omfamna mig måne. omfamna mig!

; vad sker med oss ? varför är vi som vi är & varför vill vi som vi vill. hur gama kan vi vara egentligen? ger man oss fingret sträcker vi oss efter hela handen. får vi tag på den så sliter vi tills vi har hela armen i våra händer. vi vill alltid ha mer. mer utav allt. mer kärlek. mer pengar. mer lycka. mer glädje. men det vi egentligen skulle behöva mer av är - liv. har ni inte lagt märke till att alltid när vi söker efter mer. så slutar vi upp med mindre. borde vi inte vara nöjda med det vi har istället? jag har blivit lärd att man måste satsa mer för att få mer. men man ska aldrig satsa det man inte har råd med att förlora. du kanske tycker att jag är ytlig. du kanske tror att du är annorlunda. men en dag kommer även du också att vilja ha mer. frågan är bara - vad är du villig att satsa?

; idag lovade jag mig själv att jag skulle skriva ett positivt inlägg. knappt en timme senare bryter jag mitt eget löfte. jag ser skamset på mig själv. men det får mig inte att sluta skriva! negativt. sorgset & ensamt. igen. känns som om allt bara går neråt. igår & idag har varit fruktansvärda dagar. smärtsamma dagar. ändå så står jag på benen. stolt! praktiken/jobbet tar död på mig. men det är inte lätt att bli läkare. jag visste det var svårt. men det boktavligt talat tar död på en! både psykiskt och fysiskt. jag tror inte att jag orkar skriva en enda rapport till. men blogga orkar jag. varför? vet jag inte. kanske för att jag känner att min blogg är min fristad. att just här skriver och gör jag vad jag vill!

; jag funderade idag på varför jag valde att mina väggar skulle vara svarta. varför valde jag inte rött. då kanske jag hade känt av kärlek. eller vitt. det kanske hade bringat mig ljus i helheten. eller varför inte blått eller grått. det kanske hade fört med sig makt. och att jag var maktgalen. kom vi fram till igår. men mina väggar är ingen annan färg än den elaka svarta som inte speglar något. förutom tystnad. ensamhet & smärta. men det valde jag själv. och vet ni vad? jag vill inte ha något mer. jag vill inte ha något annat. jag nöjer mig med precis det jag har. ett kallt rum med fyra svarta väggar. för just i detta rummet har både två stått. och just i detta rummet har jag hört dom säga att dom älskar mig. just i detta rummet såg jag dom för sista gången. så om detta rummet inte speglar något annan än negativ energi så vill jag tillägga att jag hade fel. det speglar minnen som kommer leva med mig. imon mig. tills jag dör. och även längre.

; ett samtal bort sa vi. ett samtal så smärtsamt och så andlöst kort. jag kunde inte förstå det. jag ville inte inse det. det gjorde ont. det gör ont. jag var inte van vid att ha det så. lite stöd. lite kärlek. lite värme från dig. skulle absolut inte skada nu. men jag får väl vänta. ett tag. på att få känna mig hel. ibland så vill jag veta hur människor som inte har upplevt sorg känner. hur dom andas och hur dom sover. vad som bekymrar dom. ibland vill jag veta så mycket. men känner mig alldeles för feg för att söka upp svaret. för jag vet innerst inne. att jag inte skulle kunna hantera det väl.

; slutligen så känner jag frid. slutligen känner jag att allt är stilla. här. där & överallt. men idag är det kanske menat att det ska vara stilla. att det ska vara tomt. att det ska vara kallt & mörkt. för idag valde jag inte det här själv. idag kom det till mig. just den dagen då jag ville skippa det. har fullmånen något med det att göra? vad ville den säga mig. jag vet inte. men jag vet att den är skyldig till precis allt som har hänt den senaste timmen. timmen som jag inte vill återuppleva. timmen som jag vill glömma. men inte kan. för den hände. & jag var fullt medveten om allt. så omfamna mig måne. du är mitt sista hopp.

;
Muamer. om du läser här. så vill jag säga - tack för kommentarerna. och tack för dagens samtal. det var roligt att höra ifrån dig & se att du följer en gammal väns blogg. vi hörs väl snart igen hoppas jag.

; best friend? ta inte illa upp. du om någon ska förstå hur det är just nu. det är väl bara jag som inte ser helheten än. det sliter i en att vi inte träffats på flera dagar. men så fort jag lämnar den här ( för tillfället ) jävla bolnica. så kommer jag till dig. & då ska vi minsann bara kramas. länge. för sen åker jag igen. kom ihåg planerna för din lediga vecka. kim gick med på det =) så ska vi förverkliga allt :P? keep in touch bestfriend :D

;
now i know it isn't easy. the things i've put you through. i have no right to do. you try so very hard to please me. to comfort me. but i'm remote from you. so rarely. close to you. you've got me thinking for the first time. about the things i've said and done. now i see things much more clearly. feels like the change must surely come. it's not as if i couldn't realize. i was hurting you. soul-searching you. sensing your bravery. feeling unsavory. most of the time. have i been so blind? you have no reason for believing. but i'm tired of all this self-deceiving. - can you help me? i need you now. that's why i call you my bestfriend!

Kommentarer
Postat av: Edija

Joh jag vet, jag borde nog lyssna på min sekas råd (senahida) och ditt med då.. men jbg det ändå min vän znas. Jag sa mitt bara för han ville veta men sen är ju resten upp till honom. Eto dem e fortf tsm. Och jag tänker inte säga något mer om henne till honom jer vill inte att han ska tro att jag vill fucka det, jer han börjar bli kär och som man säger så är kärleken bilnd tillslut.. Men tack så mycket för rådet ska ha det i bakhuvet :)..

thihi, dankee. gillar din blogg me:D.. ha det bästa

2008-10-15 @ 18:54:45
URL: http://eddeliinoo.blogg.se/
Postat av: branka

du skriver så bra.. din text berör mig verkligen.. budi hrabra...

2008-10-15 @ 19:43:08
URL: http://mojzivot.blogg.se/
Postat av: branka

hvala ti puno. BIt cu hrabra, isto kao ti. Vi är så olika, och skriver om helt olika saker. Ali oboje patimo za necim. Ja kan inte säga att jag förstår dig, för det gör jag inte. har aldrig förlorat någon nära.. Men eto.. va stark, och tro på dig själv.

2008-10-15 @ 21:26:56
URL: http://mojzivot.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0