ahmetovic

efter att ha iakttagit hur morgondimman lättade då gryningen föll på plats imorse, började jag se lite ljusare på saker som dom senaste dagarna har haft en väldigt mörk tid framför sig.. mina ögon mötte horisontens skönhet och frivilligt stod jag kvar en stund i kylan, bara för att njuta av härligheten - innan alla bekymmer skulle vakna till liv.. morgonen var gudomlig , lugn och ren - precis lagom efter nattens glans av fullmånen & stjärnorna.. och för en underbar anledning så började jag att le .. mitt hjärta log så enormt att det smittade av sig till mina läppar .. från ingenstans , förstod jag .. att om det finns en vilja , så finns det alltid en väg .. kanske såg jag ut som en idiot som stirrade ut över havet, samtidigt som jag log .. kanske , men isf är jag en lycklig sådan ..

; det känns annorlunda , det är annorlunda. men det är ändå sig likt.. om inget annat så är det bara en hel del som saknas .. bilresan för att ses .. plågan av att se filmer man egentligen aldrig ville ge en chans... kuddkrigen som alltid slutade i att jag förlorade , mobbningen som du alltid drog igång , närheten av att bara finnas där och inte behöva säga något alls, kramarna som ledde till att man oftast tappade andan :P , pussarna som var så otroligt mjuka och underbara , övernattningen som ledde till sömnbrist och massvis med skratt och leende.. matlagningen som inte alltid lyckades , och äppelpajen mitt i natten som gjorde dig stolt för att jag käkade för en gång skull..  samt den otroliga tystnaden som jag aldrig fick nog av .. jag har en hel lista .. vaxningen som du blev tvingad till.. haha den var jag tvungen att nämna .. men nu , nu handlar allt om avstånd.. visst , orden finns .. tystanden finns .. pussarna , jaa dom också. men hur mycket kan en data och en cam ersätta?! inte din doft .. som finns överallt i hemmet .. sängen , soffan & din sjal .. inte ditt skratt, som gav mig skrattnoja .. inte din röst , som jag alltid försökte att få fram .. inte dina fingrar i min hand... inte ditt nej när jag frågade ifall jag fick måla dina naglar , sen sist men inte minst , inte ditt hjärtas slag som jag alltid somnade till då jag låg på ditt bröst ..

; med lite tålamod , och med en mängd vilja i hjärtat så kommer saker & ting att falla på plats .. sen om dom blir positiva eller negativa , återstår att se.. det finns inget annat att göra än att vänta .. men som K sa till mig , väntan behöver inte att vara något dålig , i slutändan kanske det visar sig att väntan var precis det vi behövde .. kanske .. men det jag vet tills nu är att det är annorlunda, även om allt är sig likt .. i slutändan så saknar man alltid något , även om det egentligen finns där .. såå medan jag möter in ännu en sömnlös natt , lägger jag på minnet ännu en gång , att om det finns en vilja , så finns det alltid en väg .. jag har lagt viljan på plats , nu väntar jag bara på vår väg ..