one of the hardest parts of life is deciding when to give up or try harder.
; olyckligtvis är jag tillbaka ännu en gång. tillbaka där jag en gång stod. där jag en gång levde. ett lyckligt liv. jag är tillbaka där var jag kände allt. visste allt samt accepterade allt. jag är tillbaka i min verklighet som på senaste tiden har kommit att banka mig gul & blå. som har tryckt ner mig och kommit mer hemska besked. efter att ha tagit en paus ifrån verkligheten. för att leva några få dagar i paradiset. så insåg jag att min verklighet alltid skulle vänta. på andra sidan av vägen. så det var dags att lämna paradiset bakom sig. och ta tag i allt verkligheten hade att erbjuda. nu var det dags att acceptera det. nu var det dags att sluta vara rädd. att sluta vara svag .. det var min verklighet. inte hennes. eller hans. det var min verklighet. även om den kom att bli främmande för mig. mitt liv. min stad och mitt folk. kom att bli allt jag aldrig känt till.. kanske för att jag prioriterar annat nu. men jag har hamnat mitt i centrum av ett ställe. där alla hälsar på alla. men ingen hälsar på mig. jag finns ju där. dom kanske redan har förberett sig. på att jag inte kommer att finnas. jag vet inte. faktiskt. men det jag vet. är att jag hoppas. att det förhoppningsvis var sista gången. jag återvände till - verkligheten.
; vi lever ett liv. vissa längre än andra. vi lever ett liv som egentligen inte är något annat än en säsong utav den evigt långa existensen. allt är uppdelat precis som sol, vind & regn. som sommar, höst, vinter & vår. vi har fått en tid av säsongen aka. vårt liv att leva. en tid att dö. vi har fått en tid att skörda. en tid att så. vi har fått en tid att lära. en tid att lära ut. en tid att vara rädda. en tid att våga vara. vi har fått en tid för förnekelse. men den längsta tiden har vi fått för att acceptera saker som sker under våra säsonger. dvs. under vårt liv. och efter att ha insett det. så förstod jag. att hur snabbt jag än försökte att springa ifrån. min verklighet. så skulle den alltid hinna ikapp mig. för min nuvarande säsong är inte förnekelse, rädsla eller lärdom. det är nu jag ska acceptera - min verklighet.
; i dagar har jag suttit och tänkt på saker som jag aldrig kommer att få uppleva. och min livsplan. den ändrades den också. alla mina resor kom att bli så mycket viktigare än förut. för det känns som att jag vill se hela världen. men det är enorm tidsbrist. i dagar har jag suttit och tänkt på alla dagar som jag har kommit att förlora. samt allt jag kommer att förlora längre fram. och på så vis. medan jag inspekterade mitt liv på vad jag hade samt skulle förlora. så glömde jag att leva mitt liv. jag var fullt upptagen på att planera hur det skulle se ut. istället för att ta vara på dom dagarna som egentligen skulle betyda mycket en vacker dag. jag slutade att koncentrera mig på allt jag kunde vinna. på allt jag skulle hinna att se & känna. jag slutade att förstå att jag fortfarande var vid liv. och att mitt liv hade mycket kvar att erbjuda mig. nu undrar jag om jag förstod det alldeles för sent. men det sägs alltid - bättre sent än aldrig ...
; livet fortsätter. oavsett vad. gårdagens nyhet är inte lika viktig som dagens och dagens nyhet kommer att vara histora imorn.. någon har dött för att skänka liv till min nyfödda kusin EDIN - 090127. någon har börjat sörja samtidigt som någon annan har börjat att glädjas för sitt liv. börjat inse meningen med det samt börjat uppskatta det. exakt samma sak väntar oss alla. död som födelse. vi kommer alla att uppleva det. ingen. nej ingen. kan övervinna döden. vi kan lura den ibland. men den följer ett mönster. och det mönstret missar ingen. för döden sviker aldrig. men födelse däremot. det väljer vi oftast själva. antingen väljer man att ge liv. eller så lever man utan .. - andra kan helt enkelt inte ge !
; jag vet att vi har skrivit historia, vi två!
; ett lejon är savannens konung. så är även jag .. <3
; vi lever ett liv. vissa längre än andra. vi lever ett liv som egentligen inte är något annat än en säsong utav den evigt långa existensen. allt är uppdelat precis som sol, vind & regn. som sommar, höst, vinter & vår. vi har fått en tid av säsongen aka. vårt liv att leva. en tid att dö. vi har fått en tid att skörda. en tid att så. vi har fått en tid att lära. en tid att lära ut. en tid att vara rädda. en tid att våga vara. vi har fått en tid för förnekelse. men den längsta tiden har vi fått för att acceptera saker som sker under våra säsonger. dvs. under vårt liv. och efter att ha insett det. så förstod jag. att hur snabbt jag än försökte att springa ifrån. min verklighet. så skulle den alltid hinna ikapp mig. för min nuvarande säsong är inte förnekelse, rädsla eller lärdom. det är nu jag ska acceptera - min verklighet.
; i dagar har jag suttit och tänkt på saker som jag aldrig kommer att få uppleva. och min livsplan. den ändrades den också. alla mina resor kom att bli så mycket viktigare än förut. för det känns som att jag vill se hela världen. men det är enorm tidsbrist. i dagar har jag suttit och tänkt på alla dagar som jag har kommit att förlora. samt allt jag kommer att förlora längre fram. och på så vis. medan jag inspekterade mitt liv på vad jag hade samt skulle förlora. så glömde jag att leva mitt liv. jag var fullt upptagen på att planera hur det skulle se ut. istället för att ta vara på dom dagarna som egentligen skulle betyda mycket en vacker dag. jag slutade att koncentrera mig på allt jag kunde vinna. på allt jag skulle hinna att se & känna. jag slutade att förstå att jag fortfarande var vid liv. och att mitt liv hade mycket kvar att erbjuda mig. nu undrar jag om jag förstod det alldeles för sent. men det sägs alltid - bättre sent än aldrig ...
; livet fortsätter. oavsett vad. gårdagens nyhet är inte lika viktig som dagens och dagens nyhet kommer att vara histora imorn.. någon har dött för att skänka liv till min nyfödda kusin EDIN - 090127. någon har börjat sörja samtidigt som någon annan har börjat att glädjas för sitt liv. börjat inse meningen med det samt börjat uppskatta det. exakt samma sak väntar oss alla. död som födelse. vi kommer alla att uppleva det. ingen. nej ingen. kan övervinna döden. vi kan lura den ibland. men den följer ett mönster. och det mönstret missar ingen. för döden sviker aldrig. men födelse däremot. det väljer vi oftast själva. antingen väljer man att ge liv. eller så lever man utan .. - andra kan helt enkelt inte ge !
; jag vet att vi har skrivit historia, vi två!
; ett lejon är savannens konung. så är även jag .. <3
Kommentarer
Trackback
