idag, och endast idag, erkänner jag - att jag bryter ihop.
; vad är oddsen att jag skulle klicka fram just din blogg. vad är oddsen att jag skulle läsa om din smärta. om din sorg. om din förlust. vad är oddsen att detta skulle ske just idag. för att påminnas om att jag aldrig kommer fira en bajram tillsammans med er igen?! - vad är oddsen?
; tallöst många sms blev mottagna. tallöst många samtal blev besvarade. tallöst många röster hördes - men endast era var önskade. ingenting. ingenting. ingenting. jag kan inte förstå det. var är min styrka idag. var är min kallhet. jag måste vara stål. för faller jag in i gropen. så stannar jag där. jag har inte ork att lyfta mig upp ännu en gång. jag har ingen styrka längre. när det gäller er. jag klarar inte av att vara medveten om att ni inte är vid liv. jag klarar inte av att veta att ni inte andas. att ni inte skrattar. att ni inte håller om mig. tallöst många ringde idag. och hemma höll vi en tyst minut. ihopp om att era samtal skulle kopplas fram. men ingenting. jag kollade luren flera gånger. den fungerade. andra kom fram. men inte era samtal. vid den tidpunkten var mamma tvungen att lägga undan telefonen. till det skrek jag ; dom ringer. vänta lite till. varför just idag? då familjen verkligen ska vara samlad. är ni så långt bort? minuterna gick, men inga samtal. inga sms och ingenting - förutom smärta, tystnad & ensamhet.
; sådan smärta är obeskrivlig. tro mig jag vet. för jag har läst mina inlägg. tusen gånger om. och ändå kan jag inte få ner det jag känner. jag kan inte få nerskrivet allt som mitt inre vill ha sagt. det finns så många ord. så många meningar. så mycket känslor att bara dela med er. men det finns inget tillfälle. det finns ingen rätt tidpunkt. ingen med er. jag vet att jag drömmer om er. och i drömmen känner jag av att jag drömmer. men det känns så verkligt. det känns som om ni verkligen är där. jag vet att ni i mina drömmar har bett mig vara stark. bett mig sluta släppa tårar. men det finns ingenting som kan sätta stopp för sådan smärta. jag har försökt vara stark. för er skull. men mitt hjärta väljer en annan väg. ibland behöver jag bara försvinna. försvinna från allt som påminner om er. men att andas. att le. att skratta. att gråta. kopplas till er. så jag har ingen chans att undvika det. livet är fullt av överraskningar och möjligheter. men jag väljer att stå still, precis där var jag är. så många dagar önskar jag att kunna överlämna hela min framtid. för bara en gårdag med er. endast en.
; så idag var bajram. kall och smärtsam. inte endast för det. utan även för andra incidenter hemma. kan inte förstå hur långt du har låtit det gå. sen försöker du bevisa att det gör dig ont. jag har inte bett dig att slänga bort din lycka. om det nu är så att det folket gör dig så lycklig som du påstår. men stå på dig själv. erkänn och be om ursäkt. hur kan du trycka ner dom så. efter allt dom har gjort för dig. efter alla chanser du har fått. förväntade du dig verkligen ett - bajram serif mubarek olsun? du måste ha vetat bättre än det. känns som om alla problem är pga dig. känns som om du särar på oss alla. du har valt din väg. du har valt att inte stå vid oss. har du valt att skilja dig ifrån oss. så gör det själv. försök inte att seperera oss andra. vi trivs. och vi mår bra i varandras sällskap. jag kan bara inte förstå - hur lågt en människa är villig att sjunka?
; åter igen till mina två änglar. återigen till den ändlösa smärtan. återigen till minnena som lägger djupa spår. idag har jag spenderat hela min eftermiddag på att vara osocial och bara kolla på era bilder. på att tänka. på att skratta. på att skriva. på att sakna och minnas en kärlek sååå stark. så bortom det jag kan nå just nu. men jag bär er med mig. idag fick jag min medaljong tillbaka. den var försvunnen ett tag och mitt hjärta var slitet i bitar. i medaljongen fann jag era bilder. en på vardera sida. den var graverad med era datum. och baksidan var textad till mig. jag har aldrig fått hålla era bilder nära. för familjen vet hur känslosam jag blir. även om jag inte får bli det. så dom har valt att låsa in allt. förutom dom två bilderna som jag gömde. men kom igen? lite creds till mina föräldrar som verkligen ansträngde sig och fixade alla tiders bästa bajram present. det uppskattas. - JAG ÄLSKAR ER!
; så frågar folk mig varför jag förbrukar endast svart färg. jag sover i svart. jag andas i svart. jag klär mig i svart. ja helt enkelt lever i svart. mörkret är min bästa vän. då mörkret faller. så faller drömmarna på plats. då finner jag lung. så finner jag ro. då finner jag er. i centrum av allt det svarta. lyser ni! - i love you. but i've chosen darkness.
; tallöst många sms blev mottagna. tallöst många samtal blev besvarade. tallöst många röster hördes - men endast era var önskade. ingenting. ingenting. ingenting. jag kan inte förstå det. var är min styrka idag. var är min kallhet. jag måste vara stål. för faller jag in i gropen. så stannar jag där. jag har inte ork att lyfta mig upp ännu en gång. jag har ingen styrka längre. när det gäller er. jag klarar inte av att vara medveten om att ni inte är vid liv. jag klarar inte av att veta att ni inte andas. att ni inte skrattar. att ni inte håller om mig. tallöst många ringde idag. och hemma höll vi en tyst minut. ihopp om att era samtal skulle kopplas fram. men ingenting. jag kollade luren flera gånger. den fungerade. andra kom fram. men inte era samtal. vid den tidpunkten var mamma tvungen att lägga undan telefonen. till det skrek jag ; dom ringer. vänta lite till. varför just idag? då familjen verkligen ska vara samlad. är ni så långt bort? minuterna gick, men inga samtal. inga sms och ingenting - förutom smärta, tystnad & ensamhet.
; sådan smärta är obeskrivlig. tro mig jag vet. för jag har läst mina inlägg. tusen gånger om. och ändå kan jag inte få ner det jag känner. jag kan inte få nerskrivet allt som mitt inre vill ha sagt. det finns så många ord. så många meningar. så mycket känslor att bara dela med er. men det finns inget tillfälle. det finns ingen rätt tidpunkt. ingen med er. jag vet att jag drömmer om er. och i drömmen känner jag av att jag drömmer. men det känns så verkligt. det känns som om ni verkligen är där. jag vet att ni i mina drömmar har bett mig vara stark. bett mig sluta släppa tårar. men det finns ingenting som kan sätta stopp för sådan smärta. jag har försökt vara stark. för er skull. men mitt hjärta väljer en annan väg. ibland behöver jag bara försvinna. försvinna från allt som påminner om er. men att andas. att le. att skratta. att gråta. kopplas till er. så jag har ingen chans att undvika det. livet är fullt av överraskningar och möjligheter. men jag väljer att stå still, precis där var jag är. så många dagar önskar jag att kunna överlämna hela min framtid. för bara en gårdag med er. endast en.
; så idag var bajram. kall och smärtsam. inte endast för det. utan även för andra incidenter hemma. kan inte förstå hur långt du har låtit det gå. sen försöker du bevisa att det gör dig ont. jag har inte bett dig att slänga bort din lycka. om det nu är så att det folket gör dig så lycklig som du påstår. men stå på dig själv. erkänn och be om ursäkt. hur kan du trycka ner dom så. efter allt dom har gjort för dig. efter alla chanser du har fått. förväntade du dig verkligen ett - bajram serif mubarek olsun? du måste ha vetat bättre än det. känns som om alla problem är pga dig. känns som om du särar på oss alla. du har valt din väg. du har valt att inte stå vid oss. har du valt att skilja dig ifrån oss. så gör det själv. försök inte att seperera oss andra. vi trivs. och vi mår bra i varandras sällskap. jag kan bara inte förstå - hur lågt en människa är villig att sjunka?
; åter igen till mina två änglar. återigen till den ändlösa smärtan. återigen till minnena som lägger djupa spår. idag har jag spenderat hela min eftermiddag på att vara osocial och bara kolla på era bilder. på att tänka. på att skratta. på att skriva. på att sakna och minnas en kärlek sååå stark. så bortom det jag kan nå just nu. men jag bär er med mig. idag fick jag min medaljong tillbaka. den var försvunnen ett tag och mitt hjärta var slitet i bitar. i medaljongen fann jag era bilder. en på vardera sida. den var graverad med era datum. och baksidan var textad till mig. jag har aldrig fått hålla era bilder nära. för familjen vet hur känslosam jag blir. även om jag inte får bli det. så dom har valt att låsa in allt. förutom dom två bilderna som jag gömde. men kom igen? lite creds till mina föräldrar som verkligen ansträngde sig och fixade alla tiders bästa bajram present. det uppskattas. - JAG ÄLSKAR ER!
; så frågar folk mig varför jag förbrukar endast svart färg. jag sover i svart. jag andas i svart. jag klär mig i svart. ja helt enkelt lever i svart. mörkret är min bästa vän. då mörkret faller. så faller drömmarna på plats. då finner jag lung. så finner jag ro. då finner jag er. i centrum av allt det svarta. lyser ni! - i love you. but i've chosen darkness.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Vem är det som inte är där men borde vara det om man får fråga ? :/
Postat av: Emina
vilket inlägg gäller det?
Postat av: Anonym
Alla inlägg egentligen (vem som inte ringde på bajram och vem som inte var där?) E det någon som har gått bort förstår jag /vem ? :(
Var stark! För det är du!!
Postat av: Emina
Ja, tyvärr så är det två som har gått bort. Jag är stark. det vet jag. jag hade bara en moment of weakness. men det var på tiden. har inte haft den sen dom gick bort.
Postat av: Anonym
Får man fråga vem som gått bort? :/
Postat av: Emina
two family members. varför så hemlighetsfull? tell me .. who are you ?
Postat av: Anonym
Jag klickade fram mig till din blogg via andras kommentarer o läste och blev bara intresserad , undrade vad som hade hänt o så.. ja e en tjej från halland.
Postat av: Emina
okej då =) vad är din bloggadress. får se om jag lyckas bli intresserad =)
Postat av: Anonym
Har ingen :)
Postat av: Emina
men ändå har du stort intresse utav att läsa andras :D skumt, al haj. whatever you say!
Trackback
