i've had the time of my life. i swear. it's the truth. and i owe it all to you.
; BILDER FRÅN CHRIS BROWN KONCERT . 25/1 - 08 - COPENHAGEN!
- jag & kimberly i kön ..
; svårt att välja bilder. när det finns tallöst många =) jag hade med mig två kameror. kimberly hade en .. klick. klick och klick .. AWE vill tacka dig för att du har kommenterat .. du har rätt. det var en verkligen NICE nyår .. förbannar fortfarande Bongie & Kim för att dom firade nyår med sina män , och jag fick vara utan :( haha. stackars mig ju =( iaf. synd att du missade CHRIS BROWN .. men se det från den ljusa sidan. din halsduk fick iaf vara med, du får nöja dig med att du var i London .. DÄREMOT , så hamnade vi på efterfest med CHRIS BROWN.. Kimberly & Jag, vet ni! vi kunde inte nöja oss med endast koncerten .. så vi hakade på. och vi hälsade och lite dittan & dattan. DESSVÄRRE, så fick vi inte ha med oss kameror dit :/ så vi kunde inte fotografera. men det var en absolut LYCKAD afton i KÖPENHAMN .. hade gjort om det tallöst många gånger .. WIHO .. we love.. <3 Tack Schmuk för en underbart kväll , hoppas att biljetten du fick i julklapp bringade dig mycket glädje och minnen .. :D
- jag & kimberly i kön .. ; svårt att välja bilder. när det finns tallöst många =) jag hade med mig två kameror. kimberly hade en .. klick. klick och klick .. AWE vill tacka dig för att du har kommenterat .. du har rätt. det var en verkligen NICE nyår .. förbannar fortfarande Bongie & Kim för att dom firade nyår med sina män , och jag fick vara utan :( haha. stackars mig ju =( iaf. synd att du missade CHRIS BROWN .. men se det från den ljusa sidan. din halsduk fick iaf vara med, du får nöja dig med att du var i London .. DÄREMOT , så hamnade vi på efterfest med CHRIS BROWN.. Kimberly & Jag, vet ni! vi kunde inte nöja oss med endast koncerten .. så vi hakade på. och vi hälsade och lite dittan & dattan. DESSVÄRRE, så fick vi inte ha med oss kameror dit :/ så vi kunde inte fotografera. men det var en absolut LYCKAD afton i KÖPENHAMN .. hade gjort om det tallöst många gånger .. WIHO .. we love.. <3 Tack Schmuk för en underbart kväll , hoppas att biljetten du fick i julklapp bringade dig mycket glädje och minnen .. :D
one of the hardest parts of life is deciding when to give up or try harder.
; olyckligtvis är jag tillbaka ännu en gång. tillbaka där jag en gång stod. där jag en gång levde. ett lyckligt liv. jag är tillbaka där var jag kände allt. visste allt samt accepterade allt. jag är tillbaka i min verklighet som på senaste tiden har kommit att banka mig gul & blå. som har tryckt ner mig och kommit mer hemska besked. efter att ha tagit en paus ifrån verkligheten. för att leva några få dagar i paradiset. så insåg jag att min verklighet alltid skulle vänta. på andra sidan av vägen. så det var dags att lämna paradiset bakom sig. och ta tag i allt verkligheten hade att erbjuda. nu var det dags att acceptera det. nu var det dags att sluta vara rädd. att sluta vara svag .. det var min verklighet. inte hennes. eller hans. det var min verklighet. även om den kom att bli främmande för mig. mitt liv. min stad och mitt folk. kom att bli allt jag aldrig känt till.. kanske för att jag prioriterar annat nu. men jag har hamnat mitt i centrum av ett ställe. där alla hälsar på alla. men ingen hälsar på mig. jag finns ju där. dom kanske redan har förberett sig. på att jag inte kommer att finnas. jag vet inte. faktiskt. men det jag vet. är att jag hoppas. att det förhoppningsvis var sista gången. jag återvände till - verkligheten.
; vi lever ett liv. vissa längre än andra. vi lever ett liv som egentligen inte är något annat än en säsong utav den evigt långa existensen. allt är uppdelat precis som sol, vind & regn. som sommar, höst, vinter & vår. vi har fått en tid av säsongen aka. vårt liv att leva. en tid att dö. vi har fått en tid att skörda. en tid att så. vi har fått en tid att lära. en tid att lära ut. en tid att vara rädda. en tid att våga vara. vi har fått en tid för förnekelse. men den längsta tiden har vi fått för att acceptera saker som sker under våra säsonger. dvs. under vårt liv. och efter att ha insett det. så förstod jag. att hur snabbt jag än försökte att springa ifrån. min verklighet. så skulle den alltid hinna ikapp mig. för min nuvarande säsong är inte förnekelse, rädsla eller lärdom. det är nu jag ska acceptera - min verklighet.
; i dagar har jag suttit och tänkt på saker som jag aldrig kommer att få uppleva. och min livsplan. den ändrades den också. alla mina resor kom att bli så mycket viktigare än förut. för det känns som att jag vill se hela världen. men det är enorm tidsbrist. i dagar har jag suttit och tänkt på alla dagar som jag har kommit att förlora. samt allt jag kommer att förlora längre fram. och på så vis. medan jag inspekterade mitt liv på vad jag hade samt skulle förlora. så glömde jag att leva mitt liv. jag var fullt upptagen på att planera hur det skulle se ut. istället för att ta vara på dom dagarna som egentligen skulle betyda mycket en vacker dag. jag slutade att koncentrera mig på allt jag kunde vinna. på allt jag skulle hinna att se & känna. jag slutade att förstå att jag fortfarande var vid liv. och att mitt liv hade mycket kvar att erbjuda mig. nu undrar jag om jag förstod det alldeles för sent. men det sägs alltid - bättre sent än aldrig ...
; livet fortsätter. oavsett vad. gårdagens nyhet är inte lika viktig som dagens och dagens nyhet kommer att vara histora imorn.. någon har dött för att skänka liv till min nyfödda kusin EDIN - 090127. någon har börjat sörja samtidigt som någon annan har börjat att glädjas för sitt liv. börjat inse meningen med det samt börjat uppskatta det. exakt samma sak väntar oss alla. död som födelse. vi kommer alla att uppleva det. ingen. nej ingen. kan övervinna döden. vi kan lura den ibland. men den följer ett mönster. och det mönstret missar ingen. för döden sviker aldrig. men födelse däremot. det väljer vi oftast själva. antingen väljer man att ge liv. eller så lever man utan .. - andra kan helt enkelt inte ge !
; jag vet att vi har skrivit historia, vi två!
; ett lejon är savannens konung. så är även jag .. <3
; vi lever ett liv. vissa längre än andra. vi lever ett liv som egentligen inte är något annat än en säsong utav den evigt långa existensen. allt är uppdelat precis som sol, vind & regn. som sommar, höst, vinter & vår. vi har fått en tid av säsongen aka. vårt liv att leva. en tid att dö. vi har fått en tid att skörda. en tid att så. vi har fått en tid att lära. en tid att lära ut. en tid att vara rädda. en tid att våga vara. vi har fått en tid för förnekelse. men den längsta tiden har vi fått för att acceptera saker som sker under våra säsonger. dvs. under vårt liv. och efter att ha insett det. så förstod jag. att hur snabbt jag än försökte att springa ifrån. min verklighet. så skulle den alltid hinna ikapp mig. för min nuvarande säsong är inte förnekelse, rädsla eller lärdom. det är nu jag ska acceptera - min verklighet.
; i dagar har jag suttit och tänkt på saker som jag aldrig kommer att få uppleva. och min livsplan. den ändrades den också. alla mina resor kom att bli så mycket viktigare än förut. för det känns som att jag vill se hela världen. men det är enorm tidsbrist. i dagar har jag suttit och tänkt på alla dagar som jag har kommit att förlora. samt allt jag kommer att förlora längre fram. och på så vis. medan jag inspekterade mitt liv på vad jag hade samt skulle förlora. så glömde jag att leva mitt liv. jag var fullt upptagen på att planera hur det skulle se ut. istället för att ta vara på dom dagarna som egentligen skulle betyda mycket en vacker dag. jag slutade att koncentrera mig på allt jag kunde vinna. på allt jag skulle hinna att se & känna. jag slutade att förstå att jag fortfarande var vid liv. och att mitt liv hade mycket kvar att erbjuda mig. nu undrar jag om jag förstod det alldeles för sent. men det sägs alltid - bättre sent än aldrig ...
; livet fortsätter. oavsett vad. gårdagens nyhet är inte lika viktig som dagens och dagens nyhet kommer att vara histora imorn.. någon har dött för att skänka liv till min nyfödda kusin EDIN - 090127. någon har börjat sörja samtidigt som någon annan har börjat att glädjas för sitt liv. börjat inse meningen med det samt börjat uppskatta det. exakt samma sak väntar oss alla. död som födelse. vi kommer alla att uppleva det. ingen. nej ingen. kan övervinna döden. vi kan lura den ibland. men den följer ett mönster. och det mönstret missar ingen. för döden sviker aldrig. men födelse däremot. det väljer vi oftast själva. antingen väljer man att ge liv. eller så lever man utan .. - andra kan helt enkelt inte ge !
; jag vet att vi har skrivit historia, vi två!
; ett lejon är savannens konung. så är även jag .. <3
you have to cry all the tears so the heart can make room for a heart full smiles.
livet går vidare. för vad som än händer. så går livet vidare.
; allting förändras. allting tinar bort. och även det lilla du vill ha kvar blir ett blott minne med tiden. stunder som dom här kväver glädjen till döds. och kvar står du. tomhänt. vilsen och och tallöst många leende - fattigare ..
; tiden fortsätter att röra på sig framåt. årstiderna har planer på att ändras. istapparna som gnistrade för knappt en månad sedan håller på att smälta bort. dropparna faller ner mot gräset och rinner nedför grässtrået mot den evigt kalla jorden. och då försvinner det vi en gång har känt till som - vinter. vi ser hur det försvinner. vi känner hur det försvinner ..
; vintern må ha nått sitt slut. men än är vardagen vi lever i, kall. än bringar den tallöst många känslor. än är dom blandade. dåliga som bra. känslor som får oss att se på världen. ur ett annat perspektiv. känslor som får oss att inse. hur vi är som individer. och för just sådana enkla grejer. så hatar jag än idag. att jag har svårt med känslor ..
; vi stod där. helt frusna. och vi höll blicken stilla utöver den platsen. platsen med såå många heliga stenar. hon var helt berörd. men jag stod stel. jag var som en av dom. stel & blek som ett lik. jag rörde inte en fena. men jag bad en bön till alla. därefter kände jag. att jag inte kunde göra mer. hon var nästintill fördärvad. men det var inte jag. jag rörde inte ens en enda min. som att det aldrig hade hänt. som att jag stod på en vanligt plats. en vanlig vardag .. jag förstod inte skillnaden mellan oss. varför skulle det vara så olika. varför skulle hon ha det så mycket lättare. jag hade velat krama om en sten och verkligen gråta mig själv till sömns. precis där bredvid. men jag visste att jag inte kunde. jag kunde ingenting ... varför?
; knappt några minuter senare. kom en kille för att besöka sin far. vi visste vem han var. och vi led med honom. han satte sig på huk och han pratade. hon var tvungen att gå bort en bit. för hon orkade inte med tanken att det en dag skulle vara vi. att samma öde väntade på oss. att döden aldrig svek någon .. hon såg aldrig killen som satt på huk .. konstigt nog såg hon sig själv. lutad över sin fars grav .. och det fick henne att tappa andan. det blev så tungt för hennes själ. så tungt att veta att dom hon älskar. dom hon håller närmast hjärtat. kommer en dag. ligga under den evigt kalla jorden. - helt ensamma.
; vi gick över till barnsidan. vi både fann någon vi kände. så vi bad en bön. till alla. vi stod och pratade med dom vi kände. eller hade känt rättare sagt. sen fann vi den lilla treåriga flickan som blev påkörd härom dagen.. hon kände flickan. jag kände föraren .. vi kände för dom både två.. det var svårt. det var känslosamt. klart mer för henne än för mig. men jag stod där. vid sidan om. och det visste hon.. för knappt någon månad sen .. höll den här lilla flickan william i handen. dom lekte. och hon tog hand om honom.. det fick henne att känna rädsla. rädsla för sitt eget barn. och föraren. för knappt någon vecka sen. var han en vanlig individ. med helt vanliga sysslor. sambo med sin flickvän .. som nu har fått mén för livet. som alltid kommer att bära på sitt samvete att han är en - mördare .. gud vad hemskt ..
; man kunde se igenom flickans mamma. hon försökte att le mot sina resterande barn .. men man såg vilka känslor som döljde sig bakom det leendet. man såg den stora sorgen i ögonen. sorgen om att hennes enda flicka hade blivit tagen ifrån henne.. man hörde den oändliga smärtan knipa i hennes darrande röst. hon visste inombords att hur mycket hon än gav med sig. så skulle vardagen aldrig bli densamma igen .. man kände rädslan i hennes omgivning .. rädsla om vad som skulle ske hennes andra barn .. och det är ännu en mamma som har begravt ett barn . ett oskyldigt barn på vår jord .. ibland önskar jag att jag kunde förstå min farmor. min mormor. eller vf inte mina 2 mostrar som begravde sina två söner i tidig ålder .. endast 16 & 19 .. krig & bilolycka .. och jaa. nu handlade det om en ännu en bilolycka .. nu handlade det om två tagna liv. för föraren - han lever en vardag utan liv .. han vandrar som levande död på vår jord ..
; hemska tankar kom att besöka oss både två.. så vi försökte ta oss i kragen både två och gå därifrån .. vi kommer hem och möts utav williams underbara leende. och för en sekund inser man hur lyckligt lottad man är .. och hur mycket småskerna betyder i ens liv .. så vi spenderade resten av dagen åt att ge william & eddie , min dusa extra mycket kärlek.. för ibland är det , precis vad dom behöver ..
i'm out .. E3
Malak 3 år.
Bilolycka.
Besmir 17 år. Valbona 3 år.
Bilolycka. Okänd orsak.
: Bismillahir-Rahmanir-Raheem.
; allting förändras. allting tinar bort. och även det lilla du vill ha kvar blir ett blott minne med tiden. stunder som dom här kväver glädjen till döds. och kvar står du. tomhänt. vilsen och och tallöst många leende - fattigare ..
; tiden fortsätter att röra på sig framåt. årstiderna har planer på att ändras. istapparna som gnistrade för knappt en månad sedan håller på att smälta bort. dropparna faller ner mot gräset och rinner nedför grässtrået mot den evigt kalla jorden. och då försvinner det vi en gång har känt till som - vinter. vi ser hur det försvinner. vi känner hur det försvinner ..
; vintern må ha nått sitt slut. men än är vardagen vi lever i, kall. än bringar den tallöst många känslor. än är dom blandade. dåliga som bra. känslor som får oss att se på världen. ur ett annat perspektiv. känslor som får oss att inse. hur vi är som individer. och för just sådana enkla grejer. så hatar jag än idag. att jag har svårt med känslor ..
; vi stod där. helt frusna. och vi höll blicken stilla utöver den platsen. platsen med såå många heliga stenar. hon var helt berörd. men jag stod stel. jag var som en av dom. stel & blek som ett lik. jag rörde inte en fena. men jag bad en bön till alla. därefter kände jag. att jag inte kunde göra mer. hon var nästintill fördärvad. men det var inte jag. jag rörde inte ens en enda min. som att det aldrig hade hänt. som att jag stod på en vanligt plats. en vanlig vardag .. jag förstod inte skillnaden mellan oss. varför skulle det vara så olika. varför skulle hon ha det så mycket lättare. jag hade velat krama om en sten och verkligen gråta mig själv till sömns. precis där bredvid. men jag visste att jag inte kunde. jag kunde ingenting ... varför?
; knappt några minuter senare. kom en kille för att besöka sin far. vi visste vem han var. och vi led med honom. han satte sig på huk och han pratade. hon var tvungen att gå bort en bit. för hon orkade inte med tanken att det en dag skulle vara vi. att samma öde väntade på oss. att döden aldrig svek någon .. hon såg aldrig killen som satt på huk .. konstigt nog såg hon sig själv. lutad över sin fars grav .. och det fick henne att tappa andan. det blev så tungt för hennes själ. så tungt att veta att dom hon älskar. dom hon håller närmast hjärtat. kommer en dag. ligga under den evigt kalla jorden. - helt ensamma.
; vi gick över till barnsidan. vi både fann någon vi kände. så vi bad en bön. till alla. vi stod och pratade med dom vi kände. eller hade känt rättare sagt. sen fann vi den lilla treåriga flickan som blev påkörd härom dagen.. hon kände flickan. jag kände föraren .. vi kände för dom både två.. det var svårt. det var känslosamt. klart mer för henne än för mig. men jag stod där. vid sidan om. och det visste hon.. för knappt någon månad sen .. höll den här lilla flickan william i handen. dom lekte. och hon tog hand om honom.. det fick henne att känna rädsla. rädsla för sitt eget barn. och föraren. för knappt någon vecka sen. var han en vanlig individ. med helt vanliga sysslor. sambo med sin flickvän .. som nu har fått mén för livet. som alltid kommer att bära på sitt samvete att han är en - mördare .. gud vad hemskt ..
; man kunde se igenom flickans mamma. hon försökte att le mot sina resterande barn .. men man såg vilka känslor som döljde sig bakom det leendet. man såg den stora sorgen i ögonen. sorgen om att hennes enda flicka hade blivit tagen ifrån henne.. man hörde den oändliga smärtan knipa i hennes darrande röst. hon visste inombords att hur mycket hon än gav med sig. så skulle vardagen aldrig bli densamma igen .. man kände rädslan i hennes omgivning .. rädsla om vad som skulle ske hennes andra barn .. och det är ännu en mamma som har begravt ett barn . ett oskyldigt barn på vår jord .. ibland önskar jag att jag kunde förstå min farmor. min mormor. eller vf inte mina 2 mostrar som begravde sina två söner i tidig ålder .. endast 16 & 19 .. krig & bilolycka .. och jaa. nu handlade det om en ännu en bilolycka .. nu handlade det om två tagna liv. för föraren - han lever en vardag utan liv .. han vandrar som levande död på vår jord ..
; hemska tankar kom att besöka oss både två.. så vi försökte ta oss i kragen både två och gå därifrån .. vi kommer hem och möts utav williams underbara leende. och för en sekund inser man hur lyckligt lottad man är .. och hur mycket småskerna betyder i ens liv .. så vi spenderade resten av dagen åt att ge william & eddie , min dusa extra mycket kärlek.. för ibland är det , precis vad dom behöver ..
i'm out .. E3
Malak 3 år.
Bilolycka.
Besmir 17 år. Valbona 3 år.
Bilolycka. Okänd orsak.
: Bismillahir-Rahmanir-Raheem.
Al-Hamdu Lil-lahi Rabbil-`Alameen.
Ar-Rahmanir-Raheem.
Maliki Yawmid-Deen.
'lyaka Na`budu Wa 'lyaka Nasta `een.
Ihdinas-Siratal-Musta-qeem.
Siratal-Ladheena 'An`amta `Alay-him.
Ghayril-Maghdhoubi `Alay-him Wa La-dhalleen.
Amin.
the first cut is always the deepest.
- kimberly och hennes hjärta ..
- jag och min hotstuff .. =)
- brist på hjärnceller :P
- girls just want to have fun .. ta åt dig france :P
- the cutest ever .. keep it up guys <3
; en mix galenskaper från week uno =) nu räcker det med bilder haa .. nu kommer nog lite skrivande också :P haha.
if you ain't first. you're last ..
-packning till sthlm. - resan till sthlm - nyår.
- hos bongie i sthlmstad. - du blir vad du äter. - why the evil look baby?
- run b. ruuun. - kim captured the moment. - frihetsgudinnan bob.
- bob & kim. - bob , bongie & peter. - loser down =)
- jackson 3 .. - strike a pose. - misslyckad battle från bobs sida.
. hans skills är hans ass & bootyshake. work it girl =)
- this is how bonnie and clyde roll . 
- på väg till efterfesten hos ch och hans vänner .. där dennis & aram mötte upp oss två . 
- bilder från hemresan & våra stopp lite överallt i sverige. bland annat norrköping.
; wiho .. det var bilder från 31/12 -08 och 1/1 -09 .. enjoy . <3
i'm able to take a walk in the sunshine again.
- en deckad emina. - mersiha & edina - djupaste sömnen.
- jamaica snubben. - william & tetka. - danell & edina.
- william & emina.
; lite bilder från dagarna som har varit .. bilderna med alkoholen , jaa .. så blir det när man börjar umgås med alkisarna, edina, danell & mersiha. men flaskorna är bara tillagda. jag missbrukade redbull som vanligt. in the end så kunde jag inte sova ett piss. inte ens då jag ville det.. my bad. därefter så ville dom inte ge mig fler redbull. man kan väl säga att jag drack upp ett helt flak själv på knappt 2-3 dagar :P haha. oskyldig är jag inte minsann. missbruk är missbruk - trots att det endast rör sig om redbull :P haha. william har misshandlat mig brutalt genom dagarna. rivmärken finns det absolut gott om! vi har varit otroligt trötta både två. och df tog vi ut det på varandra :P haha .. men det är dusaaaa moja! haha.. jes jes. lite glada bilder i allt det elände som sker i vardagarna .. PUSS
what do you do. when you know that it's ending.
: det trycker i huvudet. blodtrycket stiger och hjärtat slår trots att man känner hur det sakta börjar lägga av. en bokad tid. en läkare. en rädd emina. och en halv dag senare kom ett svar - som kom att förändra mitt liv. jag undviker att fråga varför. varför jag? varför nu? men ändå så vill jag veta. jag förtjänar att veta! - varför?
; i en värld. full av liv och mening. så inser jag hur jag har tagit mitt liv för givet. jag har alltid valt att se allt från den ljusa sidan i hopp om att inget negativt skulle ske. jag tog inte vara på det som kallades hälsa. och här står jag. snart 24 timmar senare. lika chockad och mållös som igår. vid den här tidpunkten. då jag fick mitt svar. jag finner inga ord. att beskriva rädslan. illamåendet. eller vetskapen om vad dom närmaste månaderna/åren kommer att bringa. jag finner inga ord att beskriva hur känslomässigt ostabil jag blev - efter hans ord. han svar. mitt resultat. det enda jag fann inom mig var min hjärtlöshet. min styrka och min känslokallhet. så jag tog mig i kragen och gick därifrån. precis som att ingenting hade hänt. precis som att han aldrig meddelade - just min framtid. jag bara gick. för att möta mina närmaste. se dom i ögonen och berätta hur det ligger till. berätta att det dom har fruktat så längre. har smygit sig fram på mig. ockuperat mig samt vunnit över mig. jag fann styrkan att gå därifrån. men har fortfarande inte funnit styrkan att berätta - till mina föräldrar. till min familj.
; förvirrad. inlåst och skräckslagen .. känslomässigt inlåst i mina tankar. känslomässigt förvirrad och rädd. jag finner ingen utväg. jag är fast här. mitt i ingenstans. i en vägkorsning som inte leder någonstans. jag vill kunna se framåt. jag vill kunna se möjligheten. jag vill kunna finna styrkan inom mig . och berätta. men jag kan inte. och därför är jag fast .. just här. helt ensam. - det är mitt eget fel.
; jag har suttit uppe. jag har tänkt. jag har försökt att undvika min vardag genom att sysselsätta mig med någon annans. men ingenting. precis ingenting. kan få hans ord som än ekar i mina öron att försvinna. inget kan få dom att varken tystna ner eller sluta riva i mitt inre. för jag minns dom än. ordagrant. jag minns till och med hur han pausade när han berättade. kändes nästan som att det gjorde ont på honom att komma med ett sådant besked. sen sträckte han fram ett A4-papper. som skulle beskriva lite mer. 11 gånger har jag läst om det nu och försökt att riva det i tallöst många bitar .. men det funkar inte det heller. hur mycket jag än hade suttit och rivit det i stycke .. så skulle jag minnas hela tabellen framför mig. jag memorerade t.o.m varenda siffra samt varenda punkt. vart kom detta fotografiska minnet helt plötsligt ifrån?
; är det bara för chocktillståndet. eller är jag så känslokall. accepterat beskedet och framtiden utan att röra en min. inte ens en enda fena. vad gör mig så hård som stel. vad gör mig till den här oerhört kalla individ som jag är. tidigare kunde jag tro att det endast var så på utsidan. men nu har jag insett. att det inte finns en chans att min insida skulle mjuka upp. och bli något. som jag skulle trivas med. nej. om jag inte är ledsen för min skull. om jag inte gråter för min skull. vad i all frid skulle få mig att känna något för någon annan. jag vet inte. men en sak är säker - det gör mig ont. att jag är den jag är ibland. för jag tror att det hade underlättat att sitta och gråta .. det hade underlättat att öppna mitt hjärta och inse - att det inte är något att leka med. men istället sitter jag här. precis som dagen innan beskedet. som att ingenting har förändrats. som att ingenting har hänt - varför kommer det inte fram?
; sekunderna tickar. timmarna springer förbi. än finner jag inte ett sätt att berätta det på. och utan att berätta kan jag ju inte förvänta mig ett ; hur mår du Mini? är allting bra idag? ingen kan fråga. när ingen vet. men det hade varit skönt. otroligt skönt att få en fråga. om hur jag har det. trots att jag vet. att jag inte hade kunnat svara på det. inte ärligt iaf. för jag själv vet inte svaret. hur mår Emina idag? det vet jag inte. så bespara er frågorna. en annan dag. då jag har kommit över gårdagen. kanske jag kan berätta. då jag har insett och accepterat hur jag ska spendera mina timmar. rännande på sjukhus. en dag. kanske. men inte idag ...
: problemet är att man inte kan återuppleva en enda missad dag.
you don't have to be perfect. to be my everything.
: Mosters favorit - William <3
it's a cold war. i'm a colder soldier.
; hur många gånger har ni inte känt av att någon ljuger för er. rakt upp i ansiktet. men ni håller tyst. för ni vill inte få personen knäckt. istället väljer ni att ta över det på era axlar. som er egen börda. hur många gånger har ni insett att en person sårar er djupt och krossar ert hjärta i tallöst många bitar .. ja helt enkelt trycker ner er mot marken. utan att ni gör ett skit åt det.ni väljer att förneka det. som vanligt. och helt plötsligt står ni på ruta ett. igen .. hur många gånger har ni inte känt av hur en ni älskar bränner er på bål? dagligen .. och istället för att dra loss er själva. så väljer ni att förneka det. ni väljer att stå och kolla på. ni tillåter helt enkelt er älskade. ni överlåter makten till en som endast vill leka med den.. efter det undrar ni vad det är som händer. varför det är så fel.. men lägg en sak på minnet... fråga inte varför er älskade väljer att göra det .. det är ju självklart - ni har gett er tillåtelse . .
; i ett sökande på ljusare dagar. på en ärligare verklighet. så har jag hamnat i en ändlös labyrint av mörker. utan några som helst hjälpmedel på mig för att ta mig därifrån. kamp & strid är min adress. där smärta och sorg bor tillsammans med mig. vi delar på ett och samma boende. vi delar på min kropp. mitt hjärta. och min själ. jag gav mig ut på sökandet. det oändliga sökandet. utan att ha tränat på det. utan att söka upp faktan om vad kosekvenserna skulle komma att bli. overkliga tankar kom att stampa omkring i min hjärna. ibland kunde till och med hela mitt liv kännas overkligt. overkligt men aldrig meningslöst. för oavsett hur hårt livet kunde vara genom dagarna. så visste jag att det alltid fanns en mening med det. jag föddes för att vandra dom här mörka stigarna. jag föddes för att tillhöra dom som är under medeltalet. jag föddes för att vara annorlunda. att vara en favorit till några få. det är ironiskt att jag bara vill ha några sken utav världens sol. för det känns som om svarta moln har förföljt mig så länge jag kan minnas. det är ironiskt att jag vill ha något. som är så självklart för majoriteten. och det är ironiskt att jag strävar efter det som egentligen hela världen kan nå. problemen som folk runt omkring mig har.. verkar endast golva mig. och ibland känns det som att stenen jag bär på mina axlar. är alla andras förutom min .. how come? how did i end up here?
; min omgivning förstår ingenting. min spegelbild är inget annan är klar för dom . varför kan dom inte se. bortom all fasad. varför kan dom inte. gräva lite djupare. för att grund i botten se hur sköra mina ben är .. hur oftast allt bara faller ihop. jag skriver av mig. dagligen. jag skriver av min för min skull. för att lätta på mitt hjärta. men en sak säger mig att jag skriver av mig för att bättra på min själ. precis som att jag känner att jag behölver ha den renare än vad den är .. och hjärnan hänger inte med i svängarna helt plötsligt .. för jag här står jag . nästan felfri. och letar upp fel som inte ens finns. är det för min skull? eller för omgivningen? well, you tell me.
; återigen till en tankeställare .. om jag inte gråter. och inte skriver av mig. så håller jag ju allt inom mig.. och med tanke på att jag sällan finner någon som jag kan snacka ut med .. så skulle jag bryta ihop.. och det har jag inte råd med. inte mitt liv. för även om mina drömmar är långt ute i mörkret någonstans. så kan jag se dom. en dag kommer jag att vara så pass nära .. att jag bara kan ta dom i handen och vandra med dom längs gatan .. jag tror på livets mening. jag tror på allt som livet bringar . och jag avnjuter den oändliga lyckan jag dagligen upplever. och än idag. 20 år senare. så är jag förvånad över att ha lyckan. glädjen. hoppet. kärleken. tron och viljan kvar .. men jag har slutat att undra. jag förstod att det inte fanns en mening med att undra .. det satte bara hinder för att se livet för hur det verkligen var .. så nu undrar jag inte mer .. nu njuter jag av det. fullt ut. dagligen!
; it will take time. but i' will let you go. one day. just not today.
; i ett sökande på ljusare dagar. på en ärligare verklighet. så har jag hamnat i en ändlös labyrint av mörker. utan några som helst hjälpmedel på mig för att ta mig därifrån. kamp & strid är min adress. där smärta och sorg bor tillsammans med mig. vi delar på ett och samma boende. vi delar på min kropp. mitt hjärta. och min själ. jag gav mig ut på sökandet. det oändliga sökandet. utan att ha tränat på det. utan att söka upp faktan om vad kosekvenserna skulle komma att bli. overkliga tankar kom att stampa omkring i min hjärna. ibland kunde till och med hela mitt liv kännas overkligt. overkligt men aldrig meningslöst. för oavsett hur hårt livet kunde vara genom dagarna. så visste jag att det alltid fanns en mening med det. jag föddes för att vandra dom här mörka stigarna. jag föddes för att tillhöra dom som är under medeltalet. jag föddes för att vara annorlunda. att vara en favorit till några få. det är ironiskt att jag bara vill ha några sken utav världens sol. för det känns som om svarta moln har förföljt mig så länge jag kan minnas. det är ironiskt att jag vill ha något. som är så självklart för majoriteten. och det är ironiskt att jag strävar efter det som egentligen hela världen kan nå. problemen som folk runt omkring mig har.. verkar endast golva mig. och ibland känns det som att stenen jag bär på mina axlar. är alla andras förutom min .. how come? how did i end up here?
; min omgivning förstår ingenting. min spegelbild är inget annan är klar för dom . varför kan dom inte se. bortom all fasad. varför kan dom inte. gräva lite djupare. för att grund i botten se hur sköra mina ben är .. hur oftast allt bara faller ihop. jag skriver av mig. dagligen. jag skriver av min för min skull. för att lätta på mitt hjärta. men en sak säger mig att jag skriver av mig för att bättra på min själ. precis som att jag känner att jag behölver ha den renare än vad den är .. och hjärnan hänger inte med i svängarna helt plötsligt .. för jag här står jag . nästan felfri. och letar upp fel som inte ens finns. är det för min skull? eller för omgivningen? well, you tell me.
; återigen till en tankeställare .. om jag inte gråter. och inte skriver av mig. så håller jag ju allt inom mig.. och med tanke på att jag sällan finner någon som jag kan snacka ut med .. så skulle jag bryta ihop.. och det har jag inte råd med. inte mitt liv. för även om mina drömmar är långt ute i mörkret någonstans. så kan jag se dom. en dag kommer jag att vara så pass nära .. att jag bara kan ta dom i handen och vandra med dom längs gatan .. jag tror på livets mening. jag tror på allt som livet bringar . och jag avnjuter den oändliga lyckan jag dagligen upplever. och än idag. 20 år senare. så är jag förvånad över att ha lyckan. glädjen. hoppet. kärleken. tron och viljan kvar .. men jag har slutat att undra. jag förstod att det inte fanns en mening med att undra .. det satte bara hinder för att se livet för hur det verkligen var .. så nu undrar jag inte mer .. nu njuter jag av det. fullt ut. dagligen!
; it will take time. but i' will let you go. one day. just not today.
when i needed your ass. you were nowhere to be found.
; minusgraderna härskar utanför. kylan har i hemlighet börjat att smyga sig fram. den har även sakta men säkert lyckats att erövra hela landet. från alla håll och kanter. och trots att man sitter inne. så känner man hur kylan har ockuperat rummet. hur den har lagt sig över golvet med ingen som helst plan på att erbjuda lite värme. det har blivit fastställt - vi kommer inte undan.
; tallöst många ord marscherar i mitt huvud just nu. tallöst många tankar om svek och smärta. tallöst många gånger. drar jag mig själv ofrivilligt tillbaka. till din ytterdörr. och med nyckeln i handen. så finner jag inte styrkan inom mig. att låsa upp. att gå in och vara glad då jag ser dig. för egentligen. så finns du inte där. du befinner dig inte var du befann dig en gång. för länge sen. du existerar inte i mitt liv längre. och trots att du har lämnat ett enormt tomrum i mitt hjärta. så betyder det inte att du inte finns där alls. du finns. skillnaden är att du för tillfället inte är ett så glädjefullt minne som du en gång var. nu förknippar jag dig med sorg. saknad och smärta. och det gör ont. för det är inte så jag vill se dig .. det är inte det jag vill förknippa dig med. du är ju min sanna hjälte. du är min förebild. du är min favorit. - vad förändrades.
; varför blev det som det blev mellan oss. helt spänt och meningslöst. varför dog vi ut. en gång för alla. för en gång i tiden. var vi oslagsbara - men helt plötsligt försvann du ur mitt liv. med ingen som helst bra förklaring eller anledning till varför det skulle ske. du bara valde att du inte skulle betyda lika mycket som du gjorde. du skulle varken hänvisa eller rådgiva som förr. tyckte du att det var dags för mig att fortsätta min väg helt själv. breda ut mina vingar och flyga min egen väg. även om jag hade valt att stå vid din sida. resten av mitt liv.
; jag kan inte få ner i ord. hur jag känner just nu. i timmar har jag försökt att skriva ner det. men känslorna förblir kalla och oskrivna. fältet där jag började skriva kvarstår tomt. och jag frågar mig själv. varför jag är så känslokall? varför kan jag bara inte börja skaka. börja gråta och känna av dina elaka ord. låta dom knäcka mig för att du ska se hur du trycker ner mig. med ansiktet mot marken. för dina ord. dom är elaka. dom är kalla och dom är oerhört hjärtskärande. men du väljer att blunda för det. du väljer att se bara det du vill se. kanske vill du se mig falla. kanske vill du såra och kanske vill beslagta allt jag har - vilket är stolthet. det vet jag inte. kanske. men en sak vet jag. - jag kommer aldrig att tillåta dig.
; natten till idag kändes meningslös. igår tog jag ett stort steg och erkände för mig själv. min kropp och mitt sinne. att jag är sjuk på riktigt. och då jag bestämde mig för att ringa dig och meddela det. meddela att jag har kommit ett steg längre på vägen. så väljer du att inte stå vid min sida. du som hade väntat på det här. istället väljer du att komma med elaka ord. du väljer att såra mig igen. jag satt där. i rummet. i mitten av sängen. med tårar i ögonen .. ändå lyckades jag att le. inombords ville jag att dom skulle falla som aldrig förr. men dom stod kvar och torkade ut i ögonen. precis som att dom aldrig fanns. och där satt jag återigen. i timmar framöver. och släppte osynliga tårar. som ingen såg. som ingen valde att torka bort från mina kinder. som vanligt föll dom och dog ut på mina läppar. som jag valde att svälja bort. - så ingen skulle veta. så ingen skulle förstå.
; du väljer kanske omedvetet att döda mig inombords. men jag ska dagligen bevisa för dig nu - att jag står på mina ben ..
; ett lyckligt skutt någonstans i norrköping =)
; tallöst många ord marscherar i mitt huvud just nu. tallöst många tankar om svek och smärta. tallöst många gånger. drar jag mig själv ofrivilligt tillbaka. till din ytterdörr. och med nyckeln i handen. så finner jag inte styrkan inom mig. att låsa upp. att gå in och vara glad då jag ser dig. för egentligen. så finns du inte där. du befinner dig inte var du befann dig en gång. för länge sen. du existerar inte i mitt liv längre. och trots att du har lämnat ett enormt tomrum i mitt hjärta. så betyder det inte att du inte finns där alls. du finns. skillnaden är att du för tillfället inte är ett så glädjefullt minne som du en gång var. nu förknippar jag dig med sorg. saknad och smärta. och det gör ont. för det är inte så jag vill se dig .. det är inte det jag vill förknippa dig med. du är ju min sanna hjälte. du är min förebild. du är min favorit. - vad förändrades.
; varför blev det som det blev mellan oss. helt spänt och meningslöst. varför dog vi ut. en gång för alla. för en gång i tiden. var vi oslagsbara - men helt plötsligt försvann du ur mitt liv. med ingen som helst bra förklaring eller anledning till varför det skulle ske. du bara valde att du inte skulle betyda lika mycket som du gjorde. du skulle varken hänvisa eller rådgiva som förr. tyckte du att det var dags för mig att fortsätta min väg helt själv. breda ut mina vingar och flyga min egen väg. även om jag hade valt att stå vid din sida. resten av mitt liv.
; jag kan inte få ner i ord. hur jag känner just nu. i timmar har jag försökt att skriva ner det. men känslorna förblir kalla och oskrivna. fältet där jag började skriva kvarstår tomt. och jag frågar mig själv. varför jag är så känslokall? varför kan jag bara inte börja skaka. börja gråta och känna av dina elaka ord. låta dom knäcka mig för att du ska se hur du trycker ner mig. med ansiktet mot marken. för dina ord. dom är elaka. dom är kalla och dom är oerhört hjärtskärande. men du väljer att blunda för det. du väljer att se bara det du vill se. kanske vill du se mig falla. kanske vill du såra och kanske vill beslagta allt jag har - vilket är stolthet. det vet jag inte. kanske. men en sak vet jag. - jag kommer aldrig att tillåta dig.
; natten till idag kändes meningslös. igår tog jag ett stort steg och erkände för mig själv. min kropp och mitt sinne. att jag är sjuk på riktigt. och då jag bestämde mig för att ringa dig och meddela det. meddela att jag har kommit ett steg längre på vägen. så väljer du att inte stå vid min sida. du som hade väntat på det här. istället väljer du att komma med elaka ord. du väljer att såra mig igen. jag satt där. i rummet. i mitten av sängen. med tårar i ögonen .. ändå lyckades jag att le. inombords ville jag att dom skulle falla som aldrig förr. men dom stod kvar och torkade ut i ögonen. precis som att dom aldrig fanns. och där satt jag återigen. i timmar framöver. och släppte osynliga tårar. som ingen såg. som ingen valde att torka bort från mina kinder. som vanligt föll dom och dog ut på mina läppar. som jag valde att svälja bort. - så ingen skulle veta. så ingen skulle förstå.
; du väljer kanske omedvetet att döda mig inombords. men jag ska dagligen bevisa för dig nu - att jag står på mina ben ..
; ett lyckligt skutt någonstans i norrköping =)
we loved eachother enoguh. to never see eachother again .
; från djupet av mitt hjärta. så skulle jag vilja förklara vad du betyder för mig. men hur jag än vrider och vänder på det. för att få fram det på bästa möjliga sätt. så att du ska förstå vad jag vill ha sagt. så kommer jag bara på en fras .. använd av många .. förstådd av få.. men ändå betydelsefull för alla. - jag älskar dig! , jag hoppas på att det är tillräckligt. om inte - då är det obeskrivligt.
, mina första dagar utan dig har börjat. och dom svider. dom gör ont. jag känner inte det nu. men en dag kommer den här smärtan att ha en mening.. en dag . så långt bort från idag. men en dag. så kommer den. det gäller bara att vara positiv. och inse. att det är en dag.ifrån att förstå allt jag inte förstod tidigare .. en dag ifrån .. bara en dag ...
- i'm out .. E 3
; i hate this .. but i know i have to .. goodbye my love. goodbye.
, mina första dagar utan dig har börjat. och dom svider. dom gör ont. jag känner inte det nu. men en dag kommer den här smärtan att ha en mening.. en dag . så långt bort från idag. men en dag. så kommer den. det gäller bara att vara positiv. och inse. att det är en dag.ifrån att förstå allt jag inte förstod tidigare .. en dag ifrån .. bara en dag ...
- i'm out .. E 3
; i hate this .. but i know i have to .. goodbye my love. goodbye.
if i knew that you would be happy. i would close my eyes right now. i would.
; ett rum. med fyra ljus väggar. ett ganska så tomt rum. består nu av tre själar. ett rum. som borde bringa mig så mycket. men för tillfället. så finns ingenting här. det är mörkare än rummet hemma. med fyra svarta väggar. det är kallare än vad det är utomhus. och trots dom tre själarna. så känner jag. att endast min befinner sig här. helt ensam & vilsen. så långt bort ifrån allt det om kallas - lycka. som får mig att undra? vad har bringat min själ en sådan olycka?
; om du fick en chans. endast en. att resa bort. vart du ville. till vem du ville. både fram & tillbaka i tiden. var hade du hamnat då? hade du valt en helt annan stig. eller hade du slutat upp med att stå vid tröskeln till mitt rum? med det underbara leendet jag inte kan glömma. hade du tagit mig i handen och sagt. allt det vi aldrig hann säga till varandra? hade du vänt dig om. visat att du kan. visat att du vill. förstå vad som har hänt? hade du kollat mig djupt in i ögonen. och tolkat vad dom vill ha sagt. på det sätt som endast du kan. för du vet att endast där kan du se sanningen som min mun har svårt att uttala. pga en rädsla. att det ska göra lika ont. som den dagen. jag miste dig. minns du allt det du kunde se? - minns du ..
; du kunde se mitt liv flyga förbi. du kunde se min framtid. som olyckligtvist var utan dig. du kunde se hur mycket jag har kämpat & åstadkommit i mitt liv. du kunde se min smärta. min sorg. min lycka & min glädje. du lyckades att se något inom mig. något som ingen trodde att en människa som jag kunde bära på .. något som kallas - kärlek. och du visste att den var både stark och evig.. oavsett vad framtiden bringade oss. du kunde se .. i mina underbara gröna ögon .. att det inte fanns en annan plats på vår jord där jag hellre hade velat befinna mig .. än vart jag befinner mig nu .. med ditt ansikte framför mig. vid min tröskel.. du kunde se att jag inte hade valt att leva det här livet. och det här livet hade inte valt att leva mig .. det här är bara en del utav mitt liv som kallas - öde! något vi alla upplever , fruktar & undviker .. men aldrig lyckas fly ifrån . ödet - får dig att inse saker du aldrig vill möta ..
; så en resa senare. flera pusselbitar fattigare och tallöst många leende rikare. insåg jag att en resa var allt jag skulle behöva för att se dig igen. att möta dig. lee med dig. och skratta med dig. frågan är bara .. vart kan jag få tag på den resan? vart finns den. för den enda resan som kan ta mig till dig är tallöst många timmar härifrån .. och den tar mig endast till din gravplats. längre än så kommer jag inte. oavsett hur många gånger jag har försökt. jag slutar upp med att stå framför gravstenen vars ditt namn står på. en syn jag har svårt att acceptera. en syn jag svårt kommer att ta emot i mit liv. men ett faktum jag måste leva med. den resa jag ber om. den finns inte .. men hade den funnits. så skulle den ta mig. raka vägen till dig - till dina händer. din närhet och din kärlek!
; om du bara visste. hur svårt det är att andas utan dig. dagligen. hur svårt det är att somna om nätterna. pga alla tankar som pågår i huvudet. pga alla minnen .. om du bara visste hur svårt det är att släppa just den dagen. just det datumet och bara gå vidare. om du bara visste hur svårt det är att acceptera det. så skulle du vara den enda som förstod. för än så länge .. så finns det ingen ... ingen , förutom jag! . jag saknar & älskar dig duso.. i do. <3
; om du fick en chans. endast en. att resa bort. vart du ville. till vem du ville. både fram & tillbaka i tiden. var hade du hamnat då? hade du valt en helt annan stig. eller hade du slutat upp med att stå vid tröskeln till mitt rum? med det underbara leendet jag inte kan glömma. hade du tagit mig i handen och sagt. allt det vi aldrig hann säga till varandra? hade du vänt dig om. visat att du kan. visat att du vill. förstå vad som har hänt? hade du kollat mig djupt in i ögonen. och tolkat vad dom vill ha sagt. på det sätt som endast du kan. för du vet att endast där kan du se sanningen som min mun har svårt att uttala. pga en rädsla. att det ska göra lika ont. som den dagen. jag miste dig. minns du allt det du kunde se? - minns du ..
; du kunde se mitt liv flyga förbi. du kunde se min framtid. som olyckligtvist var utan dig. du kunde se hur mycket jag har kämpat & åstadkommit i mitt liv. du kunde se min smärta. min sorg. min lycka & min glädje. du lyckades att se något inom mig. något som ingen trodde att en människa som jag kunde bära på .. något som kallas - kärlek. och du visste att den var både stark och evig.. oavsett vad framtiden bringade oss. du kunde se .. i mina underbara gröna ögon .. att det inte fanns en annan plats på vår jord där jag hellre hade velat befinna mig .. än vart jag befinner mig nu .. med ditt ansikte framför mig. vid min tröskel.. du kunde se att jag inte hade valt att leva det här livet. och det här livet hade inte valt att leva mig .. det här är bara en del utav mitt liv som kallas - öde! något vi alla upplever , fruktar & undviker .. men aldrig lyckas fly ifrån . ödet - får dig att inse saker du aldrig vill möta ..
; så en resa senare. flera pusselbitar fattigare och tallöst många leende rikare. insåg jag att en resa var allt jag skulle behöva för att se dig igen. att möta dig. lee med dig. och skratta med dig. frågan är bara .. vart kan jag få tag på den resan? vart finns den. för den enda resan som kan ta mig till dig är tallöst många timmar härifrån .. och den tar mig endast till din gravplats. längre än så kommer jag inte. oavsett hur många gånger jag har försökt. jag slutar upp med att stå framför gravstenen vars ditt namn står på. en syn jag har svårt att acceptera. en syn jag svårt kommer att ta emot i mit liv. men ett faktum jag måste leva med. den resa jag ber om. den finns inte .. men hade den funnits. så skulle den ta mig. raka vägen till dig - till dina händer. din närhet och din kärlek!
; om du bara visste. hur svårt det är att andas utan dig. dagligen. hur svårt det är att somna om nätterna. pga alla tankar som pågår i huvudet. pga alla minnen .. om du bara visste hur svårt det är att släppa just den dagen. just det datumet och bara gå vidare. om du bara visste hur svårt det är att acceptera det. så skulle du vara den enda som förstod. för än så länge .. så finns det ingen ... ingen , förutom jag! . jag saknar & älskar dig duso.. i do. <3
save me from the nothing i've become.
; you're all i need. <3
bad memories will always hunt you. but it's up to you if you want to be hunted.
; återigen ska det handla om känslor. återigen - kommer en tankeställare. återigen tar jag er. bortom det ni ser. djupt in i mitt inre. mina tankar och mina hemligheter. återigen står vi still. precis som vanligt. men tillsammans. kan vi kanske finna en gemensam styrka. för att ge varandra en knuff. ifrån det här eländet. ifrån den här oerhört kalla & elaka platsen. som vi kallar - ensamhet.
; hur många gånger. har ni vandrat in i ett rum. fullt med folk. som är mitt uppe i heta diskusioner. och känt av att alla. precis alla. blev tysta. vände sig mot dig. och kollade på dig. precis som om dom förvänatde sig något. eller hur många gånger. har du vandrat in i ett rum. också fullt med folk. och känt dig osynlig. precis som en - nobody.. en nobody som inte platsar där .. som ingen varken känner eller vill känna. och inte ens den där handen. som kan få allt att försvinna. kan få dig att känna dig levande i just den här stunden. inte ens den handen. kan ta tag i dig och dra dig därifrån. för även om du är där ofrivilligt. så är du där .. för att du egentligen platsar där.. för i tillfällen som dom här. då du inser att du inte platsar där du borde platsa .. så får du ont! för när du har öppnat ögonen. så inser du också. att du befinner dig. i din egen vänskapskrets. och du ställer dig frågan - where do i go from here?
; hur många gånger har ni känt. att ni springer. det absolut snabbaste ni kan. men inser. att ni inte kommer någonvart. att ni står still. att ni är fångade i det ögonblicket. och ni kommer inte loss. hur många gånger har ni ofrivilligt lämnat allt bakom er. för att börja om på nytt. och vänt er om. tallöst många gånger. och frågat er själva. om ni har gjort rätt. utan att inse. att det ni gör. att blicka tillbaka. och undra. är så fel som det bara kan bli. och hur villiga är ni. att ändra på er för en person. att offra allt. för att i slutändan inse. att den personen som ville ha er förändrad. inte var värd det. och den som skulle vara värd det. skulle aldrig kräva en sådan sak. och hur många förhållande ska man genomgå. hur många gånger ska man lyckas vara eftersmart men samt också bygga upp murar .. låsa in sig inför nästa förhållande. för att inse att det finns något ont i allt gott. slutligen. hur många gånger ska man välja att vara ensam. att leva i ensamhet. för även ensamhet. är ett val - taget av ditt hjärta.
; jag har vandrat. mött kalla blickar men även känt mig osynlig. jag har aldrig platsat. trots att jag är den enda som egentligen har gjort det. jag har också öppnat ögonen och insett. att vännerna jag hade. inte var vänner. dom var inte ens människor. eller jo. det kanske dom var. dom kanske bara inte är värda att bli kallade för det. jag har också sprungit. som ingen annan. men har precis som alla andra. stått still. och undrat. vad det är jag gör för fel. för jag har blickat tillbaka. jag har saknat och jag har undrat. men jag har också även gått framåt. oavsett om jag ville det eller inte. jag har både ändrat mig och offrat allt. inte endast en gång. utan tallöst många gånger. för en eller flera personer. och jag har hjärtlöst insett att ingen har varit värd det. inte ens folk som man har kallat sin familj. för jag är den jag är. och kommer alltid att vara det. jag har genomgått många förhållande. och jag har varit eftersmart mestadelen av mitt liv. men vem har inte det? det lättaste är att vara eftersmart i allt. jag har byggt upp murar. men olyckligtvist så har jag aldrig lyckats riva ner några. utan det jag har att jobba med nu. är mur på mur på mur. och ensamheten? jaa. hur många gånger har jag inte valt den? för att inte nämna - att jag har valt det nu!
; det finns inte en enda mening med att sitta och undra annat än hur många gånger. för det kommer alltid finnas i din omgivning. det kommer alltid finnas ett rum i ditt liv. där du inte platsar. och det kommer alltid finnas ett rum där du alltid står i centrum. det kommer alltid att finnas en väg du kommer att välja för att springa allt du kan. men välj hellre den vägen där slutet bringar något gott. låt ditt kämpande föra med sig något gott.. bromsa aldrig dig själv för förhållande. var med om många .. så många som du och ditt hjärta känner att ni klarar av .. men vänj er vid det faktum att det kommer att göra ont.. mer och mer för varje gång. och då ni väljer ensamhet. se till att ni väljer det ihop med någon .. för det är alltid skönt att veta att det finns någon. som väntar på att du ska börja le. väntar på att ni ska vara lyckliga tillsammans. men vem det blir. jaa. det väljer inte du .. det väljer ditt hjärta.
/ I'M OUT .. E3
; hur många gånger. har ni vandrat in i ett rum. fullt med folk. som är mitt uppe i heta diskusioner. och känt av att alla. precis alla. blev tysta. vände sig mot dig. och kollade på dig. precis som om dom förvänatde sig något. eller hur många gånger. har du vandrat in i ett rum. också fullt med folk. och känt dig osynlig. precis som en - nobody.. en nobody som inte platsar där .. som ingen varken känner eller vill känna. och inte ens den där handen. som kan få allt att försvinna. kan få dig att känna dig levande i just den här stunden. inte ens den handen. kan ta tag i dig och dra dig därifrån. för även om du är där ofrivilligt. så är du där .. för att du egentligen platsar där.. för i tillfällen som dom här. då du inser att du inte platsar där du borde platsa .. så får du ont! för när du har öppnat ögonen. så inser du också. att du befinner dig. i din egen vänskapskrets. och du ställer dig frågan - where do i go from here?
; hur många gånger har ni känt. att ni springer. det absolut snabbaste ni kan. men inser. att ni inte kommer någonvart. att ni står still. att ni är fångade i det ögonblicket. och ni kommer inte loss. hur många gånger har ni ofrivilligt lämnat allt bakom er. för att börja om på nytt. och vänt er om. tallöst många gånger. och frågat er själva. om ni har gjort rätt. utan att inse. att det ni gör. att blicka tillbaka. och undra. är så fel som det bara kan bli. och hur villiga är ni. att ändra på er för en person. att offra allt. för att i slutändan inse. att den personen som ville ha er förändrad. inte var värd det. och den som skulle vara värd det. skulle aldrig kräva en sådan sak. och hur många förhållande ska man genomgå. hur många gånger ska man lyckas vara eftersmart men samt också bygga upp murar .. låsa in sig inför nästa förhållande. för att inse att det finns något ont i allt gott. slutligen. hur många gånger ska man välja att vara ensam. att leva i ensamhet. för även ensamhet. är ett val - taget av ditt hjärta.
; jag har vandrat. mött kalla blickar men även känt mig osynlig. jag har aldrig platsat. trots att jag är den enda som egentligen har gjort det. jag har också öppnat ögonen och insett. att vännerna jag hade. inte var vänner. dom var inte ens människor. eller jo. det kanske dom var. dom kanske bara inte är värda att bli kallade för det. jag har också sprungit. som ingen annan. men har precis som alla andra. stått still. och undrat. vad det är jag gör för fel. för jag har blickat tillbaka. jag har saknat och jag har undrat. men jag har också även gått framåt. oavsett om jag ville det eller inte. jag har både ändrat mig och offrat allt. inte endast en gång. utan tallöst många gånger. för en eller flera personer. och jag har hjärtlöst insett att ingen har varit värd det. inte ens folk som man har kallat sin familj. för jag är den jag är. och kommer alltid att vara det. jag har genomgått många förhållande. och jag har varit eftersmart mestadelen av mitt liv. men vem har inte det? det lättaste är att vara eftersmart i allt. jag har byggt upp murar. men olyckligtvist så har jag aldrig lyckats riva ner några. utan det jag har att jobba med nu. är mur på mur på mur. och ensamheten? jaa. hur många gånger har jag inte valt den? för att inte nämna - att jag har valt det nu!
; det finns inte en enda mening med att sitta och undra annat än hur många gånger. för det kommer alltid finnas i din omgivning. det kommer alltid finnas ett rum i ditt liv. där du inte platsar. och det kommer alltid finnas ett rum där du alltid står i centrum. det kommer alltid att finnas en väg du kommer att välja för att springa allt du kan. men välj hellre den vägen där slutet bringar något gott. låt ditt kämpande föra med sig något gott.. bromsa aldrig dig själv för förhållande. var med om många .. så många som du och ditt hjärta känner att ni klarar av .. men vänj er vid det faktum att det kommer att göra ont.. mer och mer för varje gång. och då ni väljer ensamhet. se till att ni väljer det ihop med någon .. för det är alltid skönt att veta att det finns någon. som väntar på att du ska börja le. väntar på att ni ska vara lyckliga tillsammans. men vem det blir. jaa. det väljer inte du .. det väljer ditt hjärta.
/ I'M OUT .. E3
