if i knew that you would be happy. i would close my eyes right now. i would.

; ett rum. med fyra ljus väggar. ett ganska så tomt rum. består nu av tre själar. ett rum. som borde bringa mig så mycket. men för tillfället. så finns ingenting här. det är mörkare än rummet hemma. med fyra svarta väggar. det är kallare än vad det är utomhus. och trots dom tre själarna. så känner jag. att endast min befinner sig här. helt ensam & vilsen. så långt bort ifrån allt det om kallas - lycka. som får mig att undra? vad har bringat min själ en sådan olycka?

; om du fick en chans. endast en. att resa bort. vart du ville. till vem du ville. både fram & tillbaka i tiden. var hade du hamnat då? hade du valt en helt annan stig. eller hade du slutat upp med att stå vid tröskeln till mitt rum? med det underbara leendet jag inte kan glömma. hade du tagit mig i handen och sagt. allt det vi aldrig hann säga till varandra? hade du vänt dig om. visat att du kan. visat att du vill. förstå vad som har hänt? hade du kollat mig djupt in i ögonen. och tolkat vad dom vill ha sagt. på det sätt som endast du kan. för du vet att endast där kan du se sanningen som min mun har svårt att uttala. pga en rädsla. att det ska göra lika ont. som den dagen. jag miste dig. minns du allt det du kunde se? - minns du ..

; du kunde se mitt liv flyga förbi. du kunde se min framtid. som olyckligtvist var utan dig. du kunde se hur mycket jag har kämpat & åstadkommit i mitt liv. du kunde se min smärta. min sorg. min lycka & min glädje. du lyckades att se något inom mig. något som ingen trodde att en människa som jag kunde bära på .. något som kallas - kärlek. och du visste att den var både stark och evig.. oavsett vad framtiden bringade oss. du kunde se .. i mina underbara gröna ögon .. att det inte fanns en annan plats på vår jord där jag hellre hade velat befinna mig .. än vart jag befinner mig nu .. med ditt ansikte framför mig. vid min tröskel.. du kunde se att jag inte hade valt att leva det här livet. och det här livet hade inte valt att leva mig .. det här är bara en del utav mitt liv som kallas - öde! något vi alla upplever , fruktar & undviker .. men aldrig lyckas fly ifrån . ödet - får dig att inse saker du aldrig vill möta ..

 ; så en resa senare. flera pusselbitar fattigare och tallöst många leende rikare. insåg jag att en resa var allt jag skulle behöva för att se dig igen. att möta dig. lee med dig. och skratta med dig. frågan är bara .. vart kan jag få tag på den resan? vart finns den. för den enda resan som kan ta mig till dig är tallöst många timmar härifrån .. och den tar mig endast till din gravplats. längre än så kommer jag inte. oavsett hur många gånger jag har försökt. jag slutar upp med att stå framför gravstenen vars ditt namn står på. en syn jag har svårt att acceptera. en syn jag svårt kommer att ta emot i mit liv. men ett faktum jag måste leva med. den resa jag ber om. den finns inte .. men hade den funnits. så skulle den ta mig. raka vägen till dig - till dina händer. din närhet och din kärlek!

;
om du bara visste. hur svårt det är att andas utan dig. dagligen. hur svårt det är att somna om nätterna. pga alla tankar som pågår i huvudet. pga alla minnen .. om du bara visste hur svårt det är att släppa just den dagen. just det datumet och bara gå vidare. om du bara visste hur svårt det är att acceptera det. så skulle du vara den enda som förstod. för än så länge .. så finns det ingen ... ingen , förutom jag!           . jag saknar & älskar dig duso.. i do. <3 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0