al nema dana. koliko je na srcu rana.
; vi är på en resa. vi går långsamt över bron. vi håller varandra hand i hand och skrattar med vårt umgänge. som då är min syster och C.W. vi passerar små gränder tills vi kommer till vårt hotell. vi delar upp oss i rummen. och planerar dagen. vi börjar med en promenad. det första vi ser är en bil som har kört ner i ett dike. hur vi skulle ta det visste vi inte. men vi skrattade. höll varandra i handen och fortsatte att gå. jag minns att du gav mig något att äta. men jag kan inte sätta finger på vad det var. men jag minns att jag var lycklig. och jag minns att det smakade gott. hm. majs kanske? jag tycker om majs :P
; vi utforskar staden. och läser lite om historian som ligger bakom dom vackra utsikterna och dom enorma byggnaderna. det är fortfarande bara vi. Edina & C.W är några fåtal steg bakom oss. passerande över bron ser jag miljoner människor. men jag känner av en. och det är dig. du som håller i min hand. du som får mitt hjärta att vika sig dubbelt. du får det att slå snabbare & långsammare på en och samma gång. men å andra sidan så får du det att stå still vid vissa tillfällen. vad gör du med mig. vad gör du med mitt liv? du gör mig knäsvag. och du får fjärilarna i min mage att dansa vilt. det var mitt livs lyckligaste stund. tills. det finns alltid ett tills eller men.
; ett uppror bröt ut. staden var i fara. jag kände vara hur din hand sakta släppte min. dom drog dig ifrån mig. allt jag visste var att vi skulle fly. vi flydde. allt vad vi kunde. men du kämpade. jag var tilbaka i vårt hotell rum. jag stod framför vår säng som hade svart överkast med röda linjer. väggarna var röda samt en svart fondvägg. tv stod i mitten av sovrummet och balkongen var allt man någonsin hade kunnat drömma om. toaletten var i underbart himmelblått kakel som bara speglade ljus i närvaron. men där stod inte jag. jag stod mitt framför vår säng. och kollade på korgen som stod oöppnad som vi hade fått. vi hade varsin blå ros på kuddarna. du visste att det var min favorit så du hade beställt det så. endast det bästa för mig. det sa du alltid.
; jag visste att vi bara skulle plocka på oss det viktigaste. vi hade inte tid för mer. jag tog med mig pengar. pass och den enda genemsamma bilden vi hade med oss på mig och dig rev jag itu. vi skulle få varsin del. jag tog delen där du fanns med och lämnade delen där jag fanns på din kudde. ifall du förhoppningsvis skulle dyka upp. jag hade inte tid att vänta. det var så dom sa till oss. Edina knackar på min dörr. hon gråter. C.W är försvunnen han också. jag hjälper henne att packa. och vi går ner till lobbyn. jag checkar inte ut. för jag har hoppet inom mig att vi kommer att ses återigen. och vi kommer att sova i vår säng. jag kommer att vänta på dig min älskade. jag kommer att vänta på dig.
; vi kommer till en enormt lång mur. ungefär som kinesiska muren. i vanliga fall så kunde man promenera där. men nu sprang folk från höger och vänster. vi gömmer oss i ett litet cafe. men det hjälpte inte. vi märker att vi är omringade och måste ta oss ut därifrån. vi kommer till slutet av muren och går ner för trapporna. jag tappar bort Edina. men hon hittar mig igen. hon tar min hand. jag kunde inte bli glad. för jag kände av att det inte var du. ingen kunde beröra min hand på det sättet du kunde. jag såg hur folk låg och blödde till döds. jag skrek inombords. men det fanns ingenting jag kunde göra. till slut fann vi ett överlämnat industri område. och där var vi gömda tills det lugnade ner sig. när vi kikade fram igen så var det inte totalt lungt. men man kunde vandra lite smått intill väggen. och det var precis det jag ville. jag ville tillbaka till hotell rummet för att se ifall du hade varit där. för att se om du bär mig med dig. om du var vid liv.
; det första jag säger när jag ställer mig ute på vägen igen är ; var är min kärlek? var är du min älskade? som en blixt från den klara himeln ser jag dig på trappan. du ser mig också. det var som om vi talade till varandra utan ord. bilarna runt omrking mig är sönderslagna. kameror av journlister ligger utspridda överallt. ingen lyckades få med allt på film. och den som gjorde det. lyckades inte behålla sig själv hel i skinnet. jag kollade efter dig. men du fanns inte kvar. mitt hjärta skrek efter dig. efter din närhet och efter din kärlek. skulle ringen på fingret vara det enda jag hade kvar från dig? ringen. bilden & minnena. skulle det här vara vår sista semester. och just då jag hade ställt klart alla frågor. hade du gått ner för alla trappor. och stod kanske 200 meter ifrån mig. du vinkade med dina händer. högt upp i luften för att jag skulle se bland folkmassan. men vägarna var visst inte så säkra trots allt. för just i den sekunden jag började att springa mot ditt håll. mot dig. så föll du andlöst ner mot marken. då jag kom fram var du död. och jag kände hur mitt hjärta slet sig i bitar. jag kände av hur varje andetag rev i mina lungor. & jag kände av hur min själ lämnade min kropp för att flyga iväg med din. hand i hand. så som vi alltid var. med varandras foto i den andra handen. det lättade mitt hjärta att veta. att du var på vårt hotellrum och letade efter mig. du var där för att säga farväl. precis som jag gjorde. men det behöver du inte min ängel. nu är vi tillsammans återigen. även om jag är livlös. så är jag överlycklig. för jag är med dig.
; hade jag varit kvar utan dig. så hade jag inte älskat någon annan. jag hade älskat klart för min del. en andra kärlek hade inte varit nödvändig. du var allt jag ville ha. du var allt jag hade. och du var allt jag levde för. och med hand i hand med dig. kommer jag alltid minnas. våra sista steg över den bron. till det hotellrummet som ledde oss ifrån varandra. som slutigen fick oss att komma varandra närmare än någonsin förr. för vi är och förblir ; två hjärtan. ett slag. två själar. ett andetag. det är du & jag. - JAG ÄLSKAR DIG.
; det är en dröm jag har drömt flertal gånger. den utspelas på exakt samma tid. samma plats. med samma personer. exakt likadan händelse. varje gång. och jag vet att den människan som dör. pga min ivrighet att vilja ha honom nära. är en person som står mig nära. som jag älskar. jag kan bara inte få fram bilden på vem den människan är. jag ser bilden medan jag drömmer. och jag älskar det jag ser. men så fort jag har vaknat. är berättelsen kvar. men ansiktet borta. jag känner att jag är nära den här människan. för jag gråter så otroligt mycket när jag vaknar. jag gråter så högt att jag väcker mig själv. jag kan knappt andas. för att tårarna kväver mitt inre. jag har funderat på att söka upp en terapeut. som kan hypnotisera mig. och avteckna den här människans ansikte medan jag berättar. mitt hjärta vill veta vem du är. och vad du vill säga med den här drömmen. för jag vet att det är du som sänder mig den. för endast i drömmen är vi tillsammans. endast i drömmen är vi lyckliga ihop. <3
; vi utforskar staden. och läser lite om historian som ligger bakom dom vackra utsikterna och dom enorma byggnaderna. det är fortfarande bara vi. Edina & C.W är några fåtal steg bakom oss. passerande över bron ser jag miljoner människor. men jag känner av en. och det är dig. du som håller i min hand. du som får mitt hjärta att vika sig dubbelt. du får det att slå snabbare & långsammare på en och samma gång. men å andra sidan så får du det att stå still vid vissa tillfällen. vad gör du med mig. vad gör du med mitt liv? du gör mig knäsvag. och du får fjärilarna i min mage att dansa vilt. det var mitt livs lyckligaste stund. tills. det finns alltid ett tills eller men.
; ett uppror bröt ut. staden var i fara. jag kände vara hur din hand sakta släppte min. dom drog dig ifrån mig. allt jag visste var att vi skulle fly. vi flydde. allt vad vi kunde. men du kämpade. jag var tilbaka i vårt hotell rum. jag stod framför vår säng som hade svart överkast med röda linjer. väggarna var röda samt en svart fondvägg. tv stod i mitten av sovrummet och balkongen var allt man någonsin hade kunnat drömma om. toaletten var i underbart himmelblått kakel som bara speglade ljus i närvaron. men där stod inte jag. jag stod mitt framför vår säng. och kollade på korgen som stod oöppnad som vi hade fått. vi hade varsin blå ros på kuddarna. du visste att det var min favorit så du hade beställt det så. endast det bästa för mig. det sa du alltid.
; jag visste att vi bara skulle plocka på oss det viktigaste. vi hade inte tid för mer. jag tog med mig pengar. pass och den enda genemsamma bilden vi hade med oss på mig och dig rev jag itu. vi skulle få varsin del. jag tog delen där du fanns med och lämnade delen där jag fanns på din kudde. ifall du förhoppningsvis skulle dyka upp. jag hade inte tid att vänta. det var så dom sa till oss. Edina knackar på min dörr. hon gråter. C.W är försvunnen han också. jag hjälper henne att packa. och vi går ner till lobbyn. jag checkar inte ut. för jag har hoppet inom mig att vi kommer att ses återigen. och vi kommer att sova i vår säng. jag kommer att vänta på dig min älskade. jag kommer att vänta på dig.
; vi kommer till en enormt lång mur. ungefär som kinesiska muren. i vanliga fall så kunde man promenera där. men nu sprang folk från höger och vänster. vi gömmer oss i ett litet cafe. men det hjälpte inte. vi märker att vi är omringade och måste ta oss ut därifrån. vi kommer till slutet av muren och går ner för trapporna. jag tappar bort Edina. men hon hittar mig igen. hon tar min hand. jag kunde inte bli glad. för jag kände av att det inte var du. ingen kunde beröra min hand på det sättet du kunde. jag såg hur folk låg och blödde till döds. jag skrek inombords. men det fanns ingenting jag kunde göra. till slut fann vi ett överlämnat industri område. och där var vi gömda tills det lugnade ner sig. när vi kikade fram igen så var det inte totalt lungt. men man kunde vandra lite smått intill väggen. och det var precis det jag ville. jag ville tillbaka till hotell rummet för att se ifall du hade varit där. för att se om du bär mig med dig. om du var vid liv.
; det första jag säger när jag ställer mig ute på vägen igen är ; var är min kärlek? var är du min älskade? som en blixt från den klara himeln ser jag dig på trappan. du ser mig också. det var som om vi talade till varandra utan ord. bilarna runt omrking mig är sönderslagna. kameror av journlister ligger utspridda överallt. ingen lyckades få med allt på film. och den som gjorde det. lyckades inte behålla sig själv hel i skinnet. jag kollade efter dig. men du fanns inte kvar. mitt hjärta skrek efter dig. efter din närhet och efter din kärlek. skulle ringen på fingret vara det enda jag hade kvar från dig? ringen. bilden & minnena. skulle det här vara vår sista semester. och just då jag hade ställt klart alla frågor. hade du gått ner för alla trappor. och stod kanske 200 meter ifrån mig. du vinkade med dina händer. högt upp i luften för att jag skulle se bland folkmassan. men vägarna var visst inte så säkra trots allt. för just i den sekunden jag började att springa mot ditt håll. mot dig. så föll du andlöst ner mot marken. då jag kom fram var du död. och jag kände hur mitt hjärta slet sig i bitar. jag kände av hur varje andetag rev i mina lungor. & jag kände av hur min själ lämnade min kropp för att flyga iväg med din. hand i hand. så som vi alltid var. med varandras foto i den andra handen. det lättade mitt hjärta att veta. att du var på vårt hotellrum och letade efter mig. du var där för att säga farväl. precis som jag gjorde. men det behöver du inte min ängel. nu är vi tillsammans återigen. även om jag är livlös. så är jag överlycklig. för jag är med dig.
; hade jag varit kvar utan dig. så hade jag inte älskat någon annan. jag hade älskat klart för min del. en andra kärlek hade inte varit nödvändig. du var allt jag ville ha. du var allt jag hade. och du var allt jag levde för. och med hand i hand med dig. kommer jag alltid minnas. våra sista steg över den bron. till det hotellrummet som ledde oss ifrån varandra. som slutigen fick oss att komma varandra närmare än någonsin förr. för vi är och förblir ; två hjärtan. ett slag. två själar. ett andetag. det är du & jag. - JAG ÄLSKAR DIG.
; det är en dröm jag har drömt flertal gånger. den utspelas på exakt samma tid. samma plats. med samma personer. exakt likadan händelse. varje gång. och jag vet att den människan som dör. pga min ivrighet att vilja ha honom nära. är en person som står mig nära. som jag älskar. jag kan bara inte få fram bilden på vem den människan är. jag ser bilden medan jag drömmer. och jag älskar det jag ser. men så fort jag har vaknat. är berättelsen kvar. men ansiktet borta. jag känner att jag är nära den här människan. för jag gråter så otroligt mycket när jag vaknar. jag gråter så högt att jag väcker mig själv. jag kan knappt andas. för att tårarna kväver mitt inre. jag har funderat på att söka upp en terapeut. som kan hypnotisera mig. och avteckna den här människans ansikte medan jag berättar. mitt hjärta vill veta vem du är. och vad du vill säga med den här drömmen. för jag vet att det är du som sänder mig den. för endast i drömmen är vi tillsammans. endast i drömmen är vi lyckliga ihop. <3
Kommentarer
Postat av: S.
o cemu je ovo maco ? .. dal covjek da bude tuzan il veseo je pitanje.. A kazu kad u snu places da to znaci da ce nesto dobro da se desi .. sreca.
Trackback
