the earth is moving. but i can't feel the ground.
vs. 
- Fredrik Reinfeldt. - Göran Persson.
; 1996-2006. 10 år som statsminister. innan han den 5 oktober 2006 överlämnade titeln till Fredrik Reinfeldt. Det är en självklarthet att jag talar om Göran Persson.
; Göran Persson. en mäktig & smart man som få. under sina tio år som statsminister lyckades han att samla till sig själv. mer makt än någon annan statsminister hade gjort i modern tid. frågan kom att bli hur han lyckades med det? till det kom svaret från många kritiska röster att hans ledarstil var dominant och presidentlik. då undrar jag om inte Sverige behöver en president istället för statsminister. kanske t.o.m en BARACK OBAMA. för Sverige blommade under Göran Perssons år som statminister. inte alla. men det var få som inte gjorde det. han slog till när det behövdes och räddade vår ekonomiska svacka. ekonomiprofessorn Lars Jonung är väldigt fundersam över budgetsaneringen och undrar om den verkligen gjorde den effekt som Göran Persson påstår. då tänker jag så här. give the man a break. han gjorde allt han kunde. för sitt land. för sin & vår egendom. kan politiken inte acceptera att just han lyckades. med den enorma krisen. som dom försökte få stopp på? sluta leta efter fel hos mannen. för anledningen till att ni hittar fel är. ni skapar dom själva. efter att ha blivit frustrerade över att inte ha hittat något.
; Göran Persson. en trogen Robin Hood. i gröna trikåer. han var villig att hjälpa alla. han öppnade sveriges famn och räddade livet på oerhört många. folk som inte har upplevt hans godhet. har inget att tycka till om. folk som inte har känt av hans vänlighet. borde inte få sin röst hörd. folk som inte har sett han styrka & vilja för det här landet. borde sätta sig ner utan att kommentera hur hans ledarstil var. ni som inte vet. har missat TIO år utav SVERIGES historia. vad gjorde ni i tio år? åt vilket håll kollade ni? med den makten han hade. med den stilen han körde. gjorde han Sverige till ett självständigt & lyckat land. han fick dom att sluta vara rövslickare som dom varit åren innan. samt åren efter hans tid som statsminister. om det krävdes att vara presidentlik. om det krävdes att vara dominant. så tycker jag kan han gjorde rätt. han spelade sina kort som ingen annan gjorde. för han både åt kakan och hade den. säg mig. hur många har lyckats med det. inom politik?
; Göran Persson. jag beundrar mannen. det gör jag. han har sina egenskaper precis som alla vi andra har. han är mänsklig. känslosam och sårbar precis som vi är.han kan göra fel. han kan göra misstag & begå brott precis som resten av oss kan. Mordet på Anna Lindh (11 sep 2003) tog hårt på honom. inget var sig likt. vid en partikongress år 2004. omvandlades Göran som partiordförande. året innan hade han själv tänkt avgå till denna kongress och efterträdas av Anna Lindh. men så blev inte fallet.
; Göran Persson blev maktgalen. att vara så mäktig och viktig för så många steg honom över huvudet. nu var han älskad och uppskattad utav alla. utan att behöva göra någonting alls. så han lutade sig tillbaka. och gjorde ingenting. förutom att kolla på. han trodde att Sveriges befolkningen inte skulle göra sin röst hörd. mest skrek dom till efter tsunamikatastrofen 2004. då Göran Persson inte hade gjort det han hade utlovat. han försvarsord var ; det var mitt ansvar & jag tar mitt ansvar. han bad om ursäkt. som en riktigt statsminister ska göra. folket hade tappat tron. var tog mannen vägen som en gång gjorde allt för sitt land. som gjorde det möjligt för en fem-mannafamilj att leva på endast 10.000:-/mån. en som aldrig skulle skilja på rika och fattiga. som såg männsikor för vad dom verkligen var. människor. med exakt lika högt värde. varenda en av dom. var tog mannen vägen som höll kriminalliteten borta. som gjorde något åt det minsta lilla som skulle skada Sverige. mannen som gav landet ett leende. inte från öst till väst. det är för litet. utan från söder till norr. vad hände med statsministern som var sveriges höjdpunkt. hjärtat av sitt eget land? befolkningen gick bakom dig hela tiden. och dom hade plockat upp dig om du föll på vägen. du förlorade inte mannen inom dig, Göran Persson. du har honom inom dig. du måste bara hitta den dominanta och presidentlika viljan hos dig. för att hitta honom. du finns där. - KOM TILLBAKA.
; Fredrik Reinfeldt. sveriges statsminister. mystisk och oåtkomlig person. under sina 2 år som statsminister (hittills) har han fördärvat vad vi en gång har kallat ett land. ett enat Sverige. han har fått befolkningen att ångra sin röst & sitt val. har fått dom att fly sitt eget land och dessutom så har han dragit tillbaka Sverige i den ekonomiska krisen som Göran Persson hade avklarat. då tänker jag? varför gör man så som statsminister? är det inte meningen att vinna befolkningens röster? du verkar inte ha förstått hur det ligger till eller vad det innebär att vara statsminister. räkna dina dagar som Sveriges statsminister. endast 2 år kvar. tror knappast att du blir omvald. MODERAT? vad säger det er folk? GEORGE BUSH, REPUBLIKANT. det är precis samma skit. öppna ögonen och inse att DEMOKRATI - folkmakt. folkstyre. leder världen mot ljuset. DEMOKRATI öppnar alla dörrar och det är en styrelseskick där makten ligger hos folket. FOLKET VILL HA SIN RÖST HÖRD. folket vill kunna förändra världen. folket vill åstadkomma något och vara en del utav allt. GUD vare med dig och din själ om du inte förstår det. i tid.
; Fredrik Reinfeldt. ingen vet vad han vill. ingen vet hur han tänker eller vad han har i åtanken. ingen vet vad han brinner för politiskt eller om han ens gör det. befolkningen vet ingenting. men befolkningen har märkt att han drar dom ner medan han faller. han anklagas att sakna politisk vilja. och hans dagar kommer att lämna dåliga spår i riksdagen. för han har endast gjort sverige ont. hans strategi är att hålla avstånd från det gamla. då undrar jag om du har ditt huvud och dina ögon på plats? det gamla fungerade utmärkt. majoriteten var nöjda med hur det var. och efter dina 2 år som statsminister så önskar nog alla att det var som förr. VAR STÅR DU MÄNNISKA? någonting saknas. det finns ingen bild på helheten. förändringen av moderaterna är den största händelsen i svensk politik sedan förra valet. förändringen personifieras helt av Fredrik Reinfeldt. men vad säger det till befolkningen. dom vet fortfarande ingenting. det är precis som att han har sattit ögonbindel på alla. och leder dom blinda ut i det okända. det är för riskabelt. för ett land som Sverige. sätt stop för dig själv, Fredrik. innan det går för långt. det här leder inte till något bra.
; Fredrik Reinfeldt. dagens statsminister. kallades "tvålen" förr. han fick smeknamnet för att man ansåg att han ändrade sig hela tiden. hur ska sveriges befolkning kunna lita på någon som själv inte vet vad han vill eller vad han håller på med? en gammal kollega som har lämnat politiken säger att han varken visste vad han ville eller vad han vill. allt hos honom var grått. trist & svenskt. låter det som en bra beskrivning? den fick vi av en som känner honom bättre än någon annan av oss. "han ägnar sig mer åt form än innehållet. på det viset är han en del av den generation som kom efter oss som saknar politisk vilja. säger en av männen i moderaternas toppskikt" han fortsätter "ingenting. är talat kan jag inte komma på någonting han vill ha förutom MAKTEN" - han egna kollegor går emot honom. varför skulle inte Sveriges befolkning göra det också? han vill inte vara statsminister för att vara statsminister. för att lösa problem och representera sitt land väl. och kämpa för det helhjärtat. han vill bara ha titeln över sig som STATSMINISTER. och den titeln är han inte värd. Hans strider har handlat om personer (bråket med Carl Bildt pga boken Nostalgitrippen) och inte sakfrågor. hans försvarsord : " Jag är noga med att ta upp rätt samhällsproblem, det som människor känner igen sig i. De som kritiserar mig för att vara idélös och utan agenda glömmer säga att de själva har en systemskiftestanke underförstått i sitt resonemang. Jag tror att väljarna tycker: äntligen, här kommer någon som kan lyssna på andra." Reinfeldt - DU HAR SÅ FEL VÄNNEN!!
; Fredrik Reinfeldt. har inte endast varit en dålig statminister. 1993 gick han emot partilinjen pga partnerskap för homosexuella och ställde sig positiv till den nya samlevnadsformen. samt så har han svarat på brev som småbarn har skrivit till honom (sett i metro två ggr) som jag skrev sist. lite mänsklig är han trots allt. men han drar också en stor skam över Sverige. och med Fredrik som statminister kommer landet aldrig löpa mot rätt väg igen. vi faller. och vi kommer att krascha. därför ber jag folk att öppna sina ögon och nästa gång välja en DEMOKRAT till statsminister. alla vinner på det lika mycket. inte endast en. statsministern.
; RÖD ELLER BLÅ? - vad röstar ni?
if there's nothing missing in my life. then why do these tears come at night.
; högt upp i den bladlösa trädkronan. som är täckt av snö. ser jag hopp. ser jag möjligheter. för just den här tidiga snön i år. har kommit med mirakel. precis som varje år. så här dags. snön för med sin nya chanser. nya tag. & nya möjligheter. snön täcker det gamla. det otäcka. och det smärtfulla. den kommer endast en gång per år. i en årstid. endast en. medan vi ser & känner av sol, regn och blåst 365 dagar året om. varför? är det för att samla på oss så mycket som möjligt utav det som gör ont. utav det som inte räcker till. utav det som inte är älskvärt. för att sedan täcka alla hemligheter. med snö. för efter snön. så kommer ett nytt år. och då öppnar dom flesta sina ögon. och startar om sitt liv. men varför krävs det snö och nytt år. för att vi ska kunna ta tag i det. som vi gömmer i garderoben? varför inte dra ut det redan nu. och börja leva? kanske för att det känns så mycket renare. så mycket enklare och så mycket mer annorlunda än sist. kanske har man funnit hoppet inom sig igen. har man det. så borde man hålla hårt i det. för hoppet har en tendens att försvinna. försvinna och lämna ens själ. precis som dagarna passerar förbi i det pågående året. och dina hemligheter väntar på att bli täcka. begravda. och bortspolade. av den mäktiga snön. samtidigt som din själ väntar på det kommande året. på dom kommande möjligheterna. på dom nya tagen. ja. högt upp i den bladlösa trädkronan. som nu består av brutna grenar med snö & istappar. så ser jag mitt hopp och mina möljligheter. jag. så som majoriteten i världen. har väntat på den här årstiden. på den här snön. och väntar ivrigt på det kommande året. för då tar jag mina nya tag. jag gör det jag borde gjort för länge sen. jag lämnar det. det gör jag. 1 januari 2009.
; nästa uppehåll ; Landskrona. Landskrona. så löd meddelandet som spelades upp i tåget. jag tog mina saker och gick mot dörrarna. för att stiga av. efter så många timmar sittande ner. så var det skönt att sträcka på benen. dörrarna öppnades och jag häpnade. ingenting var sig likt. Landskrona var annorlunda. Landskronas hemligheter var täckta med snö. man kunde varken se eller känna av kriminalliteten. man kunde inte märka av hatet som folk bar djupt inom sig. nej. allt det var täckt med underbar snö. det var som begravt under den här massan. och för varje steg som togs. så blev hemligheter mer nedtryckta med ingen som helst chans att ta sig upp. utan deras enda utväg var att bli bortspolade. frid. kärlek. & ärlighet. det andades jag in. luften var ren. inga hemligheter. även om tidningen sa helt andra saker. så visste jag. att man skulle ta vara på tiden. vem vet. hur länge det skulle dröja. innan Landskrona. föll tillbaka till vad det en gång var. en mörk stad. där alla har sålt sin själ. ett enormt hav där staden håller på att sjunka. ingen vill bli räddad. & ingen vill rädda dom. chanslösa. det är precis vad alla invånare är.
; i flera timmar har jag suttit nu och iakttagit snön. den fortsätter att falla. den fortsätter att dölja. & den kommer inte ge sig förrän varenda hemlighet har lämnat staden. jag ser hur ljuset från gatubelysningen flimrar samtidigt som det störtar ner mot den snötäcka asfalten. och jag tänker. har jag äntligen flytt mitt mörker? eller kommer det återigen att möta mig. & ta mig i handen. så fort snön har smält bort. och är bortblåst med vinden. tills ytterligare några årstider senare?
; har jag väntat på snön. för att den täcka det jag har upplevt. täcka mina dåliga val? täcka min personlighet. mina egenskaper och den människan jag har kommit att bli? trivs jag inte med mig själv? eller är det bara dom dåliga valen som talar för sig själva? vad kommer jag göra annorlunda den här gången? kommer jag att följa mina egna fotspår. eller kommer jag att skapa nya? kommer jag att vara precis samma person som jag var. som jag är nu. vad kommer att förändras? är det jag? kommer jag att acceptera mitt nya liv. kommer jag att finna orken & lusten inom mig. att börja om från början. och kämpa för att nå ytterligare några mål? har jag slutligen bestämt mig för att ge upp allt jag har. allt jag skapat och allt jag älskar för att gå vidare. är det vad jag vill ha utav snön? eller kommer jag stanna. precis där jag är. och fortsätta leva som jag gör. med det jag har. med det jag älskar och det jag har skapat. nöjd med mitt liv. samtidigt som jag förbannar mig själv för att inte ha tagit ett okänt steg? vad förändras? vart tar vägen mig? kommer jag någonsin komma fram till det?
; snöflingor är precis som regndroppar. lika självständiga och lika unika. dom står för olika saker & har olika historier bakom sig att berätta. dom är kalla. dom är blöta. och dom är oändligt många. snöflingor har bara en varmare personlighet. ljusare vägar att erbjuda. för varje snöflinga som faller. ska ett hjärta. börja slå. för varje snöflinga som faller. måste en av oss alla gå. för varje snöflinga som faller. finns det EN NY VÄG ATT GÅ. jag har hittat min väg. och jag kommer att följa den. oavsett vart den leder mig. jag har mitt hopp. min styrka och min självsäkerhet med mig. viktigaste utav allt är att jag har mig själv med mig. jag har huvudet på plats. jag kommer att vara lycklig. vilken världsände jag än befinner mig i. för lyckan kan bara komma in till mig. om jag är villig att öppna dörren. jag är redo. så nu står jag ute. mitt i ingenstans. i väntan på mina snöflingor. som jag älskar att få mot mitt ansikte samtidigt som jag kollar upp mot skyn och talar ut. jag väntar på att min väg ska ljusna. och ta mig härifrån. det vet jag att den gör. jag ska bara ha lite tålamod och ge det tid. - min är kommen. och jag tar den i handen och går iväg. jag avslöjar mer. om drygt en månad .. men tills dess. håll utkik efter den bladlösa trädkronan som består utav brutna grenar med istappar. som är täckt av snö. den som innehåller. dina nya möjligheter. håll utkik min vän.
; nästa uppehåll ; Landskrona. Landskrona. så löd meddelandet som spelades upp i tåget. jag tog mina saker och gick mot dörrarna. för att stiga av. efter så många timmar sittande ner. så var det skönt att sträcka på benen. dörrarna öppnades och jag häpnade. ingenting var sig likt. Landskrona var annorlunda. Landskronas hemligheter var täckta med snö. man kunde varken se eller känna av kriminalliteten. man kunde inte märka av hatet som folk bar djupt inom sig. nej. allt det var täckt med underbar snö. det var som begravt under den här massan. och för varje steg som togs. så blev hemligheter mer nedtryckta med ingen som helst chans att ta sig upp. utan deras enda utväg var att bli bortspolade. frid. kärlek. & ärlighet. det andades jag in. luften var ren. inga hemligheter. även om tidningen sa helt andra saker. så visste jag. att man skulle ta vara på tiden. vem vet. hur länge det skulle dröja. innan Landskrona. föll tillbaka till vad det en gång var. en mörk stad. där alla har sålt sin själ. ett enormt hav där staden håller på att sjunka. ingen vill bli räddad. & ingen vill rädda dom. chanslösa. det är precis vad alla invånare är.
; i flera timmar har jag suttit nu och iakttagit snön. den fortsätter att falla. den fortsätter att dölja. & den kommer inte ge sig förrän varenda hemlighet har lämnat staden. jag ser hur ljuset från gatubelysningen flimrar samtidigt som det störtar ner mot den snötäcka asfalten. och jag tänker. har jag äntligen flytt mitt mörker? eller kommer det återigen att möta mig. & ta mig i handen. så fort snön har smält bort. och är bortblåst med vinden. tills ytterligare några årstider senare?
; har jag väntat på snön. för att den täcka det jag har upplevt. täcka mina dåliga val? täcka min personlighet. mina egenskaper och den människan jag har kommit att bli? trivs jag inte med mig själv? eller är det bara dom dåliga valen som talar för sig själva? vad kommer jag göra annorlunda den här gången? kommer jag att följa mina egna fotspår. eller kommer jag att skapa nya? kommer jag att vara precis samma person som jag var. som jag är nu. vad kommer att förändras? är det jag? kommer jag att acceptera mitt nya liv. kommer jag att finna orken & lusten inom mig. att börja om från början. och kämpa för att nå ytterligare några mål? har jag slutligen bestämt mig för att ge upp allt jag har. allt jag skapat och allt jag älskar för att gå vidare. är det vad jag vill ha utav snön? eller kommer jag stanna. precis där jag är. och fortsätta leva som jag gör. med det jag har. med det jag älskar och det jag har skapat. nöjd med mitt liv. samtidigt som jag förbannar mig själv för att inte ha tagit ett okänt steg? vad förändras? vart tar vägen mig? kommer jag någonsin komma fram till det?
; snöflingor är precis som regndroppar. lika självständiga och lika unika. dom står för olika saker & har olika historier bakom sig att berätta. dom är kalla. dom är blöta. och dom är oändligt många. snöflingor har bara en varmare personlighet. ljusare vägar att erbjuda. för varje snöflinga som faller. ska ett hjärta. börja slå. för varje snöflinga som faller. måste en av oss alla gå. för varje snöflinga som faller. finns det EN NY VÄG ATT GÅ. jag har hittat min väg. och jag kommer att följa den. oavsett vart den leder mig. jag har mitt hopp. min styrka och min självsäkerhet med mig. viktigaste utav allt är att jag har mig själv med mig. jag har huvudet på plats. jag kommer att vara lycklig. vilken världsände jag än befinner mig i. för lyckan kan bara komma in till mig. om jag är villig att öppna dörren. jag är redo. så nu står jag ute. mitt i ingenstans. i väntan på mina snöflingor. som jag älskar att få mot mitt ansikte samtidigt som jag kollar upp mot skyn och talar ut. jag väntar på att min väg ska ljusna. och ta mig härifrån. det vet jag att den gör. jag ska bara ha lite tålamod och ge det tid. - min är kommen. och jag tar den i handen och går iväg. jag avslöjar mer. om drygt en månad .. men tills dess. håll utkik efter den bladlösa trädkronan som består utav brutna grenar med istappar. som är täckt av snö. den som innehåller. dina nya möjligheter. håll utkik min vän.
milion puta cu ti ponoviti. nesto sto najvise volis da cujes. VOLIM TE. volim te sreco moja. volim te zivote moj.
; jag ligger ensam i mörkret. & jag tänker tillbaka. en längre tid. jag lyssnar på hur regnet faller ner mot den kalla & hårda marken. emellanåt hör man hur det bara öser ner. men det lugnar sig efter ett tag. och blir lungt och stilla igen. så som regn ska vara. så som regn ska kännas & så som regn ska låta. det känns som om himlen har öppnat sin själ. som om himlen pratar till oss. & nu är det vår tur att höra på. inte endast lyssna. utan verkligen höra vad himlen vill ha sagt. för oftast när vi vill prata ut. så höjer vi huvudet upp mot himlen. precis som om molnen högt upp i skyn är det enda vi har att luta oss emot. & så pratar vi ut. allihop. vem kunde tro att vår enastående himmel. av tusen olika färger och nyanser. har så mycket att bära på. så mycket som tyngder den. för så många regndroppar som faller. kan bara betyda en sak. det ligger inte bra till. och denna kalla och regniga november afton. så hör vi på. för vi inser. att vilken dag som helst. nu snart. kommer vi att vända oss och höja huvudet högt upp mot skyn igen. kanske för att prata ut. kanske för att le. eller kanske bara för att räkna stjärnorna. vilket som. vi vänder oss till vår himmel. för det är ändå vår himmel som alltid finns där. så ikväll. ligg ner & njut. lyssna & hör. på den otroliga berättelsen. dom här november regndropparna har att berätta. - så här löd den jag lyssnade på. den jag fantiserade om. den jag tänkte tillbaka på.
; en ring. utan någon början. och absolut inga slut. det ser jag framför mig. när jag tänker på dig. när jag tänker på oss. men den ringen finns. på riktigt. i mitten av det stället. där allting började. miljoner passerar just den ringen och upplever precis samma sak. som jag gjorde med dig. den gången. den dagen. den stunden. jag letade. jag lyssnade. jag öppnade ögonen & jag hittade. där stod du. långt i från mig. och väntade på att jag skulle komma fram. mitt hjärta hade sagt sitt. du var den utvalde. det var dig jag skulle älska. nu började resten av dagarna. med dig. vid min sida.
; vägarna förde oss vidare. vi bara gick. men ingen av oss visste vart vi var på väg. orden bara kom från ingenstans. vi hade så mycket att säga. så mycket att prata om. fast det var första gången vi träffades. djupt inne i min själ. i mitt hjärta. i mitt sinne. kändes det som att det alltid har varit så här. som att vi alltid har känt varandra. kanske i ett tidigare liv. då ödet bara har fört ihop oss. ytterligare ännu en gång. men jag hade inget annat att säga. än att jag älskade det. så där stod jag och kollade på dig. du satt och väntade. som du sa att du skulle. jag var mållös. det hade äntligen hänt. och det var underbart.
; staden var stor. en av dom största. om inte den största. vi kunde inte så mycket om den som det skulle behövas. men vi visste tillräckligt för att veta hur kvällen skulle sluta. det var som skrivet i stjärnorna att du skulle låsa in din bil. för att inte kunna få tag på den förrän dagen efter. det var som skrivet i stjärnorna att du skulle stanna hos mig. jag tänker tillbaka på att jag sa en gata. och vi åkte dit. han körde oss. släppte ut oss. och helt plötsligt hade vi en hel natt framför oss. en hel natt på att bara lära känna varandra. du kom med ett komiskt inslag. jag kom över det snabbt. därefter. var det ingen sömn. det var bara ord. ord som förde oss samman. jag kunde känna dina maskulina armar omkring mig. jag kunde känna att du var en man. min man. jag älskade att ligga i den enormt lilla sängen. vid din sida. höra dig andas. lyssna på när ditt hjärta hoppade över ett fåtal slag. och känna dina läppar mot min panna. jag hade aldrig upplevt sjungde himlen förut. men jag visste inom mig. att det här var bättre. på tallöst många sätt. och då var det dags. natten hade blivit morgon. och lite senare på dagen skulle vägarana föra oss vidare. åt två olika håll.
; du väntade med mig. tills tåget kom. men i väntan på det. så satt vi vid ringen igen. jag funderade fortfarande på vad ringen symboliserade. ingen början. inget slut. men ändå så kändes det att det här var bara början. på en berättelse. en saga. som vi själva skulle skriva. och den skulle vara den bästa & lyckligaste genom tiderna. med det vackraste slutet. världens öron hade hört. till slut kom det. nu fanns det ingen återvändo. nu fanns det bara minnen & hopp. om att det skulle fortsätta. inte som hittills. utan även bättre. och jag kan fortfarande inte släppa taget om det att du väntade tills tåget kom. kollade på hur jag steg på. och sa farväl. eller det var mer som vi ses. men innan jag steg på så sa du något. något jag minns & kommer att minnas så länge jag lever. för dom unika orden spelas upp i mina öron som inspelad musik. om och om igen .. ; nu testar vi det här. du & jag. ingen annan. jag satte mig på tåget. med ett leende som aldrig förr. och sa till mig själv. det gör vi. vi testar det här.
; då tåget började gå sönder var femtonde minut. förstod jag. det var inte menat att jag skulle tillbaka. jag skulle stanna där. med dig. men det var alldeles för tidigt. jag älskar dina ögon. ditt leende. din röst. dina händer. din kropp. dina väl utvalda ord. jag älskar dig. - jag älskade att höra din röst när du ringde. älskade varje samtal. W.C. jag älskar det stället. och hur du väntade på mig. där. precis som förr. nu var det andra gången. vi var samman. efter så lång tid. återförenades vi. igen. med samma leende. samma lycka. och samma glädje. denna gången var allt så mycket bättre. fast det fanns en broms. men det var det sista jag tänkte på. utan jag skulle leva varje minut med dig. som om det var min sista. vi körde runt. vi parkerade. vi gick runt. du gav mig allt. från bilnycklar. till körkort. till allt. du gjorde mig säker. du fick mig att känna mig önskad. du sa att du skulle ta hand om mig. och det gjorde du. sen åt du. på precis samma ställe som sist. och som vanligt. åt jag ingenting. men jag tittade på dig. och det räckte för att jag skulle bli mätt.
; nu körde vi runt. för att hitta parkering & för att hitta ett ställe att bo på. men staden är ju känd av sig. så det var proppfullt på varje vandrarhem och på varje hotell. vi hittade ett parkeringshus som skulle kosta 500 kr för natten & slutligen hittade vi ett hotell att bo på också. hotell RICA. och där bosatte vi oss. för den andra bästa kvällen. som skulle leda oss ett steg närmare. varandra. nu hade vi chansen att lära känna varandra. mycket mer. medan vi körde så kom du med komplimanger. hur fina mina gröna ögon var. hur jag var den finaste du varit med. och jag älskade hur du grabbade tag i mina lår. och höll kvar handen. jag kunde känna din närhet. jag kunde känna av din värme.
; efter att ha placerat oss på hotellet. vi gick till rummet och hängde av oss lite ytterkläder och sånt. sen gick vi ut. vi skulle äta. vi promenerade. men vi hittade nt ett tillräckligt hippt ställe där man kunde käka & "festa" på en och samma gång. du klarade inte av komplimangerna jag gick utav andra. du klarade inte av när dom visslade efter mig. och du sa. du erkände. att du svårt skulle klara av att vara tillsammans med en tjej som är så fin som jag. då alla ville ha en del. du ville bara slå ner dom :P men du visste att det inte skulle vara så hemma hos dig. i din stad. för där kände alla dig. och där respekterade alla dig. & den kvällen. ville du t.o.m att vi skulle dit. sova där. en annan gång. kanske. men nu gick vi bara runt. och letade. konstigt nog gick vi bara i cirklar. och hamnade på en och samma gata hela tiden.
; nu satt vi ner. vi beställde något att dricka. och så var det i timmar framöver. det var en karaokebar. Kikis. mittemot hotellet. vi skrattade åt vissa. vi tyckte att andra var bra. vi fotograferade dom tredje. sen tog du i min hand. du pussade mig. du tog första steget. och jag satt där. och trodde att jag hade drömt mig bort till ett himmelrike. men det var ingen dröm. det var du och jag. återigen. du kommenterade Britneys låt - Piece of me. den var härlig att klubba till. och det gjorde vi. sen gick vi hemåt. det var värsta festen i lobbyn. men vi gick upp på VÅRT rum. ditt & mitt. satte igång tvn. lyssnade på musik. och pratade. precis som förra gången. nu kom det lite intimare frågor. men svaren var mycket bättre. jag ville förbanna denna värld och detta liv för att det endast hade 24 timmar att erbjuda oss per dygn. och innan vi visste ordet av. så var det morgon igen.
; du körde mig till T... jag sa hejdå till shadi. sen var det rakt till centralstationen. ännu en gång. men den här gången väntade du inte. något hade förändrats. jag visste att det var den bromsen som tidigare hade kommit upp. men ville ändå inte inse det. du väntade inte in tåget med mig. du kollade inte på när jag steg på det. du sa inte det du sa sist till mig. och det fick mig att tänka - var det här allt? jag visste inte om jag ville det. även om jag sa det i bilen precis innan jag gick ut. jag kanske var rädd. jag kanske bara inte kunde ta mig vidare på en färd som den här. men mitt hjärta sa till mig. att det kunde jag visst. och det gjorde jag. och det är jag glad för.. lycklig. det blir jag när jag tänker på dig. och för varje dålig sak som händer. så tar jag mig själv tillbaka. till våra två första dagar. våra två första träffar. på något sätt. så ger dom mig så mycket tröst. att jag inte behöver något annat. jag nöjer mig med precis det jag har. även om jag tänker tillbaka ibland. tänker tillbaka på oss & hur VI började.
; always and forever. you and me. that's how our life should be.
; så medan jag lyssnade & drömde bort mig. insåg jag. att november regndropparna. hade så mycket att säga. men det var mina ord. som jag hade berättat till min himmel. ett fåtal månader tidigare. och det blev klart för mig. att himlen grät inte. för bördan. för det var ingen börde. ju den kvällen. föll dom november regndropparna. för att påminna mig om hur lycka. kärlek. och glädje känns. och hur jag älskar att vara vid din sida. det stärkte allt jag någonsin hade känt. och det fick mig att inse. att jag menade då jag sa det. jag älskar dig. det vet jag nu. för det har mina novemberdroppar hört mitt hjärta säga. och jag tror på mitt hjärta. det kan inte leda mig fel.
; en ring. utan någon början. och absolut inga slut. det ser jag framför mig. när jag tänker på dig. när jag tänker på oss. men den ringen finns. på riktigt. i mitten av det stället. där allting började. miljoner passerar just den ringen och upplever precis samma sak. som jag gjorde med dig. den gången. den dagen. den stunden. jag letade. jag lyssnade. jag öppnade ögonen & jag hittade. där stod du. långt i från mig. och väntade på att jag skulle komma fram. mitt hjärta hade sagt sitt. du var den utvalde. det var dig jag skulle älska. nu började resten av dagarna. med dig. vid min sida.
; vägarna förde oss vidare. vi bara gick. men ingen av oss visste vart vi var på väg. orden bara kom från ingenstans. vi hade så mycket att säga. så mycket att prata om. fast det var första gången vi träffades. djupt inne i min själ. i mitt hjärta. i mitt sinne. kändes det som att det alltid har varit så här. som att vi alltid har känt varandra. kanske i ett tidigare liv. då ödet bara har fört ihop oss. ytterligare ännu en gång. men jag hade inget annat att säga. än att jag älskade det. så där stod jag och kollade på dig. du satt och väntade. som du sa att du skulle. jag var mållös. det hade äntligen hänt. och det var underbart.
; staden var stor. en av dom största. om inte den största. vi kunde inte så mycket om den som det skulle behövas. men vi visste tillräckligt för att veta hur kvällen skulle sluta. det var som skrivet i stjärnorna att du skulle låsa in din bil. för att inte kunna få tag på den förrän dagen efter. det var som skrivet i stjärnorna att du skulle stanna hos mig. jag tänker tillbaka på att jag sa en gata. och vi åkte dit. han körde oss. släppte ut oss. och helt plötsligt hade vi en hel natt framför oss. en hel natt på att bara lära känna varandra. du kom med ett komiskt inslag. jag kom över det snabbt. därefter. var det ingen sömn. det var bara ord. ord som förde oss samman. jag kunde känna dina maskulina armar omkring mig. jag kunde känna att du var en man. min man. jag älskade att ligga i den enormt lilla sängen. vid din sida. höra dig andas. lyssna på när ditt hjärta hoppade över ett fåtal slag. och känna dina läppar mot min panna. jag hade aldrig upplevt sjungde himlen förut. men jag visste inom mig. att det här var bättre. på tallöst många sätt. och då var det dags. natten hade blivit morgon. och lite senare på dagen skulle vägarana föra oss vidare. åt två olika håll.
; du väntade med mig. tills tåget kom. men i väntan på det. så satt vi vid ringen igen. jag funderade fortfarande på vad ringen symboliserade. ingen början. inget slut. men ändå så kändes det att det här var bara början. på en berättelse. en saga. som vi själva skulle skriva. och den skulle vara den bästa & lyckligaste genom tiderna. med det vackraste slutet. världens öron hade hört. till slut kom det. nu fanns det ingen återvändo. nu fanns det bara minnen & hopp. om att det skulle fortsätta. inte som hittills. utan även bättre. och jag kan fortfarande inte släppa taget om det att du väntade tills tåget kom. kollade på hur jag steg på. och sa farväl. eller det var mer som vi ses. men innan jag steg på så sa du något. något jag minns & kommer att minnas så länge jag lever. för dom unika orden spelas upp i mina öron som inspelad musik. om och om igen .. ; nu testar vi det här. du & jag. ingen annan. jag satte mig på tåget. med ett leende som aldrig förr. och sa till mig själv. det gör vi. vi testar det här.
; då tåget började gå sönder var femtonde minut. förstod jag. det var inte menat att jag skulle tillbaka. jag skulle stanna där. med dig. men det var alldeles för tidigt. jag älskar dina ögon. ditt leende. din röst. dina händer. din kropp. dina väl utvalda ord. jag älskar dig. - jag älskade att höra din röst när du ringde. älskade varje samtal. W.C. jag älskar det stället. och hur du väntade på mig. där. precis som förr. nu var det andra gången. vi var samman. efter så lång tid. återförenades vi. igen. med samma leende. samma lycka. och samma glädje. denna gången var allt så mycket bättre. fast det fanns en broms. men det var det sista jag tänkte på. utan jag skulle leva varje minut med dig. som om det var min sista. vi körde runt. vi parkerade. vi gick runt. du gav mig allt. från bilnycklar. till körkort. till allt. du gjorde mig säker. du fick mig att känna mig önskad. du sa att du skulle ta hand om mig. och det gjorde du. sen åt du. på precis samma ställe som sist. och som vanligt. åt jag ingenting. men jag tittade på dig. och det räckte för att jag skulle bli mätt.
; nu körde vi runt. för att hitta parkering & för att hitta ett ställe att bo på. men staden är ju känd av sig. så det var proppfullt på varje vandrarhem och på varje hotell. vi hittade ett parkeringshus som skulle kosta 500 kr för natten & slutligen hittade vi ett hotell att bo på också. hotell RICA. och där bosatte vi oss. för den andra bästa kvällen. som skulle leda oss ett steg närmare. varandra. nu hade vi chansen att lära känna varandra. mycket mer. medan vi körde så kom du med komplimanger. hur fina mina gröna ögon var. hur jag var den finaste du varit med. och jag älskade hur du grabbade tag i mina lår. och höll kvar handen. jag kunde känna din närhet. jag kunde känna av din värme.
; efter att ha placerat oss på hotellet. vi gick till rummet och hängde av oss lite ytterkläder och sånt. sen gick vi ut. vi skulle äta. vi promenerade. men vi hittade nt ett tillräckligt hippt ställe där man kunde käka & "festa" på en och samma gång. du klarade inte av komplimangerna jag gick utav andra. du klarade inte av när dom visslade efter mig. och du sa. du erkände. att du svårt skulle klara av att vara tillsammans med en tjej som är så fin som jag. då alla ville ha en del. du ville bara slå ner dom :P men du visste att det inte skulle vara så hemma hos dig. i din stad. för där kände alla dig. och där respekterade alla dig. & den kvällen. ville du t.o.m att vi skulle dit. sova där. en annan gång. kanske. men nu gick vi bara runt. och letade. konstigt nog gick vi bara i cirklar. och hamnade på en och samma gata hela tiden.
; nu satt vi ner. vi beställde något att dricka. och så var det i timmar framöver. det var en karaokebar. Kikis. mittemot hotellet. vi skrattade åt vissa. vi tyckte att andra var bra. vi fotograferade dom tredje. sen tog du i min hand. du pussade mig. du tog första steget. och jag satt där. och trodde att jag hade drömt mig bort till ett himmelrike. men det var ingen dröm. det var du och jag. återigen. du kommenterade Britneys låt - Piece of me. den var härlig att klubba till. och det gjorde vi. sen gick vi hemåt. det var värsta festen i lobbyn. men vi gick upp på VÅRT rum. ditt & mitt. satte igång tvn. lyssnade på musik. och pratade. precis som förra gången. nu kom det lite intimare frågor. men svaren var mycket bättre. jag ville förbanna denna värld och detta liv för att det endast hade 24 timmar att erbjuda oss per dygn. och innan vi visste ordet av. så var det morgon igen.
; du körde mig till T... jag sa hejdå till shadi. sen var det rakt till centralstationen. ännu en gång. men den här gången väntade du inte. något hade förändrats. jag visste att det var den bromsen som tidigare hade kommit upp. men ville ändå inte inse det. du väntade inte in tåget med mig. du kollade inte på när jag steg på det. du sa inte det du sa sist till mig. och det fick mig att tänka - var det här allt? jag visste inte om jag ville det. även om jag sa det i bilen precis innan jag gick ut. jag kanske var rädd. jag kanske bara inte kunde ta mig vidare på en färd som den här. men mitt hjärta sa till mig. att det kunde jag visst. och det gjorde jag. och det är jag glad för.. lycklig. det blir jag när jag tänker på dig. och för varje dålig sak som händer. så tar jag mig själv tillbaka. till våra två första dagar. våra två första träffar. på något sätt. så ger dom mig så mycket tröst. att jag inte behöver något annat. jag nöjer mig med precis det jag har. även om jag tänker tillbaka ibland. tänker tillbaka på oss & hur VI började.
; always and forever. you and me. that's how our life should be.
; så medan jag lyssnade & drömde bort mig. insåg jag. att november regndropparna. hade så mycket att säga. men det var mina ord. som jag hade berättat till min himmel. ett fåtal månader tidigare. och det blev klart för mig. att himlen grät inte. för bördan. för det var ingen börde. ju den kvällen. föll dom november regndropparna. för att påminna mig om hur lycka. kärlek. och glädje känns. och hur jag älskar att vara vid din sida. det stärkte allt jag någonsin hade känt. och det fick mig att inse. att jag menade då jag sa det. jag älskar dig. det vet jag nu. för det har mina novemberdroppar hört mitt hjärta säga. och jag tror på mitt hjärta. det kan inte leda mig fel.
there is more to see. than can ever be seen. more to do. than can ever be done.
; smärta. ont. värk. men inte vilken värk som helst. utan träningsvärk. strålar som el genom kroppen. är jag den enda som tycker om den känslan? är jag den enda som tycker att det är skönt. är jag den enda som tycker att då man har träningsvärk så har träningen gjort sitt? ni må tycka att jag är helt pantad i huvudet. men en av dom skönaste känslorna kan du få precis efter träningen. då man sätter sig i bilen. kör hem. tar ett bad. sen lägger sig och vilar till en film. ett mildare himmelrike.
; så där var jag. med henne. ikväll ändrades schemat lite. så att det inte alltid är samma sak. vecka efter vecka. intensiv träning. 50 min. det klarar ju vi? eller hur. vi börjar sakta. uppvärmningen är igång. folk som kom försent tar det lungt. dom stormar inte in. utan visade respekt. var näst intill osynliga. det tuffa börjar. riktigt skönt. man känner hur det spänner i varje muskel. OTROLIGT. varje muskel utgör sitt. och man börjar bli varm. vi ökar farten. vi kämpar mer. som jag sa sist så finns det alltid ett tills eller men. nu var det tills. tills mina knän la av. operationerna har ju gjort sitt. mina knä är inte lika starka som då jag var barn. och inte ens då kan man påstå att dom var starka. då var dom outvecklade. men otroligt starkare än idag. att mina knän går ur led. är lika vanligt som en daglig halsbränna. daglig hicka. eller varför inte en daglig hosta under förkylningsperioder. men vi var igång. bara att jag tog det lite lugnare än alla andra. mina knäskydd var inte på plats.
; jag förstår verkligen varför det är viktigt att äta innan träningen. för jag höll rent ut sagt på att svimma. varenda tickande sekund. men jag höll mig. och jag kan säga att det var riktigt svårt. gud alltså, jag kunde inte ens dricka. utan att jag kände att det var på väg upp. jag hoppas verkligen att träningen ändrar mina matvanor. men hittills har ingenting förändrats. jag äter minimalt som alltid. kan gå flera dagar och jag har överlevt på ett glas vatten. förhoppningvis. så ökar min matlust. däremot så ska man äta efter träningen också. men min kropp fick nöja sig med ett äpple. annars hade jag nog bokstavligt talat tuppat av. utan tvekan. men vi bestämde oss. att från och med idag. så gör vi det här varje dag. kanske är det för träningen. kanske för konditionen. kanske också endast för den underbara efterkänslan .. testa dig fram och se vad du gör det för..
over and out. / E
; så där var jag. med henne. ikväll ändrades schemat lite. så att det inte alltid är samma sak. vecka efter vecka. intensiv träning. 50 min. det klarar ju vi? eller hur. vi börjar sakta. uppvärmningen är igång. folk som kom försent tar det lungt. dom stormar inte in. utan visade respekt. var näst intill osynliga. det tuffa börjar. riktigt skönt. man känner hur det spänner i varje muskel. OTROLIGT. varje muskel utgör sitt. och man börjar bli varm. vi ökar farten. vi kämpar mer. som jag sa sist så finns det alltid ett tills eller men. nu var det tills. tills mina knän la av. operationerna har ju gjort sitt. mina knä är inte lika starka som då jag var barn. och inte ens då kan man påstå att dom var starka. då var dom outvecklade. men otroligt starkare än idag. att mina knän går ur led. är lika vanligt som en daglig halsbränna. daglig hicka. eller varför inte en daglig hosta under förkylningsperioder. men vi var igång. bara att jag tog det lite lugnare än alla andra. mina knäskydd var inte på plats.
; jag förstår verkligen varför det är viktigt att äta innan träningen. för jag höll rent ut sagt på att svimma. varenda tickande sekund. men jag höll mig. och jag kan säga att det var riktigt svårt. gud alltså, jag kunde inte ens dricka. utan att jag kände att det var på väg upp. jag hoppas verkligen att träningen ändrar mina matvanor. men hittills har ingenting förändrats. jag äter minimalt som alltid. kan gå flera dagar och jag har överlevt på ett glas vatten. förhoppningvis. så ökar min matlust. däremot så ska man äta efter träningen också. men min kropp fick nöja sig med ett äpple. annars hade jag nog bokstavligt talat tuppat av. utan tvekan. men vi bestämde oss. att från och med idag. så gör vi det här varje dag. kanske är det för träningen. kanske för konditionen. kanske också endast för den underbara efterkänslan .. testa dig fram och se vad du gör det för..
over and out. / E
danas sam ok. danas mi opet sunce sija.
; ibland förstår jag inte meningen med dom här listorna. al et man får ju veta lite om personerna. ni har ju frågat en hel del :) Så hoppas detta besvarar några utav era frågor :) VARNING! listan är lång ..
; VEM VAR DEN SENASTE..
; du sade någonting till: Maam.
; du hade ett seriöst samtal med: Maam.
; du ringde: Schmuk.
; som ringde dig: Mersiha.
; du bestämde träff med: Mikaela.
: du fikade med: Edina & Maam.
; du skrev till på blogg: Edija.
; du fick sms av: Fatmire.
; som fick dig att gråta: Alen Islamovic då han sjöng Ruzica si bila.
; som såg dig att gråta: alla på Bijelo Dugme koncert. till låten Ruzica si bila.
; du fick en komplimang: William & Selma.
; du kramade: Eddie <3
; du bråkade med: Edina.
; du skrev till på msn: Nihad & Besima.
; som var i ditt rum: jag såklart.
; som fick dig att skratta: Schmuk.
; du kysste: honom.
DE SENASTE 48 TIMMARNA - HAR DU..
; gråtit: nej
; köpt någonting: absolut. en hel del.
; varit sjuk; definiera sjuk.
; sjungit: yes my dear.
; träffat någon ny: ingen intressant. men en hel del faktiskt.
; saknat någon: saknar många.
; kramat någon: absolut. hela familjen :)
SENASTE..
; låt du hörde: Dino Merlin - da sutis.
; film du såg: Nights in Rodanthe.
; sak du stal: Edinas batteri till kameran då mitt dog under Bijelo Dugme koncert :)
; mat du åt: grekisk sallad.
; låt du laddade ner: karl wolf - africa . tack Muamer.
DAGENS..
; låt: Bijelo Dugme - ruzica si bila.
; ord: vänskap
; väder: regn
; tv: vänner
; mat: sallad.
; ångest: att jag inte gjort allt jag borde.
; humör: kallas inte optimisternas konung för ingenting.
; måste: dra i handbromsen & vila lite.
; kommer inte att göra: sova förmodligen. som alltid. hittar ingen tid till det.
; film: någon dansfilm. vilken det blir får mitt hjärta avgöra senare.
; bok: Flyga drake.
; djur: min lillebror.
; möbel: soffan.
; pålägg: Chokladkräm.
; dryck: varm choklad med tanke på vädret & kylan.
; teknisk pryl: mobilerna.
; önskan: att åka bort. till precis det stället jag tänker på nu.
; känsla: lycka & längtan.
; ros: Edina. idag har du varit allt för underbar.
DEN ENA ELLER DET ANDRA.
; tåg eller buss: beror på vart jag ska.
; shoppingresa eller chareter: beror på vilket land.
; skola eller jobb: skola så klart. men skadar aldrig med extrajobb.
; solarium eller brun utan sol: helst inget. men solarium isf.
; storstan eller landet: i sverige? storstan. annars kan landet också vara skönt.
; svenska eller amerikanska idol: simon says :)
; krogjobb eller polis; polis. men krogjobb över helgerna ..
; fisk eller kött: äter inget utav det.
; räkor eller kräftor: äter inte det heller.
; jeans eller tights: beror på mitt humör. favoriter både två.
; mörka eller ljusa jeans: höst/viner - mörka. sommar/vår - ljusa.
; slappt eller tight: enligt kroppens passform så tight. men en kombination av både skadar inte.
; VEM VAR DEN SENASTE..
; du sade någonting till: Maam.
; du hade ett seriöst samtal med: Maam.
; du ringde: Schmuk.
; som ringde dig: Mersiha.
; du bestämde träff med: Mikaela.
: du fikade med: Edina & Maam.
; du skrev till på blogg: Edija.
; du fick sms av: Fatmire.
; som fick dig att gråta: Alen Islamovic då han sjöng Ruzica si bila.
; som såg dig att gråta: alla på Bijelo Dugme koncert. till låten Ruzica si bila.
; du fick en komplimang: William & Selma.
; du kramade: Eddie <3
; du bråkade med: Edina.
; du skrev till på msn: Nihad & Besima.
; som var i ditt rum: jag såklart.
; som fick dig att skratta: Schmuk.
; du kysste: honom.
DE SENASTE 48 TIMMARNA - HAR DU..
; gråtit: nej
; köpt någonting: absolut. en hel del.
; varit sjuk; definiera sjuk.
; sjungit: yes my dear.
; träffat någon ny: ingen intressant. men en hel del faktiskt.
; saknat någon: saknar många.
; kramat någon: absolut. hela familjen :)
SENASTE..
; låt du hörde: Dino Merlin - da sutis.
; film du såg: Nights in Rodanthe.
; sak du stal: Edinas batteri till kameran då mitt dog under Bijelo Dugme koncert :)
; mat du åt: grekisk sallad.
; låt du laddade ner: karl wolf - africa . tack Muamer.
DAGENS..
; låt: Bijelo Dugme - ruzica si bila.
; ord: vänskap
; väder: regn
; tv: vänner
; mat: sallad.
; ångest: att jag inte gjort allt jag borde.
; humör: kallas inte optimisternas konung för ingenting.
; måste: dra i handbromsen & vila lite.
; kommer inte att göra: sova förmodligen. som alltid. hittar ingen tid till det.
; film: någon dansfilm. vilken det blir får mitt hjärta avgöra senare.
; bok: Flyga drake.
; djur: min lillebror.
; möbel: soffan.
; pålägg: Chokladkräm.
; dryck: varm choklad med tanke på vädret & kylan.
; teknisk pryl: mobilerna.
; önskan: att åka bort. till precis det stället jag tänker på nu.
; känsla: lycka & längtan.
; ros: Edina. idag har du varit allt för underbar.
DEN ENA ELLER DET ANDRA.
; tåg eller buss: beror på vart jag ska.
; shoppingresa eller chareter: beror på vilket land.
; skola eller jobb: skola så klart. men skadar aldrig med extrajobb.
; solarium eller brun utan sol: helst inget. men solarium isf.
; storstan eller landet: i sverige? storstan. annars kan landet också vara skönt.
; svenska eller amerikanska idol: simon says :)
; krogjobb eller polis; polis. men krogjobb över helgerna ..
; fisk eller kött: äter inget utav det.
; räkor eller kräftor: äter inte det heller.
; jeans eller tights: beror på mitt humör. favoriter både två.
; mörka eller ljusa jeans: höst/viner - mörka. sommar/vår - ljusa.
; slappt eller tight: enligt kroppens passform så tight. men en kombination av både skadar inte.
; väska eller ficka: väska.
; uppsatt eller utsläppt hår: helst utsläppt. men med dagens klippning. ett bestämt UPPSATT.
; bröst eller rumpa: med tanke på att jag inte har bröst. har jag vant mig vid att ÄLSKA min kända rumpa :)
; mest musik eller bilder på datan: jag tror dom konkurrerar lite :)
ALLT OCH INGENTING
; fyllekäk: dricker inte. så neznam.
: bakiskäk: samma svar. jag vet inte.
; favoritmat: all sorts sallad. och kakor :P mums.
: kaffe: dricker inte.
; favoritfärg på kläder: svart. vitt. rött.
; hårfärg: mörkblont. men färgat till svart.
: vad använder du för smink: sminkar mig inte. så ingen alls.
; skulle du påstå att du är feminin: helst inte.
; har du någon gång varit i ett rum där någon har haft sex: inte medvetet.
; vart vill du flytta: från 1-5. USA. paris. italien. autralien. brasilien. ( ako Bog da).
: klipper du dig ofta: hatar frisörer lika mkt som tandläkare :)
: skulle du kunna jobba gratis för välgörenhet: har gjort & kommer fortsätta.
; kan inte leva: utan Eddies röst eller leende.
; den högsta summa pengar du har hittat: en lagom stor faktiskt.
SNABBKOLL
; ditt fullständiga namn: Emina Ahmetovic Hodzic.
; ålder: 20 somrar.
; hobby: måla. dansa. shoppa. fotografera eller bli fotograferad. spela piano. träna. RESA.
; favoritfärg: svart. rött. vitt.
; favorit siffra: 3
; favorit låt: ruzica si bila - Bijelo Dugme.
; något som du vill att alla ska veta: jag älskar mig själv.
; något som du vill förändra i världen: världen i helhet kanske?
; en dag du alltid kommer att minnas: då eddie föddes & då eddie klarade av sin hjärtoperation.
; en vän som vet mer om dig än någon annan. Scmuk :)
FRAMTID.
; vill du ha barn: slipper jag bli påhoppad om jag säger nej? annars minst 2.
; kommer du nå dina planerade mål. så som du lever nu: till och med mer.
; var vill du bo: inte i Sverige. var det planerat.
; hus eller lägenhet: hus.
; vilken bil vill du köra: min röda Mazda rx-8 så klart. byter inte ut min DUSA för ngt.
; hur ser du dig själv om 10 år: lyckligare än någonsin förr.
; något du vill undvika: mina 3 hemligheter.
KÄRLEK
; tror du på kärlek vid första ögonkastet: absolut. bara inte när det gäller mig.
; tar du kärlek på allvar: för mycket ibland.
; tror du att man kan leva med samma partner livet ut: absolut.
; har du varit tillsammans med någon och trott att ni en dag kommer att vara gifta och ha barn: det har jag minsann. för det var våra planer.
; vill du vara tillsammans med någon: vill vi inte alla det?
; har du älskat: ja en gång.
; slutade det lyckat: det kan jag inte direkt påstå
; är du rädd för att älska: har alltid varit. därav inte lycklig slut. jag berättade aldrig.
; älskar du kärlek: nej men jag älskar känslorna som kärleken bringar.
RÄDSLA
; känner du att någon går för långt ibland: definiera för långt.
; har du känt av att någon förföljer dig: yes box.
; har du blivit överfallen (misshandlad) någon gång: dessvärre ja.
; går du runt och undrar över att hemska saker ska hända dig: nej inte precis.
; är du rädd att folk ska uppfatta dig fel: lönt att vara rädd. folk missuppfattar hela tiden ändå.
; en rädsla: mina 3 hemligheter.
; något som skrämmer dig mest: att något ska hända min familj.
; rädd för att förlora någon: inte rädd. det händer ju i vilket fall som helst.
; rädd för framtiden: inte alls. den ser jag fram emot.
; rädd för livet: absolut inte. varje dag får vi en ny chans att börja om. kan man begära mer?
LYCKA.
; endast en fråga. är du lycklig : varje dag. inte en hel dag, varje dag. men varje dag.
zagrlila sam te. spasila sam te od tuge. umro si u mojim rukama.
; alla älskar raymond är på tv. klockan är 07.13 när jag börjar skriva det här. och jag har inte lagt mig ännu. det är mitt sjätte inlägg dom senaste timmarna. ni läste rätt. sjätte inlägg. jag undviker att skriva just det här inlägget. men just nu har jag hamnat i en moment of weakness. och måste få lätta på mitt hjärta. jag måste ta ett djupt andetag. och inse verkligheten. för den närmar sig. och den är mer och mer otäck för varje år.
; balkongen har jag öppen. jag vill höra hur regnet öser ner mot den inglasade balkongen. nu är det inte längre mörkt ute. nu är det kolsvart. i timmar har jag nu kollat ut. inte en enda själ har rört sig ute. kändes nästan som att det inte fanns någon existens. jag ryser. men jag fryser inte. det är inte kylan som gör att jag ryser. det är mina otäcka tankar. jag känner hur håret sakta reser sig. och jag känner hur någon flåsar mig i nacken. du är här?! du finns med mig. och du läser garaterat det jag skriver just nu. eller så lyssnar du bara på mina tankar.
; jag kommer inte ifrån tanken att det snart har gått fem år. jag kommer inte ifrån tanken att det är fem år sen sist du höll min hand. kramade mig. eller sa att du älskade mig. jag kommer inte ifrån tanken att jag levt med smärta och sorg i fem år. ni tror fel om ni tror att jag tycker att det har gått för snabbt. det har känts som tallöst många år. med tallöst många nålar i hjärtat. dagligen. jag hör flygplan. och tänker. dom är närmare dig än vad jag är. än vad jag någonsin kommer att vara. rätta mig snälla om jag har fel. ta mig någonstans där jag och du kan få några minuter ifred. där jag kan skrika hur mycket jag vill. bara släppa ut allt. och greppa tag i vardagen. greppa tag i det faktum att du inte finns här. och kommer aldrig att finnas.
; en buss åkte förbi just nu. skogsgrön buss med kiwigröna ränder. äntligen ser man lite liv ute på gatorna. äntligen hör man folk andas. hoppas och tro. jag gör ingenting utav det. sista andetaget jag tog var för snart fem år sedan. nu känns det som att jag lever på maskiner och hjälpmedel. det känns som att jag är en vandrande zombie. som har kommit från det förflutna. pga att jag inte kan acceptera att jag inte är vid liv. men det är mitt val att tycka och tro så om mitt eget liv. det är ett val jag har tagit och jag nöjer mig med det. jag kan inte ta ett val och komma över allt. precis som att du aldrig fanns här. jag vill itne komma över allt. för jag vill minnas dig precis så som sist jag såg dig. innan du blev sjuk. jag ville aldrig uppleva det här och jag vill inte vara här jag är just nu - i ditt rum på sjukhuset.
; jag ser din säng. sängen din själ lämnade din kropp i. sängen du dog i Eminas händer. sängen där allt vändes upp och ner. där allt fick ett hastigt slut. jag kan inte radera bilderna utav väggarna som var fulla med blod. jag kan inte radera bilderna utav det blodtäckta golvet. eller påslakanen. utan jag står bara och kollar. och återspelar kvällen precis så som den gick till. jag minns dina sista ord till min pappa. ; gledam u tebe. da mi cuvas dijecu kao da su tvoja. da mi cuvas porodicu kao da sam ja tu. jer ih niko nemoze voljeti vise nekoga ja. a posle mene ti. volim te brate. du hickade två gånger. sen hördes något inom dig. något förskräckligt. som en explosion. och det kom flera ton med blod ut. från alla håll och kanter. och då. just i den sekunden. tog du ditt sista andetag. ditt sista kliv. du sa dina allra sista ord. och du höll någon i handen för allra sista gången. varför befinner jag mig där nu? snart fem år senare. har jag inte kommit över chocken förrän nu?
; jag står i rummet. och darrar. jag hoppas nog än. snart fem år senare. att läkaren ska komma och säga att allting är okej. att allting kommer att vara okej. inte den idioten som kom och dödförklarade dig. som sen skulle förklara till oss vad som hände. vi såg det med våra egna ögon. vi bevittnade dina sista sekunder i livet. han behöver inte klargöra ett skit för mig. fruktansvärt. så kände jag mig. och från sårbar ändrade jag mig till kall direkt. från hjärtvänlig till hjärtlös. ingenting var sig likt. och jag har aldrig varit med om en sådan tystnad. men den ekade och rev i mina öron dagligen. spec när jag står i det rummet. då jag var med om alla dina "sista" saker.
; jag älskar att besöka din grav. att snacka ut. och berätta hur mycket jag saknar & älskar dig. jag älskar att du vet att jag hade bytt ut hela min framtid. mot en "igår" med dig. men du låter mig inte. för min framtid är så betydelsefull för dig. och jag vet att du har något ljust och fint att erbjuda mig. jag ser fram emot att se vad du har att komma med. och jag vet att det är något jag kommer att trivas med. för du står alltid på min sida. och jag vet att varje gång jag befinner mig i det rummet. så finns du med mig. bredvid mig. och håller mig i handen. samtidigt som du flåsar mig i nacken. så att jag ska känna av var du finns. och att du finns där. fast nu är du bara mer lycklig. nu lider du inte. nu är allt grönt & skönt för dig min älskade.
; även om rummet är vitt nu. med ljusgula vågrätta ränder. så kan jag varken skapa eller spara den bilden så hos mig själv. jag lever vidare med bilder från den natten. med dom röda väggarna. som kände av varenda andetag som var fullt av rädsla den natten. jag lever vidare med hur det var. hur jag upplevde det och hur mitt hjärta krossades. det blir inte lättare för min själ om jag ändrar på bilderna. för innerst inne. så kommer jag alltid att veta. vilken smärtsam död du hade. & jag stod där. tomhänt. med tanke på att det inte fanns något jag kunde göra - förutom att börja sakna dig. - 5 dec. 2003. en tid och ett datum jag aldrig kommer att glömma. <3 A
; balkongen har jag öppen. jag vill höra hur regnet öser ner mot den inglasade balkongen. nu är det inte längre mörkt ute. nu är det kolsvart. i timmar har jag nu kollat ut. inte en enda själ har rört sig ute. kändes nästan som att det inte fanns någon existens. jag ryser. men jag fryser inte. det är inte kylan som gör att jag ryser. det är mina otäcka tankar. jag känner hur håret sakta reser sig. och jag känner hur någon flåsar mig i nacken. du är här?! du finns med mig. och du läser garaterat det jag skriver just nu. eller så lyssnar du bara på mina tankar.
; jag kommer inte ifrån tanken att det snart har gått fem år. jag kommer inte ifrån tanken att det är fem år sen sist du höll min hand. kramade mig. eller sa att du älskade mig. jag kommer inte ifrån tanken att jag levt med smärta och sorg i fem år. ni tror fel om ni tror att jag tycker att det har gått för snabbt. det har känts som tallöst många år. med tallöst många nålar i hjärtat. dagligen. jag hör flygplan. och tänker. dom är närmare dig än vad jag är. än vad jag någonsin kommer att vara. rätta mig snälla om jag har fel. ta mig någonstans där jag och du kan få några minuter ifred. där jag kan skrika hur mycket jag vill. bara släppa ut allt. och greppa tag i vardagen. greppa tag i det faktum att du inte finns här. och kommer aldrig att finnas.
; en buss åkte förbi just nu. skogsgrön buss med kiwigröna ränder. äntligen ser man lite liv ute på gatorna. äntligen hör man folk andas. hoppas och tro. jag gör ingenting utav det. sista andetaget jag tog var för snart fem år sedan. nu känns det som att jag lever på maskiner och hjälpmedel. det känns som att jag är en vandrande zombie. som har kommit från det förflutna. pga att jag inte kan acceptera att jag inte är vid liv. men det är mitt val att tycka och tro så om mitt eget liv. det är ett val jag har tagit och jag nöjer mig med det. jag kan inte ta ett val och komma över allt. precis som att du aldrig fanns här. jag vill itne komma över allt. för jag vill minnas dig precis så som sist jag såg dig. innan du blev sjuk. jag ville aldrig uppleva det här och jag vill inte vara här jag är just nu - i ditt rum på sjukhuset.
; jag ser din säng. sängen din själ lämnade din kropp i. sängen du dog i Eminas händer. sängen där allt vändes upp och ner. där allt fick ett hastigt slut. jag kan inte radera bilderna utav väggarna som var fulla med blod. jag kan inte radera bilderna utav det blodtäckta golvet. eller påslakanen. utan jag står bara och kollar. och återspelar kvällen precis så som den gick till. jag minns dina sista ord till min pappa. ; gledam u tebe. da mi cuvas dijecu kao da su tvoja. da mi cuvas porodicu kao da sam ja tu. jer ih niko nemoze voljeti vise nekoga ja. a posle mene ti. volim te brate. du hickade två gånger. sen hördes något inom dig. något förskräckligt. som en explosion. och det kom flera ton med blod ut. från alla håll och kanter. och då. just i den sekunden. tog du ditt sista andetag. ditt sista kliv. du sa dina allra sista ord. och du höll någon i handen för allra sista gången. varför befinner jag mig där nu? snart fem år senare. har jag inte kommit över chocken förrän nu?
; jag står i rummet. och darrar. jag hoppas nog än. snart fem år senare. att läkaren ska komma och säga att allting är okej. att allting kommer att vara okej. inte den idioten som kom och dödförklarade dig. som sen skulle förklara till oss vad som hände. vi såg det med våra egna ögon. vi bevittnade dina sista sekunder i livet. han behöver inte klargöra ett skit för mig. fruktansvärt. så kände jag mig. och från sårbar ändrade jag mig till kall direkt. från hjärtvänlig till hjärtlös. ingenting var sig likt. och jag har aldrig varit med om en sådan tystnad. men den ekade och rev i mina öron dagligen. spec när jag står i det rummet. då jag var med om alla dina "sista" saker.
; jag älskar att besöka din grav. att snacka ut. och berätta hur mycket jag saknar & älskar dig. jag älskar att du vet att jag hade bytt ut hela min framtid. mot en "igår" med dig. men du låter mig inte. för min framtid är så betydelsefull för dig. och jag vet att du har något ljust och fint att erbjuda mig. jag ser fram emot att se vad du har att komma med. och jag vet att det är något jag kommer att trivas med. för du står alltid på min sida. och jag vet att varje gång jag befinner mig i det rummet. så finns du med mig. bredvid mig. och håller mig i handen. samtidigt som du flåsar mig i nacken. så att jag ska känna av var du finns. och att du finns där. fast nu är du bara mer lycklig. nu lider du inte. nu är allt grönt & skönt för dig min älskade.
; även om rummet är vitt nu. med ljusgula vågrätta ränder. så kan jag varken skapa eller spara den bilden så hos mig själv. jag lever vidare med bilder från den natten. med dom röda väggarna. som kände av varenda andetag som var fullt av rädsla den natten. jag lever vidare med hur det var. hur jag upplevde det och hur mitt hjärta krossades. det blir inte lättare för min själ om jag ändrar på bilderna. för innerst inne. så kommer jag alltid att veta. vilken smärtsam död du hade. & jag stod där. tomhänt. med tanke på att det inte fanns något jag kunde göra - förutom att börja sakna dig. - 5 dec. 2003. en tid och ett datum jag aldrig kommer att glömma. <3 A
al nema dana. koliko je na srcu rana.
; vi är på en resa. vi går långsamt över bron. vi håller varandra hand i hand och skrattar med vårt umgänge. som då är min syster och C.W. vi passerar små gränder tills vi kommer till vårt hotell. vi delar upp oss i rummen. och planerar dagen. vi börjar med en promenad. det första vi ser är en bil som har kört ner i ett dike. hur vi skulle ta det visste vi inte. men vi skrattade. höll varandra i handen och fortsatte att gå. jag minns att du gav mig något att äta. men jag kan inte sätta finger på vad det var. men jag minns att jag var lycklig. och jag minns att det smakade gott. hm. majs kanske? jag tycker om majs :P
; vi utforskar staden. och läser lite om historian som ligger bakom dom vackra utsikterna och dom enorma byggnaderna. det är fortfarande bara vi. Edina & C.W är några fåtal steg bakom oss. passerande över bron ser jag miljoner människor. men jag känner av en. och det är dig. du som håller i min hand. du som får mitt hjärta att vika sig dubbelt. du får det att slå snabbare & långsammare på en och samma gång. men å andra sidan så får du det att stå still vid vissa tillfällen. vad gör du med mig. vad gör du med mitt liv? du gör mig knäsvag. och du får fjärilarna i min mage att dansa vilt. det var mitt livs lyckligaste stund. tills. det finns alltid ett tills eller men.
; ett uppror bröt ut. staden var i fara. jag kände vara hur din hand sakta släppte min. dom drog dig ifrån mig. allt jag visste var att vi skulle fly. vi flydde. allt vad vi kunde. men du kämpade. jag var tilbaka i vårt hotell rum. jag stod framför vår säng som hade svart överkast med röda linjer. väggarna var röda samt en svart fondvägg. tv stod i mitten av sovrummet och balkongen var allt man någonsin hade kunnat drömma om. toaletten var i underbart himmelblått kakel som bara speglade ljus i närvaron. men där stod inte jag. jag stod mitt framför vår säng. och kollade på korgen som stod oöppnad som vi hade fått. vi hade varsin blå ros på kuddarna. du visste att det var min favorit så du hade beställt det så. endast det bästa för mig. det sa du alltid.
; jag visste att vi bara skulle plocka på oss det viktigaste. vi hade inte tid för mer. jag tog med mig pengar. pass och den enda genemsamma bilden vi hade med oss på mig och dig rev jag itu. vi skulle få varsin del. jag tog delen där du fanns med och lämnade delen där jag fanns på din kudde. ifall du förhoppningsvis skulle dyka upp. jag hade inte tid att vänta. det var så dom sa till oss. Edina knackar på min dörr. hon gråter. C.W är försvunnen han också. jag hjälper henne att packa. och vi går ner till lobbyn. jag checkar inte ut. för jag har hoppet inom mig att vi kommer att ses återigen. och vi kommer att sova i vår säng. jag kommer att vänta på dig min älskade. jag kommer att vänta på dig.
; vi kommer till en enormt lång mur. ungefär som kinesiska muren. i vanliga fall så kunde man promenera där. men nu sprang folk från höger och vänster. vi gömmer oss i ett litet cafe. men det hjälpte inte. vi märker att vi är omringade och måste ta oss ut därifrån. vi kommer till slutet av muren och går ner för trapporna. jag tappar bort Edina. men hon hittar mig igen. hon tar min hand. jag kunde inte bli glad. för jag kände av att det inte var du. ingen kunde beröra min hand på det sättet du kunde. jag såg hur folk låg och blödde till döds. jag skrek inombords. men det fanns ingenting jag kunde göra. till slut fann vi ett överlämnat industri område. och där var vi gömda tills det lugnade ner sig. när vi kikade fram igen så var det inte totalt lungt. men man kunde vandra lite smått intill väggen. och det var precis det jag ville. jag ville tillbaka till hotell rummet för att se ifall du hade varit där. för att se om du bär mig med dig. om du var vid liv.
; det första jag säger när jag ställer mig ute på vägen igen är ; var är min kärlek? var är du min älskade? som en blixt från den klara himeln ser jag dig på trappan. du ser mig också. det var som om vi talade till varandra utan ord. bilarna runt omrking mig är sönderslagna. kameror av journlister ligger utspridda överallt. ingen lyckades få med allt på film. och den som gjorde det. lyckades inte behålla sig själv hel i skinnet. jag kollade efter dig. men du fanns inte kvar. mitt hjärta skrek efter dig. efter din närhet och efter din kärlek. skulle ringen på fingret vara det enda jag hade kvar från dig? ringen. bilden & minnena. skulle det här vara vår sista semester. och just då jag hade ställt klart alla frågor. hade du gått ner för alla trappor. och stod kanske 200 meter ifrån mig. du vinkade med dina händer. högt upp i luften för att jag skulle se bland folkmassan. men vägarna var visst inte så säkra trots allt. för just i den sekunden jag började att springa mot ditt håll. mot dig. så föll du andlöst ner mot marken. då jag kom fram var du död. och jag kände hur mitt hjärta slet sig i bitar. jag kände av hur varje andetag rev i mina lungor. & jag kände av hur min själ lämnade min kropp för att flyga iväg med din. hand i hand. så som vi alltid var. med varandras foto i den andra handen. det lättade mitt hjärta att veta. att du var på vårt hotellrum och letade efter mig. du var där för att säga farväl. precis som jag gjorde. men det behöver du inte min ängel. nu är vi tillsammans återigen. även om jag är livlös. så är jag överlycklig. för jag är med dig.
; hade jag varit kvar utan dig. så hade jag inte älskat någon annan. jag hade älskat klart för min del. en andra kärlek hade inte varit nödvändig. du var allt jag ville ha. du var allt jag hade. och du var allt jag levde för. och med hand i hand med dig. kommer jag alltid minnas. våra sista steg över den bron. till det hotellrummet som ledde oss ifrån varandra. som slutigen fick oss att komma varandra närmare än någonsin förr. för vi är och förblir ; två hjärtan. ett slag. två själar. ett andetag. det är du & jag. - JAG ÄLSKAR DIG.
; det är en dröm jag har drömt flertal gånger. den utspelas på exakt samma tid. samma plats. med samma personer. exakt likadan händelse. varje gång. och jag vet att den människan som dör. pga min ivrighet att vilja ha honom nära. är en person som står mig nära. som jag älskar. jag kan bara inte få fram bilden på vem den människan är. jag ser bilden medan jag drömmer. och jag älskar det jag ser. men så fort jag har vaknat. är berättelsen kvar. men ansiktet borta. jag känner att jag är nära den här människan. för jag gråter så otroligt mycket när jag vaknar. jag gråter så högt att jag väcker mig själv. jag kan knappt andas. för att tårarna kväver mitt inre. jag har funderat på att söka upp en terapeut. som kan hypnotisera mig. och avteckna den här människans ansikte medan jag berättar. mitt hjärta vill veta vem du är. och vad du vill säga med den här drömmen. för jag vet att det är du som sänder mig den. för endast i drömmen är vi tillsammans. endast i drömmen är vi lyckliga ihop. <3
; vi utforskar staden. och läser lite om historian som ligger bakom dom vackra utsikterna och dom enorma byggnaderna. det är fortfarande bara vi. Edina & C.W är några fåtal steg bakom oss. passerande över bron ser jag miljoner människor. men jag känner av en. och det är dig. du som håller i min hand. du som får mitt hjärta att vika sig dubbelt. du får det att slå snabbare & långsammare på en och samma gång. men å andra sidan så får du det att stå still vid vissa tillfällen. vad gör du med mig. vad gör du med mitt liv? du gör mig knäsvag. och du får fjärilarna i min mage att dansa vilt. det var mitt livs lyckligaste stund. tills. det finns alltid ett tills eller men.
; ett uppror bröt ut. staden var i fara. jag kände vara hur din hand sakta släppte min. dom drog dig ifrån mig. allt jag visste var att vi skulle fly. vi flydde. allt vad vi kunde. men du kämpade. jag var tilbaka i vårt hotell rum. jag stod framför vår säng som hade svart överkast med röda linjer. väggarna var röda samt en svart fondvägg. tv stod i mitten av sovrummet och balkongen var allt man någonsin hade kunnat drömma om. toaletten var i underbart himmelblått kakel som bara speglade ljus i närvaron. men där stod inte jag. jag stod mitt framför vår säng. och kollade på korgen som stod oöppnad som vi hade fått. vi hade varsin blå ros på kuddarna. du visste att det var min favorit så du hade beställt det så. endast det bästa för mig. det sa du alltid.
; jag visste att vi bara skulle plocka på oss det viktigaste. vi hade inte tid för mer. jag tog med mig pengar. pass och den enda genemsamma bilden vi hade med oss på mig och dig rev jag itu. vi skulle få varsin del. jag tog delen där du fanns med och lämnade delen där jag fanns på din kudde. ifall du förhoppningsvis skulle dyka upp. jag hade inte tid att vänta. det var så dom sa till oss. Edina knackar på min dörr. hon gråter. C.W är försvunnen han också. jag hjälper henne att packa. och vi går ner till lobbyn. jag checkar inte ut. för jag har hoppet inom mig att vi kommer att ses återigen. och vi kommer att sova i vår säng. jag kommer att vänta på dig min älskade. jag kommer att vänta på dig.
; vi kommer till en enormt lång mur. ungefär som kinesiska muren. i vanliga fall så kunde man promenera där. men nu sprang folk från höger och vänster. vi gömmer oss i ett litet cafe. men det hjälpte inte. vi märker att vi är omringade och måste ta oss ut därifrån. vi kommer till slutet av muren och går ner för trapporna. jag tappar bort Edina. men hon hittar mig igen. hon tar min hand. jag kunde inte bli glad. för jag kände av att det inte var du. ingen kunde beröra min hand på det sättet du kunde. jag såg hur folk låg och blödde till döds. jag skrek inombords. men det fanns ingenting jag kunde göra. till slut fann vi ett överlämnat industri område. och där var vi gömda tills det lugnade ner sig. när vi kikade fram igen så var det inte totalt lungt. men man kunde vandra lite smått intill väggen. och det var precis det jag ville. jag ville tillbaka till hotell rummet för att se ifall du hade varit där. för att se om du bär mig med dig. om du var vid liv.
; det första jag säger när jag ställer mig ute på vägen igen är ; var är min kärlek? var är du min älskade? som en blixt från den klara himeln ser jag dig på trappan. du ser mig också. det var som om vi talade till varandra utan ord. bilarna runt omrking mig är sönderslagna. kameror av journlister ligger utspridda överallt. ingen lyckades få med allt på film. och den som gjorde det. lyckades inte behålla sig själv hel i skinnet. jag kollade efter dig. men du fanns inte kvar. mitt hjärta skrek efter dig. efter din närhet och efter din kärlek. skulle ringen på fingret vara det enda jag hade kvar från dig? ringen. bilden & minnena. skulle det här vara vår sista semester. och just då jag hade ställt klart alla frågor. hade du gått ner för alla trappor. och stod kanske 200 meter ifrån mig. du vinkade med dina händer. högt upp i luften för att jag skulle se bland folkmassan. men vägarna var visst inte så säkra trots allt. för just i den sekunden jag började att springa mot ditt håll. mot dig. så föll du andlöst ner mot marken. då jag kom fram var du död. och jag kände hur mitt hjärta slet sig i bitar. jag kände av hur varje andetag rev i mina lungor. & jag kände av hur min själ lämnade min kropp för att flyga iväg med din. hand i hand. så som vi alltid var. med varandras foto i den andra handen. det lättade mitt hjärta att veta. att du var på vårt hotellrum och letade efter mig. du var där för att säga farväl. precis som jag gjorde. men det behöver du inte min ängel. nu är vi tillsammans återigen. även om jag är livlös. så är jag överlycklig. för jag är med dig.
; hade jag varit kvar utan dig. så hade jag inte älskat någon annan. jag hade älskat klart för min del. en andra kärlek hade inte varit nödvändig. du var allt jag ville ha. du var allt jag hade. och du var allt jag levde för. och med hand i hand med dig. kommer jag alltid minnas. våra sista steg över den bron. till det hotellrummet som ledde oss ifrån varandra. som slutigen fick oss att komma varandra närmare än någonsin förr. för vi är och förblir ; två hjärtan. ett slag. två själar. ett andetag. det är du & jag. - JAG ÄLSKAR DIG.
; det är en dröm jag har drömt flertal gånger. den utspelas på exakt samma tid. samma plats. med samma personer. exakt likadan händelse. varje gång. och jag vet att den människan som dör. pga min ivrighet att vilja ha honom nära. är en person som står mig nära. som jag älskar. jag kan bara inte få fram bilden på vem den människan är. jag ser bilden medan jag drömmer. och jag älskar det jag ser. men så fort jag har vaknat. är berättelsen kvar. men ansiktet borta. jag känner att jag är nära den här människan. för jag gråter så otroligt mycket när jag vaknar. jag gråter så högt att jag väcker mig själv. jag kan knappt andas. för att tårarna kväver mitt inre. jag har funderat på att söka upp en terapeut. som kan hypnotisera mig. och avteckna den här människans ansikte medan jag berättar. mitt hjärta vill veta vem du är. och vad du vill säga med den här drömmen. för jag vet att det är du som sänder mig den. för endast i drömmen är vi tillsammans. endast i drömmen är vi lyckliga ihop. <3
be happy for this moment. this moment is your life.
; NIGHTS IN RODANTHE - 2008. , tyckte ni om dagboken (notebook) så kommer ni tycka om den här också. jag är inte så känslig och kärleksfull utav mig. men jag läste i en blogg att filmen var ett måste. och självklart tar jag mig tid att kolla när jag inte har något annat att göra klockan 3 på morgonen typ. jag tyckte om handligen i filmen. den var så realistisk. man kan hitta sin sanna kärlek. när halva livet har passerat. trots att man har varit gift och har barn med en annan. man kan hitta människan som tar fram dom goda och ljusa sidorna hos en i den åldern. man kan hitta någon som får en att inse vilka misstag man har gjort. och man kan förändra världen för varanadra. det är aldrig försent för en andra chans. en andra gång. en andra kärlek. men ännu mer älskade jag den för slutet. inte för att det var lyckligt. jag är trött på alla filmer med lycklig slut. livet är fullt av olyckliga slut. och därför har vi lärt oss frasen ; det händer bara i filmer. men det händer inte bara i filmer. vi måste vara ivriga och ha tålamod. filmen är bra. och jag som inte brukar kolla på sådana filmer tycker det. så klicka fram filmen. mer berättar jag inte. det återstår för er att se. - ENJOY.
; ett foto. ett fångat moment. en frusen stund. det är så vi har valt det. vi fotograferar. för vi vill minnas. och när vi alla åldras. återstår minnet lika ljust & ungt som då fotografiet togs. underbart. ljuvligt. och varmt. är det fotoalbum vi håller i våra händer. medan vi kallt blädrar vidare sidorna av tallöst många kapitel i vårt liv. i ett fotoalbum kan man se saker som dom var. ingenting är förändrat. allting är som förut. varje leende är precis lika stort. och kramen är lika varm. inte ens ögonen har flyttat på sig från höger till vänster. utan det är ett minne som kommer vara livet ut. just för att det är fångat på bild.
; en tankeställare kom att knacka på hos mig. varför väljer föräldrar att ha bilder på oss barn då vi var barn? är det för omgivningen. eller för att dom fortfarande vill se oss som barn? eller är det möjligen för att vi inte hade dom problemen som vi har i dag. då vi var barn var vi alldeles för små för att kunna svika våra föräldrar. skrika på dom eller att bli sura på dom. vi va alldeles för små för att förstå deras misstag och definitivt för små för att reagera på dom. vill dom då ha en bild utav oss med sig då vi var dom älskvärda änglarna som inte förstod någonting. utan vi älskade våra föräldrar villkorslöst? är våra barndomsbilder ett lycklig minne fångat på bild för dom?
; jag tror starkt på att det är det sista alternativet. för alltid när föräldrar minns tillbaka på stunder med oss. så tänker dom tillbaka flera år. kanske till och med tio. dom tänker inte tillbaka på semestern från i år. dom tänker snarare tillbaka på tiden dom fick hålla oss i handen. köpa kläder till oss. ta oss till parken. och vara våra hjältar dom tänker tillbaka på våra första skratt. våra första tänder. våra första steg och våra första ord. så vi fotograferar. för att minnas. för att i senare tid kunna leva i det förflutna. för där känns allt så tryggt. därkänns allt så bekant. och där älskade vi der problemfria livet. så med andra ord. så fotograferar vi för att drömma oss bort till det som en gång var. och vi kommer helt enkelt aldrig lära oss att leva i nuet och drömma om framtiden. vi är kvar i det som en gång var. och med vi menar jag plural. vi alla drömmer oss bak istället för fram. det är väl en del utav naturens gång?
; låt era föräldrar ha en bild utav er nu då ni fortfarande älskar dom. det behöver dom. med tanke på dagens ungdomar. <3
; ett foto. ett fångat moment. en frusen stund. det är så vi har valt det. vi fotograferar. för vi vill minnas. och när vi alla åldras. återstår minnet lika ljust & ungt som då fotografiet togs. underbart. ljuvligt. och varmt. är det fotoalbum vi håller i våra händer. medan vi kallt blädrar vidare sidorna av tallöst många kapitel i vårt liv. i ett fotoalbum kan man se saker som dom var. ingenting är förändrat. allting är som förut. varje leende är precis lika stort. och kramen är lika varm. inte ens ögonen har flyttat på sig från höger till vänster. utan det är ett minne som kommer vara livet ut. just för att det är fångat på bild.
; en tankeställare kom att knacka på hos mig. varför väljer föräldrar att ha bilder på oss barn då vi var barn? är det för omgivningen. eller för att dom fortfarande vill se oss som barn? eller är det möjligen för att vi inte hade dom problemen som vi har i dag. då vi var barn var vi alldeles för små för att kunna svika våra föräldrar. skrika på dom eller att bli sura på dom. vi va alldeles för små för att förstå deras misstag och definitivt för små för att reagera på dom. vill dom då ha en bild utav oss med sig då vi var dom älskvärda änglarna som inte förstod någonting. utan vi älskade våra föräldrar villkorslöst? är våra barndomsbilder ett lycklig minne fångat på bild för dom?
; jag tror starkt på att det är det sista alternativet. för alltid när föräldrar minns tillbaka på stunder med oss. så tänker dom tillbaka flera år. kanske till och med tio. dom tänker inte tillbaka på semestern från i år. dom tänker snarare tillbaka på tiden dom fick hålla oss i handen. köpa kläder till oss. ta oss till parken. och vara våra hjältar dom tänker tillbaka på våra första skratt. våra första tänder. våra första steg och våra första ord. så vi fotograferar. för att minnas. för att i senare tid kunna leva i det förflutna. för där känns allt så tryggt. därkänns allt så bekant. och där älskade vi der problemfria livet. så med andra ord. så fotograferar vi för att drömma oss bort till det som en gång var. och vi kommer helt enkelt aldrig lära oss att leva i nuet och drömma om framtiden. vi är kvar i det som en gång var. och med vi menar jag plural. vi alla drömmer oss bak istället för fram. det är väl en del utav naturens gång?
; låt era föräldrar ha en bild utav er nu då ni fortfarande älskar dom. det behöver dom. med tanke på dagens ungdomar. <3
ask me no questions. and i tell you no lies.
;
; M. tack för din kommentar. förlåt att jag läste den så sent. måste ha missat den. förlåt tusen ggr om. visst har jag utvecklats. det gör vi alla. man är inte tio år längre. bra på att blogga? ja men blogg tar mig ingenstans i livet. blogga gör jag för min egen skull. det är en hobby. och dom har jag minsann många utav. men jag vill tacka för din tro. och för dina enormt mjuka och glada ord som värmer något otroligt. kanske för att jag just känner dig. jag vill dessutom tillägga att jag är stolt över vad du har kommit att bli. hur du lever och hur du har valt dina steg i livet. vi är väl alla speciella och unika på vårt eget sätt. jag är glad att vägen för oss mer eller mindre tillbaka på något sätt. En gammal vän som inte glömmer dig heller. Mitt godis. tänker du tillbaka tio år. så förstår du med tanke på smeknamnet! :)
; Selmic ; Mina syskon är glada för det. dom fick ju vara med och välja texten & så. vill tacka för dina oerhört snälla kommentarer angående min blogg. har du någon egen så skriv gärna adressen så jag kan läsa lite om vad du har att säga också. annars brukar jag tänka längre än vad näsan räcker och tro att det är någon vän/bekant som skriver till mig under ett annat namn för att muntra upp mig. så bevisa att du finns. msn. eller blogg. det hade varit roligt. är glad att få höra sådana ord. fortsätt läsa & enjoy. är allt jag har att säga. förutom tack så klart :)
... om someday. one day. this day.:
jag måste säga att du har utvecklats sen vi gick i 4:an ihop och sanningen är att dina tankar är bra och vältänkta.Tänk att lilla emina som gick på rörstorpskolan skulle bli såhär bra på att blogga.Jag måste säga att jag är imponerad, men du har alltid varit speciell på ditt sätt så jag har alltid vetat att du är en riktigt bra person med många bra sidor. //En gammal vän som inte glömt dig:)
selmic om i'll never make a promise, that i can't keep. that ain't me.:
thanks för att du svara.
Måste säga att det var väldigt fint gjort av dig, dina syskon måste vara stolta. moram ti reci en gång till da preljepo pises en av de bästa bloggar ja läst
lycka till med allt
kram
; M. tack för din kommentar. förlåt att jag läste den så sent. måste ha missat den. förlåt tusen ggr om. visst har jag utvecklats. det gör vi alla. man är inte tio år längre. bra på att blogga? ja men blogg tar mig ingenstans i livet. blogga gör jag för min egen skull. det är en hobby. och dom har jag minsann många utav. men jag vill tacka för din tro. och för dina enormt mjuka och glada ord som värmer något otroligt. kanske för att jag just känner dig. jag vill dessutom tillägga att jag är stolt över vad du har kommit att bli. hur du lever och hur du har valt dina steg i livet. vi är väl alla speciella och unika på vårt eget sätt. jag är glad att vägen för oss mer eller mindre tillbaka på något sätt. En gammal vän som inte glömmer dig heller. Mitt godis. tänker du tillbaka tio år. så förstår du med tanke på smeknamnet! :)
; Selmic ; Mina syskon är glada för det. dom fick ju vara med och välja texten & så. vill tacka för dina oerhört snälla kommentarer angående min blogg. har du någon egen så skriv gärna adressen så jag kan läsa lite om vad du har att säga också. annars brukar jag tänka längre än vad näsan räcker och tro att det är någon vän/bekant som skriver till mig under ett annat namn för att muntra upp mig. så bevisa att du finns. msn. eller blogg. det hade varit roligt. är glad att få höra sådana ord. fortsätt läsa & enjoy. är allt jag har att säga. förutom tack så klart :)
I ain't just half of what you need - I'm every little piece
; otroligt. hänsynslöst. känslokallt. och omoget. är några få ord jag vill ha sagt som beskriver dom som kommenterar ett inlägg anonymt. dom som skriver för att trycka ner någon. för att förstöra någons dag. och någons lycka. vi som bloggar har alla haft vårt anonyma vänner. jag har läst i flera blogg. att det pågår än. jag har också skaffat mig en anonym kompis. skilladen är att jag inte publicerar hans/hennes kommentarer. jag orkar inte lägga min energi på just den sorten. just dom personerna. som inte förstår någonting alls. för i mina ögon så är dom ingenting. ingenting man borde slösa varken tid eller energi på. anledningen till att jag bloggar om det då? jag ser att många av mina läsare tar åt sig. men vet ni vad. låt det glida genom händerna. läs inte kommentarerna. radera dom och gå vidare. för det finns alltid en som hatar att du ler. att du går framåt. och är lycklig. kommer du på vem personen är. och gör dig av med den. så kommer en annan knackande på din dörr. låt dom vara. ju mer du blir irriterad. desto mer håller dom på.
; för att inse hur det egentligen ligger till så borde kanske alla veta att det finns folk som är födda till att vara sådana. finns folk som är födda till att vara kapabla till att mörda. misshandla. sno. råna. samt trycka ner folk. utan dom personerna hade världen varit en säker plats. men det är den inte. och mer eller mindre så behöver vi några sådana också. människan som trackar ner en kan inte bättre. och har definitivt inte lärt sig bättre. skyll inte på föräldrarna. dom flesta har faktiskt försökt. ibland gör barn. sina egna val. och fastnar i den fasen han/hon känner sig trygg i.
; jag förstår då inte. hur ni som tycker att vi är patetiska. tråkiga och mytomaner inte ser det i er själva. för det är ju ni som läser en blogg vars en person som ni "hatar" skriver. det är ju ni som tar er tid att kommentera. och speciellt DU som läser min. du anstränger dig verkligen att läsa alla mina långa inlägg och ändå kommentera. CREEDS till dig. trots att du är en anonym idiot. men grattis. idag är det ganska svårt att vara idiot har jag hört. konkurrens är riktigt hård. men vad vet jag? men medan du kommenterar detta inlägg kanske du kan ta dig lite tid och skriva om det är så det ligger till? vi vill ju gärna veta lite om er också :)
; vill bara slutligen säga. kommentera hur mycket du vill. skriv precis vad du vill. dina ord berör mig inte alls. jag är lycklig. det är min familj också. tycker du jag är mytoman? visst. fine by me. hatar du det jag skriver? din ensak. finns folk som älskar mina ord. mitt ordval och mina texter. den negativa energin du planerade att sprida runt över min blogg. den kan du ta någon annanstans. för du kommer inte att lyckas. dina nedlåtande förnedringar. betyder ingenting för mig. för jag kommer aldrig publicera dina kommentarer i min blogg. som man hade sagt på bosniska ; taj film neces gledati. jag kommer inte anstränga mig att svara. och jag kommer vara det som stör dig mest. LYCKLIG. jag kommer att vara lycklig. jag kommer att le. och jag kommer att skriva som aldrig förr. just för att bevisa. att mig stoppar du inte. om det var det du hade i tanken. - vänd dig om och gå ifrån med stil. medan du fortfarande har huvudet högt. och glöm inte att vi kan se era IP-adresser. men ni är ju inte idioter för ingenting. ni tänker inte så långt ju :)
/ i'm out . E
; till dig min kära anonymare .. min rubrik är till dig. för jag har slutligen insett att jag är det du behöver för att klara av dina dagar. du behöver en dos av mina texter. dom berör dig mycket. och du älskar dom. och tar åt dig. trots att du skriver dåligt om dom. du har kommit fel. för jag ser positivt på allt. jag är och förblir optimisternas konung. jag är ett lejon. och jag kung av savannen :) - ME LOVE
; för att inse hur det egentligen ligger till så borde kanske alla veta att det finns folk som är födda till att vara sådana. finns folk som är födda till att vara kapabla till att mörda. misshandla. sno. råna. samt trycka ner folk. utan dom personerna hade världen varit en säker plats. men det är den inte. och mer eller mindre så behöver vi några sådana också. människan som trackar ner en kan inte bättre. och har definitivt inte lärt sig bättre. skyll inte på föräldrarna. dom flesta har faktiskt försökt. ibland gör barn. sina egna val. och fastnar i den fasen han/hon känner sig trygg i.
; jag förstår då inte. hur ni som tycker att vi är patetiska. tråkiga och mytomaner inte ser det i er själva. för det är ju ni som läser en blogg vars en person som ni "hatar" skriver. det är ju ni som tar er tid att kommentera. och speciellt DU som läser min. du anstränger dig verkligen att läsa alla mina långa inlägg och ändå kommentera. CREEDS till dig. trots att du är en anonym idiot. men grattis. idag är det ganska svårt att vara idiot har jag hört. konkurrens är riktigt hård. men vad vet jag? men medan du kommenterar detta inlägg kanske du kan ta dig lite tid och skriva om det är så det ligger till? vi vill ju gärna veta lite om er också :)
; vill bara slutligen säga. kommentera hur mycket du vill. skriv precis vad du vill. dina ord berör mig inte alls. jag är lycklig. det är min familj också. tycker du jag är mytoman? visst. fine by me. hatar du det jag skriver? din ensak. finns folk som älskar mina ord. mitt ordval och mina texter. den negativa energin du planerade att sprida runt över min blogg. den kan du ta någon annanstans. för du kommer inte att lyckas. dina nedlåtande förnedringar. betyder ingenting för mig. för jag kommer aldrig publicera dina kommentarer i min blogg. som man hade sagt på bosniska ; taj film neces gledati. jag kommer inte anstränga mig att svara. och jag kommer vara det som stör dig mest. LYCKLIG. jag kommer att vara lycklig. jag kommer att le. och jag kommer att skriva som aldrig förr. just för att bevisa. att mig stoppar du inte. om det var det du hade i tanken. - vänd dig om och gå ifrån med stil. medan du fortfarande har huvudet högt. och glöm inte att vi kan se era IP-adresser. men ni är ju inte idioter för ingenting. ni tänker inte så långt ju :)
/ i'm out . E
; till dig min kära anonymare .. min rubrik är till dig. för jag har slutligen insett att jag är det du behöver för att klara av dina dagar. du behöver en dos av mina texter. dom berör dig mycket. och du älskar dom. och tar åt dig. trots att du skriver dåligt om dom. du har kommit fel. för jag ser positivt på allt. jag är och förblir optimisternas konung. jag är ett lejon. och jag kung av savannen :) - ME LOVE
na kakvom si bio dnu. a ja sam te spasila.
; tystnaden svävar i atmosfären. medan regnet öser ner mot mina fönster. jag sitter i ett hörn av L-soffan med laptopen i mitt knä. jag är ensam hemma. men ändå hör jag röster som inte borde finnas där. röster som tar mig tillbaka till ensamheten. till rädslan. och till känslorna. rösterna jag hör. är bekanta. dom är mjuka och vänliga. men det stoppar inte min kropp för att skaka av rädsla samtidigt som jag lyssnar på vad dom har att säga. teoretiskt sätt så har dom nog ingenting att säga till mig. men innerst inne så vet jag att dom talar direkt till mitt hjärta. och så är jag fast. fast i det förflutna. som jag alltid lyckas fly ifrån. men frivilligt går tillbaka till. varför jag gör så mot mig själv? jag älskar väl att komma tillbaka. till den platsen som påminner mig om var allt började. till ruta ett.
; jag drömmer mig bort till det som brukade vara. jag drömmer mig bort till en tid jag älskade. jag drömmer mig bort till en tid som fortfarande håller mitt hjärta varmt. jag ler medan jag tänker. för trots att jag står still och bara drömmer. så har jag kommit någonvart. jag har kommit till var lyckan började. och ingenting är lika uppskattat eller älskat som att se hur allting började. om och om igen. för den känslan. den dagen och dom stunderna. det är något jag & mitt hjärta aldrig glömmer. så oavsett hur smärtsamt det kan vara att komma tillbaka och stå precis där jag står. så lider jag gärna. bara för att återuppleva känslan då mitt hjärta började le. det får mig inte att glömma smärtan. men det dämpar den något otroligt. & jag vet bestämt att jag hade valt att stanna förevigt i den smärtan. bara jag fick återuppleva min stund. min moment. mitt hjärtas första leende. dagligen. jag har gett upp allt. offrat allt jag hade. för att stanna. för att leva. för att uppleva. det som sällan händer i vår värld.
; med tallöst många droppar ovanför mig. som faller ner mot sitt öde. som är den oerhört kalla & grymma svenska marken. så räknar jag också hur många tårar jag är frivillig att släppa för att kunna återvända. realistiskt sätt kommer jag aldrig kunna det. men det finns något som ingen kan ta ifrån mig. det är min förmåga. min förmåga att drömma mig bort. till något som endast är mitt. och alla dessa regndroppar som förvandlas inom kort till isbitar. för nu haglar det utanför. får mig att vilja vara ute nu. ute i friheten. där all världens möjligheter faller ner på ens axlar. men där står inte jag. nej. jag sitter inne. och iakttar det inneifrån. kan någon förklara. varför jag står och kollar på hur min möjlighet sliter sig loss från mina händer. har den här stunden av svaghet gjort att jag inte har styrka att grabba tag i det som förut? jag vet inte. men jag vet. att oavsett när. hur och var jag än befinner mig. så har jag förmågan inom mig. att drömma mig bort.
; ensam. det är jag nu. ensam. det är jag i mina drömmer. men det är två olika grader av ensamhet. ensamheten nu. den kommer utav sig själv. den måste acceptera. och leva med. det är vad ödet har att erbjuda mig just nu. ensamheten i mina drömmer. det väljer jag själv. för dina drömmar skapar du hur dom passar dig. idiotiskt av mig att drömma bort mig ensam? absolut inte. för den lyckan. den glädjen. och dom känslorna. får dig att känna dig allt annat än ensam. för ensamheten är ingenting du tänker på. när du är omringad och ockuperad av allt du någonsin drömt om. så ja. jag drömmer bort mig till drömmar. hur det ska låta vettigt. har jag ingen aning om. men förstår inte jag. så kan jag inte hjälpa er. men vettigt. behöver det inte vara. för att jag ska vara lycklig. för det är jag - LYCKLIG.
; jag drömmer mig bort till det som brukade vara. jag drömmer mig bort till en tid jag älskade. jag drömmer mig bort till en tid som fortfarande håller mitt hjärta varmt. jag ler medan jag tänker. för trots att jag står still och bara drömmer. så har jag kommit någonvart. jag har kommit till var lyckan började. och ingenting är lika uppskattat eller älskat som att se hur allting började. om och om igen. för den känslan. den dagen och dom stunderna. det är något jag & mitt hjärta aldrig glömmer. så oavsett hur smärtsamt det kan vara att komma tillbaka och stå precis där jag står. så lider jag gärna. bara för att återuppleva känslan då mitt hjärta började le. det får mig inte att glömma smärtan. men det dämpar den något otroligt. & jag vet bestämt att jag hade valt att stanna förevigt i den smärtan. bara jag fick återuppleva min stund. min moment. mitt hjärtas första leende. dagligen. jag har gett upp allt. offrat allt jag hade. för att stanna. för att leva. för att uppleva. det som sällan händer i vår värld.
; med tallöst många droppar ovanför mig. som faller ner mot sitt öde. som är den oerhört kalla & grymma svenska marken. så räknar jag också hur många tårar jag är frivillig att släppa för att kunna återvända. realistiskt sätt kommer jag aldrig kunna det. men det finns något som ingen kan ta ifrån mig. det är min förmåga. min förmåga att drömma mig bort. till något som endast är mitt. och alla dessa regndroppar som förvandlas inom kort till isbitar. för nu haglar det utanför. får mig att vilja vara ute nu. ute i friheten. där all världens möjligheter faller ner på ens axlar. men där står inte jag. nej. jag sitter inne. och iakttar det inneifrån. kan någon förklara. varför jag står och kollar på hur min möjlighet sliter sig loss från mina händer. har den här stunden av svaghet gjort att jag inte har styrka att grabba tag i det som förut? jag vet inte. men jag vet. att oavsett när. hur och var jag än befinner mig. så har jag förmågan inom mig. att drömma mig bort.
; ensam. det är jag nu. ensam. det är jag i mina drömmer. men det är två olika grader av ensamhet. ensamheten nu. den kommer utav sig själv. den måste acceptera. och leva med. det är vad ödet har att erbjuda mig just nu. ensamheten i mina drömmer. det väljer jag själv. för dina drömmar skapar du hur dom passar dig. idiotiskt av mig att drömma bort mig ensam? absolut inte. för den lyckan. den glädjen. och dom känslorna. får dig att känna dig allt annat än ensam. för ensamheten är ingenting du tänker på. när du är omringad och ockuperad av allt du någonsin drömt om. så ja. jag drömmer bort mig till drömmar. hur det ska låta vettigt. har jag ingen aning om. men förstår inte jag. så kan jag inte hjälpa er. men vettigt. behöver det inte vara. för att jag ska vara lycklig. för det är jag - LYCKLIG.
mission impossible. - or is it?
; jag saknar bilder utav helheten. jag saknar bilder utav oss. jag saknar bilder utav vår vänskap. jag saknar bilder och minnen utav det vi en gång var. jag försöker verkligen att se så långt bak som möjligt i tiden. och försöker minnas en enda dag. då allt bara var okej. det behöver inte vara perfekt. för det var det aldrig. men okej hade varit nog. för att jag skulle släppa det vidare. det finns inom mig. det måste det. jag måste bara anstränga mig att leta. lite hårade. lite mer. men jag klarar inte av det själv. jag ber om din hjälp längs vägen. för trots allt. efter allt. så vet jag att du stävar efter precis samma sak.
; fiendskap. det är så jag minns oss. inget jag är stolt över. men ingen av oss två. kunde bättre. det var alltid något eller någon som delade på oss två. det är som om någon skrivit i stjärnorna att vi inte skulle tycka om varandra, bry oss om varandra eller se upp till varandra. det var som skrivet i stjärnorna att vi skulle kapa våra band.
; men ett blodsband är starkare än man tror. men delvis till min förtjänt. kanske var jag bara för naiv. och trodde på att du skulle ändras varje gång du sa det. kanske var jag bara dum och gav dig chanser du inte förtjänade. kanske tyckte jag synd om mamma & pappa och lät mig själv plågas pga det. eller kanske var jag bara en drömmare som längtade efter vad alla andra hade - en stora syster.
; kunde aldrig förstå att realistiskt sett så hade jag dig. men du var inte där. inte vid mig. inte med mig. ingenstans. jag saknar en bild utav allt & ingenting med dig. allt jag kan återspegla är dagarna då jag var riktigt liten. och du var bara lite äldre. eller 4 år är en del det också. vi hade liknande kläder. vi satt antingen i mammas eller pappas knä. och vi höll i varandra. vi var alldeles för små för att förstå något annat. än att vi var systrar. men vad vet jag? det är endast vad bilder har berättat. och återigen är jag godtrogen. & tror på sagorna med lyckliga slut.
; jag antar att vi aldrig lämnade varandra. trots att vi aldrig fanns där. för oavsett hur. var eller när. så har vi hittat tillbaka till varandra. och även om det varar under en riktigt kort tid. vår vänskap. vår gemenskap och vår systerskap. så är det skönt att veta att det finns där. långt ner i djupet. begravt med allt annat som har sårat oss. som vi försöker förtränga och förneka. men det finns där. det vet vi både två.
; så nu sitter jag i din soffa. medan jag hör hur du andas från andra hörnan. aldrig förr har jag trott att vi skulle klara av det. men en känsla växer inom mig. den talar till mig att det är så här det ska vara. kanske? kanske inte? jag vet inte. men jag vet att jag tycker om det. jag trivs med det. även om jag vet vad morgondagen kommer att bringa. men jga har lärt mig ett nytt tankesätt. morgondagen är framtid. och den här ljuvliga stunden. den är nu. och den är vår. så jag låter det vara kvar så. för jag njuter av det. även om det är tystnad som svävar genom rummet. och slår mot dina sandfärgade väggar. men det är sagt - ali najbolje kad u zivotu imas nekog. skim mozes. ovako da sutis.
; fiendskap. det är så jag minns oss. inget jag är stolt över. men ingen av oss två. kunde bättre. det var alltid något eller någon som delade på oss två. det är som om någon skrivit i stjärnorna att vi inte skulle tycka om varandra, bry oss om varandra eller se upp till varandra. det var som skrivet i stjärnorna att vi skulle kapa våra band.
; men ett blodsband är starkare än man tror. men delvis till min förtjänt. kanske var jag bara för naiv. och trodde på att du skulle ändras varje gång du sa det. kanske var jag bara dum och gav dig chanser du inte förtjänade. kanske tyckte jag synd om mamma & pappa och lät mig själv plågas pga det. eller kanske var jag bara en drömmare som längtade efter vad alla andra hade - en stora syster.
; kunde aldrig förstå att realistiskt sett så hade jag dig. men du var inte där. inte vid mig. inte med mig. ingenstans. jag saknar en bild utav allt & ingenting med dig. allt jag kan återspegla är dagarna då jag var riktigt liten. och du var bara lite äldre. eller 4 år är en del det också. vi hade liknande kläder. vi satt antingen i mammas eller pappas knä. och vi höll i varandra. vi var alldeles för små för att förstå något annat. än att vi var systrar. men vad vet jag? det är endast vad bilder har berättat. och återigen är jag godtrogen. & tror på sagorna med lyckliga slut.
; jag antar att vi aldrig lämnade varandra. trots att vi aldrig fanns där. för oavsett hur. var eller när. så har vi hittat tillbaka till varandra. och även om det varar under en riktigt kort tid. vår vänskap. vår gemenskap och vår systerskap. så är det skönt att veta att det finns där. långt ner i djupet. begravt med allt annat som har sårat oss. som vi försöker förtränga och förneka. men det finns där. det vet vi både två.
; så nu sitter jag i din soffa. medan jag hör hur du andas från andra hörnan. aldrig förr har jag trott att vi skulle klara av det. men en känsla växer inom mig. den talar till mig att det är så här det ska vara. kanske? kanske inte? jag vet inte. men jag vet att jag tycker om det. jag trivs med det. även om jag vet vad morgondagen kommer att bringa. men jga har lärt mig ett nytt tankesätt. morgondagen är framtid. och den här ljuvliga stunden. den är nu. och den är vår. så jag låter det vara kvar så. för jag njuter av det. även om det är tystnad som svävar genom rummet. och slår mot dina sandfärgade väggar. men det är sagt - ali najbolje kad u zivotu imas nekog. skim mozes. ovako da sutis.
i'll never make a promise, that i can't keep. that ain't me.
; selmic om ruzica si bila. jedna u mom srcu. <3:
hejsan gillar din blogg du skriver bra... du har en väldigt fin tatuering funderar själv på att göra en på samma ställer vad står det??
; Tudelu Selmic :) tusen tack för din kommentar. i och med att du inte lämnade en bloggsida. så får jag skriva till dig så här :) tack. min tatuering var inte mitt val. är emot dom. men det är bara att lära sig att leva med den. den går över hela ryggraden. översta delen står det ; jag finns alltid där för henne. hon finns alltid där för mig, Edina. (tillägnat till min syster) andra delen ; allt som är mitt bär jag med mig i mitt hjärta, Eddie. (tilägnat till min lillebror).
Enisa om sometimes we put up walls. not to block people out. but to see who cares enough to break them down.:
Ville bara påmina dig om hur mycket JAG ÄLSKAR DIG och saknar DIG :(
; Enoo. jag saknar & älskar dig också, hoppas att vi kan ses nu när både är i town och hälsar på! <3<3
-
; så det handlade om att återförenas. det handlade om att skratta. det handlade om minnen. som allid kommer att finnas där. ett samtal. oerhört trevligt. ett samtal. gav mig leende under varenda pågående minut. ett samtal. som varade i 4h & 30 min. ett samtal - och vi var tillbaka i det förflutna. vi var tillbaka där vi en gång stod.
; hej. var det enda som krävdes för att vi skulle minnas hur allt en gång var. hej. fick oss att lämna en värld. full av bekymmer. full av ansvar. full av allt & ingenting. vi gick bakåt i tiden. inte lite för den delen heller. vi gick bakåt minst 10 år. det var då vi kände varandra. det var då vi var med varandra. det var då vi förstod varandra. ett samtal så långt. kändes så andlöst kort. det fanns mycket vi ville påminnas om. det fanns mycket vill ville leva om. det var mycket vi fastnade i. just för att vi tyckte om dom stunderna. men hur var det med idag? skulle vi stanna kvar i det förflutna. eller hade vi ett steg framåt att se fram emot.
; vi skojade. en hel del. det är så vi var vana vid. vi blev förvånade, men ändå glada för varandras skull. när vi hörde hur vi levde nu. det var skönt att höra en gammal väns röst. det var skönt att ha någon att dela minnen med. det var skönt att bli bortrövad till en plats. då allt kändes så jävla underbart. bortrövad utav dig. visst hade vi minnesluckor. både två. men vi fyllde dom hos varandra. vi kompletterade varandras minnen. som förr i tiden. fanns vi bara där. och samtalet. det fortsatte sin väg.
; har funderat sen den dagen. hur mycket ett samtal kan betyda för någon. hur mycket man kan ta igen med endast ett samtal. ett samtal. kan få så mycket sagt. speciellt ett samtal. så långt. jag funderade då också. om ett samtal kan förändra så mycket. få två forna bästa vänner att återförenas. vad kan ännu ett samtal göra? men nästa samtal. var vanligt. precis som det skulle vara. precis som förr i tiden. som om vi hade varit med varandra 10 år. inte ifrån varandra. det var skönt. inga krav. inga regler. utan bara vi & våra samtal. var skulle dom leda oss?
; framåt? trodde jag. bakåt? insåg jag. allt vi hade. var ett förflutet. allt vi kunde skapa. var en framtid. men vi hängde inte med i varandras svängar. ingen press sas det. press blev det. jag behövde någon som förstod min situation. du sa att du gjorde. men gjorde du verkligen det? jag behövde bara någon att skratta bort det med. för om sanningen ska fram. så har jag aldrig skrattat under ett helt samtal. speciellt inte ett som varat i 4.5h. men ibland förstår man hur grym verkligheten är. hur bra det var för att vara sant. så det gick sin väg. några få dagar av skratt. sen var den resan slut. så jag antar. att vi stannar där vi alltid varit. i det förflutna. för att endast vara ett blott minne hos varandra. ett blott minne. som visade sig. att ingenting är omöjligt. - säg mig. är det så?
; keep in touch sometimes, M. keep in touch.
hejsan gillar din blogg du skriver bra... du har en väldigt fin tatuering funderar själv på att göra en på samma ställer vad står det??
; Tudelu Selmic :) tusen tack för din kommentar. i och med att du inte lämnade en bloggsida. så får jag skriva till dig så här :) tack. min tatuering var inte mitt val. är emot dom. men det är bara att lära sig att leva med den. den går över hela ryggraden. översta delen står det ; jag finns alltid där för henne. hon finns alltid där för mig, Edina. (tillägnat till min syster) andra delen ; allt som är mitt bär jag med mig i mitt hjärta, Eddie. (tilägnat till min lillebror).
Enisa om sometimes we put up walls. not to block people out. but to see who cares enough to break them down.:
Ville bara påmina dig om hur mycket JAG ÄLSKAR DIG och saknar DIG :(
; Enoo. jag saknar & älskar dig också, hoppas att vi kan ses nu när både är i town och hälsar på! <3<3
-
; så det handlade om att återförenas. det handlade om att skratta. det handlade om minnen. som allid kommer att finnas där. ett samtal. oerhört trevligt. ett samtal. gav mig leende under varenda pågående minut. ett samtal. som varade i 4h & 30 min. ett samtal - och vi var tillbaka i det förflutna. vi var tillbaka där vi en gång stod.
; hej. var det enda som krävdes för att vi skulle minnas hur allt en gång var. hej. fick oss att lämna en värld. full av bekymmer. full av ansvar. full av allt & ingenting. vi gick bakåt i tiden. inte lite för den delen heller. vi gick bakåt minst 10 år. det var då vi kände varandra. det var då vi var med varandra. det var då vi förstod varandra. ett samtal så långt. kändes så andlöst kort. det fanns mycket vi ville påminnas om. det fanns mycket vill ville leva om. det var mycket vi fastnade i. just för att vi tyckte om dom stunderna. men hur var det med idag? skulle vi stanna kvar i det förflutna. eller hade vi ett steg framåt att se fram emot.
; vi skojade. en hel del. det är så vi var vana vid. vi blev förvånade, men ändå glada för varandras skull. när vi hörde hur vi levde nu. det var skönt att höra en gammal väns röst. det var skönt att ha någon att dela minnen med. det var skönt att bli bortrövad till en plats. då allt kändes så jävla underbart. bortrövad utav dig. visst hade vi minnesluckor. både två. men vi fyllde dom hos varandra. vi kompletterade varandras minnen. som förr i tiden. fanns vi bara där. och samtalet. det fortsatte sin väg.
; har funderat sen den dagen. hur mycket ett samtal kan betyda för någon. hur mycket man kan ta igen med endast ett samtal. ett samtal. kan få så mycket sagt. speciellt ett samtal. så långt. jag funderade då också. om ett samtal kan förändra så mycket. få två forna bästa vänner att återförenas. vad kan ännu ett samtal göra? men nästa samtal. var vanligt. precis som det skulle vara. precis som förr i tiden. som om vi hade varit med varandra 10 år. inte ifrån varandra. det var skönt. inga krav. inga regler. utan bara vi & våra samtal. var skulle dom leda oss?
; framåt? trodde jag. bakåt? insåg jag. allt vi hade. var ett förflutet. allt vi kunde skapa. var en framtid. men vi hängde inte med i varandras svängar. ingen press sas det. press blev det. jag behövde någon som förstod min situation. du sa att du gjorde. men gjorde du verkligen det? jag behövde bara någon att skratta bort det med. för om sanningen ska fram. så har jag aldrig skrattat under ett helt samtal. speciellt inte ett som varat i 4.5h. men ibland förstår man hur grym verkligheten är. hur bra det var för att vara sant. så det gick sin väg. några få dagar av skratt. sen var den resan slut. så jag antar. att vi stannar där vi alltid varit. i det förflutna. för att endast vara ett blott minne hos varandra. ett blott minne. som visade sig. att ingenting är omöjligt. - säg mig. är det så?
; keep in touch sometimes, M. keep in touch.
så länge jag betyder något för någon fin människa - så är jag lycklig.
; nu är det dags. nu är det tid för det också. ni har frågat. jag har lagt det åt sidan. men det är dags för min bättre halva att stå i rampljuset. det var inte rättvist längre. & jag lovar att jag ska bättra mig. sist men absolut STÖRST - nr 1 i mitt liv. MIN MAMMA. grattis på födelsedagen moje najdraze.
; Det är svårt att minnas. en årstid. varm. kall. torr som våt. då min mor inte har funnits där för mig. som en vän. som en mamma. som en kompanjon. på allt möjliga sätt. hon fanns där. så jag kunde lite på henne. Min Mamma. det är vem jag behöver i mitt liv. jag som alla andra. har tagit för givet. vad våra mödrar har gjort för oss. på vägen glömde vi att uppskatta deras kärlek för vi antog att den alltid skulle finnas där. min lycka. min framgång. mitt liv i härlighet. det står min mamma bakom. hon är orsaken till att det finns ljus i mitt liv. hon har varit min lärare som har lärt mig saker bara en mor kan göra. hon har sökt efter det bästa för mig. hon har kämpat och hon har gett mig det. min mamma. är precis allt jag behöver. för att stå på mina ben. hon har visat mig styrka. hon har visat mig mod. när ingen i hela världen visste vad hon talade om. och ibland önskar jag att jag kunde sakta ner tiden. bara för att kolla på henne en gång till. under våra allvarligare konversationer. och se i hennes ögon hur mycket hon bryr sig. jag vill bara sakta ner tiden för att få saker att förbli precis så som dom är. Om hon bara hade nämnt en enda gång att hon vill hålla världen i sina händer. så skulle jag gör allt. allt för att ge henne det. om jag kunde. hade hon velat vara på två ställen samtidigt. så skulle jag gjort allt jag hade kunnat bara för att se hennes önskan gå i uppfyllelse. om jag fick frågan att hjälpa min mamma i nöd. så hade det varit tallöst många sekunder för mkt. ifall jag ens hade tänkt igenom det en enda sekund. jag hade slitit ut mitt hjärta. för att hennes skulle slå. Min kärlek & mitt skratt. varje dag från och med nu. är allt hon behöver för att vara lycklig. säger hon. men hon är min mamma. min allra bästa vän. och jag vet att jag kan lita på henne. oavsett vad. alltid.
; jag minns dagar med min mamma. som är fulla med villkorslös kärlek. fulla med glädje. värme och närhet. min mamma är den som jag delar mina djupate tankar och drömmar med. och det är jag henne evigt tacksam för. oftast brukar mammor alltid gå och berätta till papporna. men min mamma var aldrig i behov av det. för min pappa visste allt han också. sällan ser man barn som växer upp till ungdomar ha så starka band till sina föräldrar som jag har. det är synd. för dom flesta vet inte vad dom missar.
; jag älskade att sitta upp sent och snacka med mamma. då alla hade lagt sig. då var det bara hon & jag. och hennes så underbart perfekta ord. hon uppmanade mig till mycket. som hon visste att jag skulle klara av. hon trodde på mig. hon berättade alltid för mig hur starka hopp hon hade och hon visste att jag skulle förändra världen. om inte hela. iallafall hennes. men jag hade förmångan att vända upp och ner på hela. till något positivt. nätterna då hon nattade mig så viskade hon i mitt öra att hon älskar mig. och att jag en dag skulle bli en ledarstjärna. jag skulle få folk att följa mig. inte pga makt. utan pga tillit och kärlek. för jag kunde leda folk rätt. det visste hon. för hon kunde inte bli mer rätt än vad hon var nu. trodde hon. men vi fick en tredje lycka också. älskad som ingen annan.
; ibland vill jag veta vad hon tänker om mig idag. är hon så stolt som hon sa att hon skulle vara. eller är hon mer? allt jag är. individen jag är. är jag pga henne. hennes mod. hennes självsäkerhet. hennes personlighet. skapade mig. det gjorde mig till den jag är idag. du min älskade mor, gjorde så molnen klarnade på min himmel. så allt var klart & blått. du är den som alltid får mig le. även när jag vill vara sur. du är så härligt underbar. du kommer och drar det torraste skämtet så att jag börjar as garva och skriker. låt mig vara jag vill vara sur. men du fortsätter att skoja runt. tills vi både har glömt vad jag surade för. jag kommer alltid finnas här för dig mamma. det vet du. jag har stått vid din sida under dom tuffaste tiderna. då alla bara drog dig isär. jag plockade upp dina bitar och fick dig att bli hel. du sa det aldrig i ord. men jag vet att du menade det. du bevisade det med handlingar. du kände väl av att ord inte var tillräckliga. du bar på mig i 9 månader. du stod ut med smärtan för att ge mig ett liv. du stoppade min hunger och dämpade mitt skrik. du har gjort allt för mig. genom goda som dåliga tider. & efter all smärta och hjärtkrossande är du kvar. precis som den du alltid varit. i mina ögon har det alltid varit du och jag emot alla. du och jag emot världen. vi har alltid stått kvar. vi har alltid vunnit. för du visste hur du skulle ta mig till vinsten. till härligheten. med stolthet.
; du vet när du är behövd. och vad du ska säga när du väl är där. du vet hur du ska ta min hand. samt när den behöver tryckas ömt eller riktigt hårt. du vet i förväg om jag är i behov av en kram. och ibland så överrsakar du även mig. du vet allt innan jag ens själv har förstått det. du gör mig beredd på det som ska komma. på ett mjukt och vänligt sätt. du öppnar mina ögon för att inse verkligheten. men du låter mig även drömma. medans du samtidigt håller i mig så att jag inte faller då jag inser att allt bara var en dröm. du visar att du är en verklighet. du är allt jag en dag vill vara. & min absolut högsta önskan är att vara till hälften så god och kärleksfull mamma som du. det hade räckt för en person som mig. jag kräver varken mer eller mindre. att vara lika bra som du. det är omöjligt. men jag är glad att förhoppningsvis mina barn (om jag nu ens skaffar några) får se en glimt av dig. uppleva något av dig. genom mig. för jag vet att allt du gör. gör du inte för att skada mig. utan för att lära mig. att livet har en ljus sidan. och på den sidan står du. med öppna armar. för att alltid finnas där. jag älskar dig mamma. GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN <3
; u tvome srcu za mene. tople je ljubavi bilo. ti si me pratila svuda. kao andjelovo krilo. tezak si imala zivot. al nikad se zalila nisi. uvijek na mome nebu. kao sunce sjala ti si. sretan ti rodjendan mamma. sretan ti rodjendan. hvala ti draga mamma. za zivot radostan. sretan ti rodjendan mamma. sretan ti rodjendan. primi draga mamma. pozdrave. ljubavi i srece za tvoj dan. - nije me nikad niko volio kao sto me volis ti. nit ce ikad voljeti.
- Halida Ahmetovic, kraljica srca mog <3sometimes we put up walls. not to block people out. but to see who cares enough to break them down.
; citam. i sutim. jer blogg ove cure nije los. citam kako pise o bosni. koliko bosnu voli. i da se samo u bosni osjeca kuci. ima nas mnogo. sto bi to zeljeli reci. ima nas mnogo sto to vec govorimo. al ja stojim iza svog. bilo to ovdje. bilo to u bosni ili cak na drugoj strani svijeta. mnogi se mozda ne osjecaju kuci zbog svedskog sistema. nit zbog njihove kulture. mozda im jezik smeta a mozda cak i narod. sad se ja pitam? jel moras prihvaititi svedski sistem samo sto u svedskoj zivis? jel moras ziviti pod svedskom kulturom? kako ti moze jezik smetati? jer sto vise jezika znas. bolje po tebi. al razumijem kako je starijom narodu. sto su navikli na nas nacin. na nas sistem. na nasu kulturu. nas narod i na nas jezik. razumijem da je njima tesko. jer su se oni borili za svoj zivot u bosni. nisu imali sta da jedu. al su odvajali pare da kupe zemlju. da je dalje daju dijeci svojoj. i da tako njihova dobrota ostane da zivi u nasem prokletom svijetu .. stariji narod je volio sistem u bosni jer su se borili za sebe i za svoji porodicu. u svedskoj je isto kao u bosni i u cijelom svijetu, iz pidzame u radno odijelo. iz radnog odijela u pidzamu. al u BiH im nije smetalo. jer su radili sami za sebe. u svedskoj narod radi za racune. i da se drzavi plati porez i te djavole. al zbog tog. sto narod placa drzavi. zbog tog je svedska pod boljom ekonomiom. i starijem narodu je krivo sto nemaju vremena da s nekim sjednu i popricaju. da se pohvale kako su im dijeca dobra. jer u BiH su sve imali. i kad je bilo siromasno kao bogato. imali su sve sto im je trebalo. i kad im je dragi Bog i jedan prokleti rat sve oduzeo. osjecali su da nemaju snage dalje da se bore. jer jednom su dali sve. pa izgubili. sad nemaju mozda da daju da ponovo izgube. jer uvijek je receno. baci na sto koliko si spreman izgubiti. al nikad nemoj ostati da ne bacas. jer ako nikad nerizikujes nikad neces znati dali si barem nesta mogo pobjediti.
; znam da je se tesko naviknuti. i znam da nas zelja vuce nasoj zemlji. nasem domu. i slusam dok mi otac govori kako su mu noge u svedskoj a dusa u bosni. i slusam kako mi prica da ce se vraititi. kad tad. ceka svoje vrijeme i svoj trenutak. al se vraca. to mu je plan. ja ipak sebi govorim; u bosni smo diaspori. u svedskoj smo stranci. nigdje nismo sto posto bosanci. i nikad necemo biti. jer svedi pretezno u nama vide propalice. i nece da priznaju da izbjeglice drze ovu svedsku na nogama. jer niko se nece boriti na poslu kao sto se borimo mi. i niko nezna sastaviti rijec kao sto znamo mi. nit zna narod biti pametni i izmisliti nesto kao sto znamo mi. zbog nas je ova svedska ziva. caj nam je i najbolji igrac u fudbalu nas. zlatan ibrahimovic. i drago mi je bilo cuti kad je moj rodjak Alvedin Nezirovac. Amar Muharemovic. Ajsel i Emir Kujovic. bili primljeni u landslaget. cak nam je i Ajsel igrao u Holandiji pa se vratio. to su nase genie. nasa pamet. i nasa fantazia. i zbog nje u ovom svijetu postoji igra. fudbal. posla i zivota. znam ja to. al dokazi sada nekom sto hoce da stiti i brani svoju zemlju od izbjeglica. isto kao sto bi mnogi bosanci cuvali svoju zemlju od srba i hrvata. znam da nekom daju tezak zivot u svedskoj. al prvo stavite sami sebe da hodate u njihovim cipelama. i onda kad shvatite da smo svi isti. onda ce vam mozda olaksati dusa. jer ako otvori te oci. primjetice te da oko vas postoji toliko bosanaca i stranaca da mozete naci makar jednu dusu da odete kao sto bi u Bosni, nekom na sijelo. moze te se prikljuciti u neko druzenje gdje se koristi nas jezik. gdje postoji nasa kultura i gdje svi prate nas sistem. jer niko nas ne tjera ovdje da zivimo. svi se mozemo vratiti kad god pozelimo. al kako stvari stoje. u BiH je fino dok se ima para. i cisto sumnjam da bi velicina nas ostala da zivi u BiH. bez plate. i bez para. i da vidi kako je tesko zivot ziviti. ma da si presretan kad odes na putovanje. al i u BiH se moras boriti isto kao i u svedskoj. samo sto u svedskoj imas vise mogucnosti da ostvaris vise od svog zivota. i naravno da su manje vise svi primjetili da nas narod gleda kao da nam pise banka ili milijoner na celu. svi te vole al ipak te svi i mrze. i sta jest. jest. uvijek je tudje sladje. i zato mi uvijek zelimo da budemo u BiH. a narod iz BiH zeli biti negdje drugo.
; nadam se. da me niste pogresno skontali. ja stojim iza svog. bilo sta to bilo. ne branim svedsku. al nam je ona otvorila ruke svima kad je bilo da niko nije imao gdje drugo otici. primila je koliko je mogla. cak i vise. i nudila je izbjeglicama skolu. hranu. kucu. jelo i posao. isto kao sto je svedima. al znam da svedi ponekad hoce da pokazu da su bolji. i neznam sto al mi izbjeglice se moramo duplo truditi ma da smo bolji dok se ni malo ne trudimo. i mnogo puta zelimo da nas prihvati i ponekad stvaramo sliku koja ne postoji. i ostanemo da zivimo u snovima i u fantaziji. samo da bi nas oni primili. znam da mnogi zive svoj zivot u lazi. kad sretnu nekog novog lazu o zivotu kojeg zele da imaju. pricaju o stvarima sto ni ne postoji u njihovom zivotu. samo da bi se toj drugoj osobi svidilo kako ti zivis. da se tebi divi sta si ucinio od zivota. nakon nekoliko vremena. toliko si lagao da se neznas iskljuciti iz lazi. ponekad i sam povjeris nit se sjetis kako istina zvuci. jer si nalagao toliko. da sam neznas kako je upravo bilo. al ti je fino ziviti taj san. dok ti ga neko ne izda. jer istina uvijek ide pravim putem. i stigne te kad najmanje ocekujes. ma da si je probavo izbjegavati. ne. nemoze. nezove se djabe - istina.
; znam da je se tesko naviknuti. i znam da nas zelja vuce nasoj zemlji. nasem domu. i slusam dok mi otac govori kako su mu noge u svedskoj a dusa u bosni. i slusam kako mi prica da ce se vraititi. kad tad. ceka svoje vrijeme i svoj trenutak. al se vraca. to mu je plan. ja ipak sebi govorim; u bosni smo diaspori. u svedskoj smo stranci. nigdje nismo sto posto bosanci. i nikad necemo biti. jer svedi pretezno u nama vide propalice. i nece da priznaju da izbjeglice drze ovu svedsku na nogama. jer niko se nece boriti na poslu kao sto se borimo mi. i niko nezna sastaviti rijec kao sto znamo mi. nit zna narod biti pametni i izmisliti nesto kao sto znamo mi. zbog nas je ova svedska ziva. caj nam je i najbolji igrac u fudbalu nas. zlatan ibrahimovic. i drago mi je bilo cuti kad je moj rodjak Alvedin Nezirovac. Amar Muharemovic. Ajsel i Emir Kujovic. bili primljeni u landslaget. cak nam je i Ajsel igrao u Holandiji pa se vratio. to su nase genie. nasa pamet. i nasa fantazia. i zbog nje u ovom svijetu postoji igra. fudbal. posla i zivota. znam ja to. al dokazi sada nekom sto hoce da stiti i brani svoju zemlju od izbjeglica. isto kao sto bi mnogi bosanci cuvali svoju zemlju od srba i hrvata. znam da nekom daju tezak zivot u svedskoj. al prvo stavite sami sebe da hodate u njihovim cipelama. i onda kad shvatite da smo svi isti. onda ce vam mozda olaksati dusa. jer ako otvori te oci. primjetice te da oko vas postoji toliko bosanaca i stranaca da mozete naci makar jednu dusu da odete kao sto bi u Bosni, nekom na sijelo. moze te se prikljuciti u neko druzenje gdje se koristi nas jezik. gdje postoji nasa kultura i gdje svi prate nas sistem. jer niko nas ne tjera ovdje da zivimo. svi se mozemo vratiti kad god pozelimo. al kako stvari stoje. u BiH je fino dok se ima para. i cisto sumnjam da bi velicina nas ostala da zivi u BiH. bez plate. i bez para. i da vidi kako je tesko zivot ziviti. ma da si presretan kad odes na putovanje. al i u BiH se moras boriti isto kao i u svedskoj. samo sto u svedskoj imas vise mogucnosti da ostvaris vise od svog zivota. i naravno da su manje vise svi primjetili da nas narod gleda kao da nam pise banka ili milijoner na celu. svi te vole al ipak te svi i mrze. i sta jest. jest. uvijek je tudje sladje. i zato mi uvijek zelimo da budemo u BiH. a narod iz BiH zeli biti negdje drugo.
; nadam se. da me niste pogresno skontali. ja stojim iza svog. bilo sta to bilo. ne branim svedsku. al nam je ona otvorila ruke svima kad je bilo da niko nije imao gdje drugo otici. primila je koliko je mogla. cak i vise. i nudila je izbjeglicama skolu. hranu. kucu. jelo i posao. isto kao sto je svedima. al znam da svedi ponekad hoce da pokazu da su bolji. i neznam sto al mi izbjeglice se moramo duplo truditi ma da smo bolji dok se ni malo ne trudimo. i mnogo puta zelimo da nas prihvati i ponekad stvaramo sliku koja ne postoji. i ostanemo da zivimo u snovima i u fantaziji. samo da bi nas oni primili. znam da mnogi zive svoj zivot u lazi. kad sretnu nekog novog lazu o zivotu kojeg zele da imaju. pricaju o stvarima sto ni ne postoji u njihovom zivotu. samo da bi se toj drugoj osobi svidilo kako ti zivis. da se tebi divi sta si ucinio od zivota. nakon nekoliko vremena. toliko si lagao da se neznas iskljuciti iz lazi. ponekad i sam povjeris nit se sjetis kako istina zvuci. jer si nalagao toliko. da sam neznas kako je upravo bilo. al ti je fino ziviti taj san. dok ti ga neko ne izda. jer istina uvijek ide pravim putem. i stigne te kad najmanje ocekujes. ma da si je probavo izbjegavati. ne. nemoze. nezove se djabe - istina.
zivot nas stalno vodi cudima.
; Ett stort vardagsrum. fyra gröna väggar med vita dekorations linjer högst upp vid taket. en tv som är igång med fyra kontroller inkopplade till playstation. spelet var igång. fyra spelare. fyra modståndare. fyra som tävlar om att bli etta. reglerna är att det inte finns några regler. & bästa utav allt är att det inte går att fuska. det handlar om snabbhet. om finurlighet. om visdom. vem av dessa fyra einstiens slutar upp med att bli en mästare? - Emina Ahmetovic så klart.
; blå. orange. grön & gul. är färgerna man kan välja att vara. allt gick ut på att som vanligt samla på sig mest poäng. i detta fall var det ägg. det är otroligt hur många man lyckas samla på sig under bara ett spel. & det är otroligt hur roligt man kan ha. samtidigt som stämbanden slits av hur mycket man skriker av ilska. beroendeframkallande? absolut. först var vi två. sen blev vi tre. till slut hittade vi en fjärde spelare. ett fjärde offer. och timmarna bara flög förbi. fantasin började leva. vi befann oss inte i vår värld. vi befann oss i spelet. vi levde in oss otroligt. det var väl det som fick spelstunden att vara så underbar. så kärleksfull. och så händelserik. ingen bana eller nivå är sig lik. nya grejer bara hamnar rakt framför ögonen på dig. det är bara roligt dom första gångerna. sen har man lärt in det. och då letar man efter ett offer som inte kan spelet. bara för att bevisa. att man är en mästare. att man kan precis allt. men å andra sidan är men mer utav en förlorare. som inte vågar möta någon som är lika duktig. men det är väl vad spel handlar om. att fega & att vinna. att satsa så lite som möjligt. men att få hem en full pott. - underbart. en full pott.
; jag kollade åt vänster och såg lycka. jag kollade åt höger och kände av glädje. jag kände att atmosfären var fylld utav kärlek. och jag kände hur vi delade det med varandra. det kom ett leende efter det andra. och jag kunde höra hur vi alla skrattade djupt från själen. och vi var helhjärtat med varandra. vi delade denna enormt mysiga & underbara stund med varandra. vi ville nog inte resa oss därifrån. för när vi kollade på varandra. så behövde vi inte säga något. vi visste alla att det här var något vi mer eller mindre behövde. vi hade förtjänat det här. vi förtjänade att leva i lycka. även om det var i en annan värld. ockuperad utav tecknade figurer. som någon annan hade kontroll över. men vi var en av dom. så vi spelade och skrattade som aldrig förr. för vi visste att efter spelet. så var vi tillbaka i den enormt kalla vardagen. vi var tillbaka i verkligheten. där vi hade kontroll över oss själva. vad vi gör & vad vi säger. vi var tillbaka i den värld. som vi många gånger vill fly ifrån. men en stund. krävdes. för att vi skulle börja uppskatta det hem vi delar. ännu mer.
; pappa. eddie. jag & mamma. så var vi placerade. pappa vad gul. eddie var grön. jag var blå & mamma var orange. så olika färger som det bara kan bli. men i slutändan så var vi alla ändå färger. och varje färg hade lika stor roll i spelet. så där satt vi. denna kalla & regniga måndag eftermiddag och inväntade kvällen. inväntade att allt skulle bli som vanligt igen. men vi kände av genemskapen. vi kände av kärleken. vi kände av att vi spenderade en vanlig måndag som en otroligt lycklig familj. för det är precis vad vi är. en lycklig familj.
; kommentarer under spelkvällen .. lite för hårda för eddies lilla öron. men han är van efter alla sina semestrar i bih . efter att jag & mamma hade åkt ut säger mamma till eddie .
; eddie nedaj se , jebes ga zuta.
; pappa säger ; haha blago meni s mojim poenima. jadan onaj koje zuti. (pappa var gul)
; pappa säger ; zeno legende smo. prvi smo stigli do zida. pobjedili smo.
; mamma svarar ; odkad je tebi pobjeda zvijezde brojati (dom förlorade)
; mamma säger ; Emina sine. nakupila si se dosta sevapa kad si ovu igru kupila.
; emina svarar ; bogami vama sevapi uvijek dosta kostaju :P
; mamma säger efter sin första vinst ; napokon i ja da se protegnem na bini.
; MASSA MASSA MER. al nisu vama roliga kao nama sto smo sjedili tu..
; det var första gången jag valde att stå still. precis var jag befann mig. även om lycka omfamnade mig från både höger och vänster. jag njöt utav att stå mitt i korsningen & bara kolla på. kärlek. absolut. jag älskar er otroligt. min familj <3
on je samo jedan. sto nije bio vrijedan tvoje ljubavi.
; haj da i ja pratim trend. vidim da svi rade ove liste pa i ja cu. al posto raja iz bih cita. i narod u svedskoj sto nezna svedski dobro (stariji) onda cu je prevesti na BiH.
; jesil zaljubljena: nebi rekla da nisam.
; kad ustejes ujutru; pretezno , 4-6.
; ko zna najvise o tebi; realisticno Bog. a inace maam.
; volis li se tuci; ko to ne voli?
; sta ces veceras; trebala bi uciti al pisem blogg.
; kad si zadnji put bila pijana; ne pijem pa nesjecam se :)
; jesul ti roditelji (inozemni ili strani, tako kaze lexikon); kako ja znam. trebali bi biti.
; gdje te boli sad; grlo posle Bijelo Dugme koncert sinoc <3
; jel fino bojis/naslikas; picasso jr ..
; koga si zadnjog zagrlila; brata, Eddie <3
; za sta ceznes; viditi bracin osmijeh kad se probudi.
; imas li vozacku; vec 2 god.
; jutarnji horoz ili nocna ptica; i jedno i drugo. (morgonpigg nattuggla)
; stedis ili trosis; stedim al obozavam da trosim.
; imas li homoseksualno drustvo; imam bogami.
; kino ili setnja; pretezno setnja.
; jesil skakljiva; nisam. al imam slabe tacke kao svako.
; bojis li se buba; nebojim.
; smatras li ti da si jaka; nisam dzabe babin sin :)
; nemoj te se smijati prevodu .. makar se trudim :P haha. haj treci inlägg za danas. ipak mislim da je dosta. sad mi knjiga pjeva. i moram da se vratim. vi sto znate kako je. håll e tyst minut för mig. izlgeda da kad zaspim. dröjat ce tills jag vaknar igen :) 
kada se jedno rastavi na dvoje.
; kad ponos ljubav ubije. i kada sveto i prokleto se spoje. kad sutra nam ne osvane. i kada se jedno rastavi na dvoje. tek tada sebi priznaces da sam ti bila ; tvoja radost, tvoja snaga i tvoja sreca. kad sunce kisu donese. i kada svijece se prislone uz cvijece. kad ostane sto nestane. i tuga bude na korak ispred srece. - hej prokleta zoro. ne svani nikad. ostani gdje si. koliko mozes. da znam da smo tu. i da uzivam u zadjim minutama. ove srece. ove radosti i ove ljubavi.
; TI NISI TI VISE. i sto mi je NAJBOLJNIJE. nikom na svijetu kao meni nije. liju mi hladne NOVEMBARSKE kise. a TI NEPITAS KAKO MI JE. jer TI NISI TI VISE. kazu. da me varas. kazu da me ostavljas. kazu mi da si zavoljela drugog. i da ti nista moje drago nije. a TI nepitas. kako MI je. godine prolaze. laste mi ne dolaze. ne mirisu zumbuli. A TI ME IZNEVJERI.
; Odavno vec srca nasa. ne kucaju kao jedno. sve smo vise odvojeni. odvojeni a zajedno. prelile se tuge case. sve je vise sve svejedno. a ni zora nije nasa. i to nam je odvojeno. najteza je samoca u dvoje. niti venes. niti cvijetas. cak i kad se usne spoje. laz na njima sve procitas. odavno se samo sluti. suvisne su nama rijeci. najlakse je kad se suti. laz sa usne da se sprijeci.
; kad se dragi na mene naljutis. znam da ce te ljutna brzo proci. inat tjeras. dva tri dana sutis. al ces ipak meni da se vratis. ima nesto od nas dvoje jace. sto nas uvijek jedno drugom vraca. kad svi misle da je vec svrsetak. vracamo se opet na pocetak. i ja tebi kroz prste progledam. na sastanak kada mi ne dodjes. jer te volim i nikome te nedam. ne daj dragi za drugog da podjem. svadjamo se i mirimo cesto. kao svi drugi zaljubljeni mladi. i na staro vracamo se mjesto. kao leptiri na cvijetnoj livadi.
; neke pjesme nemoras objasniti ili o njima pisati. one imaju neku moc u sebi sto pricaju same za sebe. ma da ih ja ponekad malo i promjenim. jer ni jedna pjesma nemoze svaku rijec da potrefi. al sta jest, jest. nebi mogla zivot smisliti bez muzike. jer muzika mi olaksa dusu kad sam u naj vecoj tugi. znam da jedino ona razumije. a cak mi otvara dusu. kad sam u jos vecoj sreci. muzika te zna. svaki komad tebe. i opet ostaje uz tebe. jer ona nema gdje. nema drugog doma. osim u srcu mom! <3
ruzica si bila. jedna u mom srcu. <3
; neznam sto dani ovako brzo prolaze. i neznam sto dan nema vise sahati. da je dan makar malo duzi. da nam bog pokloni makar jos sahat. da jos samo jednom cujem. svoju najdrazu pjesmu uzivo. jer kako stvari stoje. ruzica si bila. sada vise nisi.
; narod se pita sto neznamo objasniti osjecaj kad smo sretni. grijesi te. ja znam. ja mogu. i ja cu poceti. a vi hajte za mnom. da prekenemo zivot. u bolje dane. da nadjemo snagu da upalimo svijetlo. da pobjedimo ovu prokletu tugu. jer najdrazi moji. to sve mozemo. ako hocemo. mozda ponekad dode osjecaj da je to nemoguce. al u mojim ocima je jedino nemoguce da insan nevjeruje sam u sebe. ko ce drugi, ako neces ti?
; znam da sam zakasnila na koncert. prokleta bila ova zemlja. i ova trafika. al od prve sekunde u onoj velikoj sali. osjetila sam kako me je sreca obuzela. osjecala sam kako je moje srce preskakalo svako drugi odkucaj a s druge strane je i stalo .. u stomaku mi je lezalo nesto sto je se skupilo kao lopta. kad sam cula alenov glas. explodiralo je. i samo je pocelo po meni da plese. sva sam drhtala od dragosti. i proslo je dosta vremena. al jos uvijek sebi nisam bila dosla. oko mene sam vidila radost. srecu. osmijeh. sve ono najbolje. kako onda ja tu da stojim a da se nesmijem? ma bogami nemoze. i u toku moje srece. okrenem se. i vidim. vidim da tu ona stoji. pridjem i pitam je da li je to ona. ma da sam znala da jest. jer ta se ljepota nemoze dva put stvoriti. mora da je ona. i jest. bila je. bas kako mi je objasnila da ce biti. 1.80 cm visoka. crno crno crno i mozda nest crveno. drago mi je sto sam te upoznala Elma! nazalost nisam uspijela sresti Enidu. another time.
; svaku sam pjesmu znala. ni jednu nisam pjevala. nego sam se derala. i osjecala sam koliko moje deranje cijepa moje grlo. al znam da ce ova noc brzo proci. i da cu se sutradan kajati sto nisam bila sva prisutna. a meni prisutna znaci bas da se iz dubine duse derem uz svaku pjesmu. dok nemam daha al mi raja ona najbolja daje snagu da jos uvijek stojim na mojim nogama. onda mi dode on pred oci. i ne vidi me. nego prica s mojom sestrom. ja sam se okrenila da gledam alena. tifu. i bebeka. i onda sam se okrenila njemu. i kad m je ugledao. izgubio je se. nakon toliko vremena. tu smo opet. ja i on zajedno. nemogu izbrojati koliko me je puta u obraz poljubio. i koliko je puta rekao da me je pozelio. al to je moje trece plavo oko u fameliji. volim te rode. volim te alvedine <3
; onda sestra hoce da pusi. al ja kazem da ostanemo. kao da znam znala. kao da je dusa moja bila spremna. kad medju onoliko naroda cujem samo jednog. i cujem njegov glas. kad mome srcu rece : RUZICA SI BILA, JEDNA U MOM SRCU. ja sam toliko vristala. da su svi oko mene se okrenuli. i onda sam zaplakala. i haman pala na koljena. snimam. dok pjevam i placem. dozivljaj. se moze opisati s jednom rijec. SRECA. ako je druga potrebna: RADOST. to je moja pjesma. EMINE AHMETOVIC. i u mojim ocima je niko nemoze voliti kao ja. jer ona meni toliko znaci. toliko imam upomena i sjecanja vezani ovom pjesmom. toliko je tuge i radosti pomjesanjo. al ipak znam kad se trebam da smijem. i ako sam plakala. toliko da je se moglo jezero okupiti. moje srce je se smijalo. za svu raju okupno. jer to je bio moj trenutak srece. to je bila moja radost. i drustvo sto je bilo s mnom. znali su da su trebali samo korak od mene stati. jer to je bio moj tren. u svjetlu. i svaki put. ista velicina radosti raste u meni. svaki put. isto sretno zaplacem. i kad bi klekla na koljena. znala bi da sam pala. SAMA ZBOG SEBE.
; i kad je pjesma prestala. ja sam se okrenila. ugledala sam svoju sestru i njenu drugaricu. osmijeh im je bio od uha do uha. onda sam osjecala mir u dusi. i opet sam osjecala ljubav. srecu. i radost. sto u meni raste. i dok sam tu stojala. znala sam. osjetila sam. da je sve moguce. jer nisam bila jedina. sto je ovu radost osjetila. i ma da nekom znaju biti sivi dani. osjetili su tu srecu sto je bila u atmosferu. svi smo je disali. i svi smo je poklanjali dalje onom sto je stojao pored nas. i tako smo svi bili sretni. jedne predivne novembarske noci.
: ja pomisljam na najgore. kad vidim da te nema. mozda je tako najbolje. na poslednje se sprema. 
- KAD BI BIO BIJELO DUGME. <3
a true friend is the one who walks in. when the rest of the world walks out.
; countdown. - 24h kvar till Bijelo Dugme. 
pappas lilla pojke :)
; för att gå från en sak till en annan. för att få er ur balans. så vill jag bara säga att jag älskar min pappa. han skickade verkligen världens sötaste sms till min mamma. & inte nog med det så hamnade det vackraste smset i min inkorg idag runt halv 3. men babo. en sak du verkligen äger för är att du blev vän med henne. du förvånade oss alla. men du gjorde oss överlyckliga. jag vet att det var tufft. att gå emot sin stolthet. men hon kan inte bättre. hon kan inte säga förlåt. eller förklara varför hon gör som hon gör. hon ändras inte. så sluta plåga dig själv. det gör ont hos oss andra. jag är stolt över dig. och tack för att du älskade alla mina presenter. dadd , jag älskar dig är alla mina ord. jag älskar dig mest på denna jord! - Zulfo Ahmetovic <3
; you make me happy. you're real. you're honest. and you're loving me for me. du är min bästa vän & jag är glad att jag insåg det i tid. jag vill aldrig göra något emot din vilja. jag vill bara se dig leva i lycka. med ett leende på läpparna varje dag. för babo. jag har saknat att se dig le. att höra dig skratta. men mest av allt. jag saknar att sitta i ditt knä. där hela världen är en säker plats. där det inte finns några problem. denna stjärnklara himmel. kollade jag upp mot skyn och började namnge var och en stjärna för varje anledning jag hade att älska dig. allting gick perfekt. tills jag insåg att stjärnorna tog slut. förstår du babo? jag kollar upp mot denna ändlösa stjärnhimmel & insåg att min kärlek, den är större. jag älskar att du vet när du är behövd och när du ska finnas där. jag älskar allt som har med dig att göra. jag älskar ännu mer att just du är min pappa. för bättre hade jag inte kunnat skapa själv. - du är min dröm. du är min verklighet. du är min pappa. & jag älskar dig, zivote!
