jag skapar min egen melodi, av ditt ljuvliga skratt.

 

; but if you look at me closely, you will see it in my eyes - this girl will always find her way / E

                                                                       

it's coming closer , and i'm not sure if i can deal with it - all over again.

Jag visste att starta en blogg var en dålig idé- Jag visste att jag förr eller senare skulle hamna i mitt mörka hål , vara deprimerad och skriva om just det som väger tyngst i mitt hjärta. jag antar att det här blir det första inlägget om dig i min nuvarandre blogg , men långt ifrån den sista. bestämmer jag mig att skriva om honom, så har jag ingen utväg från den oändliga smärtan, och dom kallsvettiga drömmarna jag har om att du sitter i ett träd - ju högre upp jag klättrar desto högre upp mot kronans topp klättrar du?! så vad är meningen med drömmen om jag aldrig kan nå dig och få krama dig, iaf för en sista gång. se dig djupt i ögonen och säga att - jag älskar dig! samtidigt som du bara stirrar tillbaka, du behöver inte säga ett ord, jag ser det i dina ögon.

;
Nightmare -                   I've seen a lot of things that have changed who I am.


När jag först hörde nyheterna blev jag rädd. Jag började gråta. Det krossade mitt hjärta i tanken om att min farbror skulle dö. Dom sa att jag inte skulle oroa mig, att du skulle bli okej. Allt det var en lögn, för nu är det snart fem år sen du dog. Jag skulle gjort precis vad som helst för att få tillbaka dig en dag. Det är så många ord som jag inte hann säga. Du ville att jag skulle vara redo för det här, och farbror tro mig när jag säger att jag har försökt. Men inget kunde förbereda mig för tragedi i mitt liv. Jag undrar nu ifall du kan se mig eller hör mig när jag kallar på dig? Försöker du fortfarande rädda mig när min rygg upptryckt är mot väggen? Världen är så tom utan dig, även om jag inte försöker att visa det.

Jag är inte okej, och tiden har inte stulit smärtan som jag har fått lära känna. Snälla farbror, ge mig ett tecken som jag vet är endast för mig. Låt mig veta att jag inte är ensam och låt mig släppa din själ fri. Du är min största betydelse, och pga dig är hösten min favorit årstid, även om jag fyller år på sommaren. När hösten väl besöker mig, så känns draget i mitt hjärta där du, min farbror kommer vara tills jag dör, och även längre. I höstas 2003 var det sista gången jag såg dig vid liv. Jag började gråta då du sa ; "jag kommer tillbaka till jullovet". 15 dagar innan jultomten knackade på min dörr, dog du! Mitt sista minne utav dig är orden ; " Jag kommer älska och sakna dig föralltid". Kändes redan då som om du visste att vi inte skulle ses igen.

Mitt största misstag är att tre dagar innan du dog så hade jag chansen att ringa dig. Jag var ute med vänner och när jag kom hem hörde jag någon knappa på telefonen. Jag frågade vem familjen snackade med dom sa ditt namn. Alla var fördärvade och jag förstod att det blivit värre. Min sorg blev vrede och jag blev förbannad att dom inte väntade på mig, jag var ju trots allt den enda kvar som skulle prata med dig och dom hörde att jag var på väg in. Mamma bad mig ringa upp, men du var inlagd på sjukhus och behövde vila, tänkte jag. Jag skulle ringa dig om ett par dagar, för att överraska dig. Tre dagar senare ringer hemtelefonen. Halv fyra på morgonen till sjätte december. Jag var den enda som väcktes utav signalerna så jag gick upp och svarade. En sak jag ångrar enormt. Jag hörde ingen prata.Allt jag hörde var snyftningar från långt håll. Mina föräldrar väcktes utav mig och kom ut. I den sekunden dom kom hade jag fått höra allt och tappade samtidigt telefonen. Pappa förstod vad saken gällde direkt så han gick tillbaka till sitt rum, men mamma tog telefonen och började prata. Första frågan hon ställde var ; " När ?" Hon fick svaret ; " Imorse 01.43" - Ett tidslag jag aldrig kommer glömma.

Jag kommer aldrig glömma våra dagar, kommer aldrig glömma våra skratt. Även om du gav mig anledning till gråt, så är jag glad att jag mött dig. Meningen är att jag aldrig kommer glömma dig, min farbror, för varje höst som kommer så står vi varandra närmare. Så hösten är det bästa jag vet. För då finns bara du i mina tankar. Jag har frågat Gud varför detta har hänt, men precis som innan jag ställde frågan stod jag kvar utan svar. Då jag tänker tillbaka så minns jag ditt vackra skratt, och sen den dagen drömmer jag om dig varje natt. Minnena tar mig tillbaka till allt som brukade ske. Jag vet att du vakar över mig uppifrån, fast jag inte kan se. 01.43 den femte december - 2003. En ny ängel till himlen anländer. Komma tillbaka är något du inte kan. Även om det är det enda jag velat sen den dagen du försvann. Jag måste öppna ögonen och se. Att din närvaro inte längre kan få mig att le. För snart fem år sen fanns du i mitt liv. Men samt för fem år sen tog du ditt sista kliv. Jag somnar i gråt och vaknar med tårar. Det gör så ont, så det sårar. Det är svårt att glömma en sådan här smärta. Det lägger sig i djupet och krossar ens hjärta. Försöker alltid att inte tänka på det så mycket. Men det går inte för det sliter en i stycke. Det är svårt att gå vidare och bara börja sakna. Allt jag vill är att se dig vakna. Jag älskar och saknar dig, är alla mina ord. Jag älskar och saknar dig, mest på denna jord.

- cijelim zivotom s bolom u srcu, pamticu taj dan. </3  - you hear but you don't listen.


» Ako ipak dodes da me vidis. Kada mi dusa tu ne bude vise. Na jastuku mojom zadjnom suzom. Vidices tvoje ime pise. Ubi me, ja te volim. BEZ TEBE, NE POSTOJIM. Tvoja mi ljubav treba. Ti ti mi preko po treban.

.  i don't need a army to protect me. i don't let anybody close enough to hurt me in the first place.


                      - det värsta ödet som finns är att överleva sitt barn! sidan om hennes son ligger hennes man begravd. beklagar farmor <3
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0