milion puta cu ti ponoviti. nesto sto najvise volis da cujes. VOLIM TE. volim te sreco moja. volim te zivote moj.
; jag ligger ensam i mörkret. & jag tänker tillbaka. en längre tid. jag lyssnar på hur regnet faller ner mot den kalla & hårda marken. emellanåt hör man hur det bara öser ner. men det lugnar sig efter ett tag. och blir lungt och stilla igen. så som regn ska vara. så som regn ska kännas & så som regn ska låta. det känns som om himlen har öppnat sin själ. som om himlen pratar till oss. & nu är det vår tur att höra på. inte endast lyssna. utan verkligen höra vad himlen vill ha sagt. för oftast när vi vill prata ut. så höjer vi huvudet upp mot himlen. precis som om molnen högt upp i skyn är det enda vi har att luta oss emot. & så pratar vi ut. allihop. vem kunde tro att vår enastående himmel. av tusen olika färger och nyanser. har så mycket att bära på. så mycket som tyngder den. för så många regndroppar som faller. kan bara betyda en sak. det ligger inte bra till. och denna kalla och regniga november afton. så hör vi på. för vi inser. att vilken dag som helst. nu snart. kommer vi att vända oss och höja huvudet högt upp mot skyn igen. kanske för att prata ut. kanske för att le. eller kanske bara för att räkna stjärnorna. vilket som. vi vänder oss till vår himmel. för det är ändå vår himmel som alltid finns där. så ikväll. ligg ner & njut. lyssna & hör. på den otroliga berättelsen. dom här november regndropparna har att berätta. - så här löd den jag lyssnade på. den jag fantiserade om. den jag tänkte tillbaka på.
; en ring. utan någon början. och absolut inga slut. det ser jag framför mig. när jag tänker på dig. när jag tänker på oss. men den ringen finns. på riktigt. i mitten av det stället. där allting började. miljoner passerar just den ringen och upplever precis samma sak. som jag gjorde med dig. den gången. den dagen. den stunden. jag letade. jag lyssnade. jag öppnade ögonen & jag hittade. där stod du. långt i från mig. och väntade på att jag skulle komma fram. mitt hjärta hade sagt sitt. du var den utvalde. det var dig jag skulle älska. nu började resten av dagarna. med dig. vid min sida.
; vägarna förde oss vidare. vi bara gick. men ingen av oss visste vart vi var på väg. orden bara kom från ingenstans. vi hade så mycket att säga. så mycket att prata om. fast det var första gången vi träffades. djupt inne i min själ. i mitt hjärta. i mitt sinne. kändes det som att det alltid har varit så här. som att vi alltid har känt varandra. kanske i ett tidigare liv. då ödet bara har fört ihop oss. ytterligare ännu en gång. men jag hade inget annat att säga. än att jag älskade det. så där stod jag och kollade på dig. du satt och väntade. som du sa att du skulle. jag var mållös. det hade äntligen hänt. och det var underbart.
; staden var stor. en av dom största. om inte den största. vi kunde inte så mycket om den som det skulle behövas. men vi visste tillräckligt för att veta hur kvällen skulle sluta. det var som skrivet i stjärnorna att du skulle låsa in din bil. för att inte kunna få tag på den förrän dagen efter. det var som skrivet i stjärnorna att du skulle stanna hos mig. jag tänker tillbaka på att jag sa en gata. och vi åkte dit. han körde oss. släppte ut oss. och helt plötsligt hade vi en hel natt framför oss. en hel natt på att bara lära känna varandra. du kom med ett komiskt inslag. jag kom över det snabbt. därefter. var det ingen sömn. det var bara ord. ord som förde oss samman. jag kunde känna dina maskulina armar omkring mig. jag kunde känna att du var en man. min man. jag älskade att ligga i den enormt lilla sängen. vid din sida. höra dig andas. lyssna på när ditt hjärta hoppade över ett fåtal slag. och känna dina läppar mot min panna. jag hade aldrig upplevt sjungde himlen förut. men jag visste inom mig. att det här var bättre. på tallöst många sätt. och då var det dags. natten hade blivit morgon. och lite senare på dagen skulle vägarana föra oss vidare. åt två olika håll.
; du väntade med mig. tills tåget kom. men i väntan på det. så satt vi vid ringen igen. jag funderade fortfarande på vad ringen symboliserade. ingen början. inget slut. men ändå så kändes det att det här var bara början. på en berättelse. en saga. som vi själva skulle skriva. och den skulle vara den bästa & lyckligaste genom tiderna. med det vackraste slutet. världens öron hade hört. till slut kom det. nu fanns det ingen återvändo. nu fanns det bara minnen & hopp. om att det skulle fortsätta. inte som hittills. utan även bättre. och jag kan fortfarande inte släppa taget om det att du väntade tills tåget kom. kollade på hur jag steg på. och sa farväl. eller det var mer som vi ses. men innan jag steg på så sa du något. något jag minns & kommer att minnas så länge jag lever. för dom unika orden spelas upp i mina öron som inspelad musik. om och om igen .. ; nu testar vi det här. du & jag. ingen annan. jag satte mig på tåget. med ett leende som aldrig förr. och sa till mig själv. det gör vi. vi testar det här.
; då tåget började gå sönder var femtonde minut. förstod jag. det var inte menat att jag skulle tillbaka. jag skulle stanna där. med dig. men det var alldeles för tidigt. jag älskar dina ögon. ditt leende. din röst. dina händer. din kropp. dina väl utvalda ord. jag älskar dig. - jag älskade att höra din röst när du ringde. älskade varje samtal. W.C. jag älskar det stället. och hur du väntade på mig. där. precis som förr. nu var det andra gången. vi var samman. efter så lång tid. återförenades vi. igen. med samma leende. samma lycka. och samma glädje. denna gången var allt så mycket bättre. fast det fanns en broms. men det var det sista jag tänkte på. utan jag skulle leva varje minut med dig. som om det var min sista. vi körde runt. vi parkerade. vi gick runt. du gav mig allt. från bilnycklar. till körkort. till allt. du gjorde mig säker. du fick mig att känna mig önskad. du sa att du skulle ta hand om mig. och det gjorde du. sen åt du. på precis samma ställe som sist. och som vanligt. åt jag ingenting. men jag tittade på dig. och det räckte för att jag skulle bli mätt.
; nu körde vi runt. för att hitta parkering & för att hitta ett ställe att bo på. men staden är ju känd av sig. så det var proppfullt på varje vandrarhem och på varje hotell. vi hittade ett parkeringshus som skulle kosta 500 kr för natten & slutligen hittade vi ett hotell att bo på också. hotell RICA. och där bosatte vi oss. för den andra bästa kvällen. som skulle leda oss ett steg närmare. varandra. nu hade vi chansen att lära känna varandra. mycket mer. medan vi körde så kom du med komplimanger. hur fina mina gröna ögon var. hur jag var den finaste du varit med. och jag älskade hur du grabbade tag i mina lår. och höll kvar handen. jag kunde känna din närhet. jag kunde känna av din värme.
; efter att ha placerat oss på hotellet. vi gick till rummet och hängde av oss lite ytterkläder och sånt. sen gick vi ut. vi skulle äta. vi promenerade. men vi hittade nt ett tillräckligt hippt ställe där man kunde käka & "festa" på en och samma gång. du klarade inte av komplimangerna jag gick utav andra. du klarade inte av när dom visslade efter mig. och du sa. du erkände. att du svårt skulle klara av att vara tillsammans med en tjej som är så fin som jag. då alla ville ha en del. du ville bara slå ner dom :P men du visste att det inte skulle vara så hemma hos dig. i din stad. för där kände alla dig. och där respekterade alla dig. & den kvällen. ville du t.o.m att vi skulle dit. sova där. en annan gång. kanske. men nu gick vi bara runt. och letade. konstigt nog gick vi bara i cirklar. och hamnade på en och samma gata hela tiden.
; nu satt vi ner. vi beställde något att dricka. och så var det i timmar framöver. det var en karaokebar. Kikis. mittemot hotellet. vi skrattade åt vissa. vi tyckte att andra var bra. vi fotograferade dom tredje. sen tog du i min hand. du pussade mig. du tog första steget. och jag satt där. och trodde att jag hade drömt mig bort till ett himmelrike. men det var ingen dröm. det var du och jag. återigen. du kommenterade Britneys låt - Piece of me. den var härlig att klubba till. och det gjorde vi. sen gick vi hemåt. det var värsta festen i lobbyn. men vi gick upp på VÅRT rum. ditt & mitt. satte igång tvn. lyssnade på musik. och pratade. precis som förra gången. nu kom det lite intimare frågor. men svaren var mycket bättre. jag ville förbanna denna värld och detta liv för att det endast hade 24 timmar att erbjuda oss per dygn. och innan vi visste ordet av. så var det morgon igen.
; du körde mig till T... jag sa hejdå till shadi. sen var det rakt till centralstationen. ännu en gång. men den här gången väntade du inte. något hade förändrats. jag visste att det var den bromsen som tidigare hade kommit upp. men ville ändå inte inse det. du väntade inte in tåget med mig. du kollade inte på när jag steg på det. du sa inte det du sa sist till mig. och det fick mig att tänka - var det här allt? jag visste inte om jag ville det. även om jag sa det i bilen precis innan jag gick ut. jag kanske var rädd. jag kanske bara inte kunde ta mig vidare på en färd som den här. men mitt hjärta sa till mig. att det kunde jag visst. och det gjorde jag. och det är jag glad för.. lycklig. det blir jag när jag tänker på dig. och för varje dålig sak som händer. så tar jag mig själv tillbaka. till våra två första dagar. våra två första träffar. på något sätt. så ger dom mig så mycket tröst. att jag inte behöver något annat. jag nöjer mig med precis det jag har. även om jag tänker tillbaka ibland. tänker tillbaka på oss & hur VI började.
; always and forever. you and me. that's how our life should be.
; så medan jag lyssnade & drömde bort mig. insåg jag. att november regndropparna. hade så mycket att säga. men det var mina ord. som jag hade berättat till min himmel. ett fåtal månader tidigare. och det blev klart för mig. att himlen grät inte. för bördan. för det var ingen börde. ju den kvällen. föll dom november regndropparna. för att påminna mig om hur lycka. kärlek. och glädje känns. och hur jag älskar att vara vid din sida. det stärkte allt jag någonsin hade känt. och det fick mig att inse. att jag menade då jag sa det. jag älskar dig. det vet jag nu. för det har mina novemberdroppar hört mitt hjärta säga. och jag tror på mitt hjärta. det kan inte leda mig fel.
; en ring. utan någon början. och absolut inga slut. det ser jag framför mig. när jag tänker på dig. när jag tänker på oss. men den ringen finns. på riktigt. i mitten av det stället. där allting började. miljoner passerar just den ringen och upplever precis samma sak. som jag gjorde med dig. den gången. den dagen. den stunden. jag letade. jag lyssnade. jag öppnade ögonen & jag hittade. där stod du. långt i från mig. och väntade på att jag skulle komma fram. mitt hjärta hade sagt sitt. du var den utvalde. det var dig jag skulle älska. nu började resten av dagarna. med dig. vid min sida.
; vägarna förde oss vidare. vi bara gick. men ingen av oss visste vart vi var på väg. orden bara kom från ingenstans. vi hade så mycket att säga. så mycket att prata om. fast det var första gången vi träffades. djupt inne i min själ. i mitt hjärta. i mitt sinne. kändes det som att det alltid har varit så här. som att vi alltid har känt varandra. kanske i ett tidigare liv. då ödet bara har fört ihop oss. ytterligare ännu en gång. men jag hade inget annat att säga. än att jag älskade det. så där stod jag och kollade på dig. du satt och väntade. som du sa att du skulle. jag var mållös. det hade äntligen hänt. och det var underbart.
; staden var stor. en av dom största. om inte den största. vi kunde inte så mycket om den som det skulle behövas. men vi visste tillräckligt för att veta hur kvällen skulle sluta. det var som skrivet i stjärnorna att du skulle låsa in din bil. för att inte kunna få tag på den förrän dagen efter. det var som skrivet i stjärnorna att du skulle stanna hos mig. jag tänker tillbaka på att jag sa en gata. och vi åkte dit. han körde oss. släppte ut oss. och helt plötsligt hade vi en hel natt framför oss. en hel natt på att bara lära känna varandra. du kom med ett komiskt inslag. jag kom över det snabbt. därefter. var det ingen sömn. det var bara ord. ord som förde oss samman. jag kunde känna dina maskulina armar omkring mig. jag kunde känna att du var en man. min man. jag älskade att ligga i den enormt lilla sängen. vid din sida. höra dig andas. lyssna på när ditt hjärta hoppade över ett fåtal slag. och känna dina läppar mot min panna. jag hade aldrig upplevt sjungde himlen förut. men jag visste inom mig. att det här var bättre. på tallöst många sätt. och då var det dags. natten hade blivit morgon. och lite senare på dagen skulle vägarana föra oss vidare. åt två olika håll.
; du väntade med mig. tills tåget kom. men i väntan på det. så satt vi vid ringen igen. jag funderade fortfarande på vad ringen symboliserade. ingen början. inget slut. men ändå så kändes det att det här var bara början. på en berättelse. en saga. som vi själva skulle skriva. och den skulle vara den bästa & lyckligaste genom tiderna. med det vackraste slutet. världens öron hade hört. till slut kom det. nu fanns det ingen återvändo. nu fanns det bara minnen & hopp. om att det skulle fortsätta. inte som hittills. utan även bättre. och jag kan fortfarande inte släppa taget om det att du väntade tills tåget kom. kollade på hur jag steg på. och sa farväl. eller det var mer som vi ses. men innan jag steg på så sa du något. något jag minns & kommer att minnas så länge jag lever. för dom unika orden spelas upp i mina öron som inspelad musik. om och om igen .. ; nu testar vi det här. du & jag. ingen annan. jag satte mig på tåget. med ett leende som aldrig förr. och sa till mig själv. det gör vi. vi testar det här.
; då tåget började gå sönder var femtonde minut. förstod jag. det var inte menat att jag skulle tillbaka. jag skulle stanna där. med dig. men det var alldeles för tidigt. jag älskar dina ögon. ditt leende. din röst. dina händer. din kropp. dina väl utvalda ord. jag älskar dig. - jag älskade att höra din röst när du ringde. älskade varje samtal. W.C. jag älskar det stället. och hur du väntade på mig. där. precis som förr. nu var det andra gången. vi var samman. efter så lång tid. återförenades vi. igen. med samma leende. samma lycka. och samma glädje. denna gången var allt så mycket bättre. fast det fanns en broms. men det var det sista jag tänkte på. utan jag skulle leva varje minut med dig. som om det var min sista. vi körde runt. vi parkerade. vi gick runt. du gav mig allt. från bilnycklar. till körkort. till allt. du gjorde mig säker. du fick mig att känna mig önskad. du sa att du skulle ta hand om mig. och det gjorde du. sen åt du. på precis samma ställe som sist. och som vanligt. åt jag ingenting. men jag tittade på dig. och det räckte för att jag skulle bli mätt.
; nu körde vi runt. för att hitta parkering & för att hitta ett ställe att bo på. men staden är ju känd av sig. så det var proppfullt på varje vandrarhem och på varje hotell. vi hittade ett parkeringshus som skulle kosta 500 kr för natten & slutligen hittade vi ett hotell att bo på också. hotell RICA. och där bosatte vi oss. för den andra bästa kvällen. som skulle leda oss ett steg närmare. varandra. nu hade vi chansen att lära känna varandra. mycket mer. medan vi körde så kom du med komplimanger. hur fina mina gröna ögon var. hur jag var den finaste du varit med. och jag älskade hur du grabbade tag i mina lår. och höll kvar handen. jag kunde känna din närhet. jag kunde känna av din värme.
; efter att ha placerat oss på hotellet. vi gick till rummet och hängde av oss lite ytterkläder och sånt. sen gick vi ut. vi skulle äta. vi promenerade. men vi hittade nt ett tillräckligt hippt ställe där man kunde käka & "festa" på en och samma gång. du klarade inte av komplimangerna jag gick utav andra. du klarade inte av när dom visslade efter mig. och du sa. du erkände. att du svårt skulle klara av att vara tillsammans med en tjej som är så fin som jag. då alla ville ha en del. du ville bara slå ner dom :P men du visste att det inte skulle vara så hemma hos dig. i din stad. för där kände alla dig. och där respekterade alla dig. & den kvällen. ville du t.o.m att vi skulle dit. sova där. en annan gång. kanske. men nu gick vi bara runt. och letade. konstigt nog gick vi bara i cirklar. och hamnade på en och samma gata hela tiden.
; nu satt vi ner. vi beställde något att dricka. och så var det i timmar framöver. det var en karaokebar. Kikis. mittemot hotellet. vi skrattade åt vissa. vi tyckte att andra var bra. vi fotograferade dom tredje. sen tog du i min hand. du pussade mig. du tog första steget. och jag satt där. och trodde att jag hade drömt mig bort till ett himmelrike. men det var ingen dröm. det var du och jag. återigen. du kommenterade Britneys låt - Piece of me. den var härlig att klubba till. och det gjorde vi. sen gick vi hemåt. det var värsta festen i lobbyn. men vi gick upp på VÅRT rum. ditt & mitt. satte igång tvn. lyssnade på musik. och pratade. precis som förra gången. nu kom det lite intimare frågor. men svaren var mycket bättre. jag ville förbanna denna värld och detta liv för att det endast hade 24 timmar att erbjuda oss per dygn. och innan vi visste ordet av. så var det morgon igen.
; du körde mig till T... jag sa hejdå till shadi. sen var det rakt till centralstationen. ännu en gång. men den här gången väntade du inte. något hade förändrats. jag visste att det var den bromsen som tidigare hade kommit upp. men ville ändå inte inse det. du väntade inte in tåget med mig. du kollade inte på när jag steg på det. du sa inte det du sa sist till mig. och det fick mig att tänka - var det här allt? jag visste inte om jag ville det. även om jag sa det i bilen precis innan jag gick ut. jag kanske var rädd. jag kanske bara inte kunde ta mig vidare på en färd som den här. men mitt hjärta sa till mig. att det kunde jag visst. och det gjorde jag. och det är jag glad för.. lycklig. det blir jag när jag tänker på dig. och för varje dålig sak som händer. så tar jag mig själv tillbaka. till våra två första dagar. våra två första träffar. på något sätt. så ger dom mig så mycket tröst. att jag inte behöver något annat. jag nöjer mig med precis det jag har. även om jag tänker tillbaka ibland. tänker tillbaka på oss & hur VI började.
; always and forever. you and me. that's how our life should be.
; så medan jag lyssnade & drömde bort mig. insåg jag. att november regndropparna. hade så mycket att säga. men det var mina ord. som jag hade berättat till min himmel. ett fåtal månader tidigare. och det blev klart för mig. att himlen grät inte. för bördan. för det var ingen börde. ju den kvällen. föll dom november regndropparna. för att påminna mig om hur lycka. kärlek. och glädje känns. och hur jag älskar att vara vid din sida. det stärkte allt jag någonsin hade känt. och det fick mig att inse. att jag menade då jag sa det. jag älskar dig. det vet jag nu. för det har mina novemberdroppar hört mitt hjärta säga. och jag tror på mitt hjärta. det kan inte leda mig fel.
Kommentarer
Trackback
